Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Skolideologer som hatar skolan

Den svenska skolan har i decennier präglats av ideologer som konsekvent nedvärderat skolans kunskapsförmedling, hyllat elevernas egna sökande efter information och försökt bryta ner lärarnas auktoritet. Resultatet ser vi i skolan i dag. Det skriver Håkan Lindgren i den andra av tre texter om besluten som försämrat den svenska skolan.

När de sociala ingenjörerna tog makten över skolan

I debatten om skolans problem handlar det mesta om the usual suspects – Göran Perssons kommunalisering och regeringen Bildts friskolereform. I själva verket har vi bakom oss flera decennier av dåliga beslut, kunskapsfientlig pedagogik och missriktade reformer. I tre artiklar beskriver Håkan Lindgren några av de beslut som systematiskt har försämrat den svenska skolan.

Fria marknader kan lindra Baumols sjuka

Enorma och oförtjänta vinster, växande byråkrati och skenande kostnader är inte ovanliga på reglerade hybridmarknader för sjukvård. Utvecklingen av behandlingar som människor betalar för själva har varit annorlunda, skriver Smedjans…

Fanatiker och förbrytare har ökat vår frihet

Politiska extremister kan definitivt utgöra ett hot mot våra samhällen. Systematiska lagbrott kan underminera ordning och tillit. Svenskarnas märkliga förhållande till alkoholen har dock i många fall illustrerat motsatsen. Ibland har vi i själva verket sådana krafter att tacka för vår frihet, skriver Smedjans krönikör Mattias Svensson.

Den militanta mitten säger milt ifrån

Konkurrens är i ett marknadssamhälle som vermouthen i en martini – nödvändig men utblandad med den gin som är samarbete mellan fria människor. PJ O’Rourkes nya bok ”A cry from the far middle” är, för att vara skriven av en satiriker, en utspädd och lågmäld fundering kring liberalismen, Amerika och samtiden. Resultatet är uppfriskande, skriver Mattias Svensson.

Islamisterna deltar i de kränktas tyranni

Att känna sig kränkt har blivit en sätt att tysta meningsmotståndare i samhällsdebatten och i den akademiska världen i både Europa och USA.

Vad Fritiof Domö kan lära oss om lokal demokrati

Allmän och lika rösträtt fyller snart hundra år i Sverige. I många kommuner är det en utmaning att fylla fullmäktiges stolar, eller att ens få ihop en valsedel. Finns det lärdomar vi kan dra från den svenska demokratins barndom? Det frågar sig Eric Luth, utifrån berättelsen om lantbrukaren Lennart Gustafsson i Hakarps landskommun.

Dagens aktivister är som tagna ur Orwell

Ett grundläggande drag i totalitarism är tankekontroll genom ett dubbeltänkande som kortsluter logiken. Då förlorar sanningen sin betydelse. Tankepoliser finns inte bara i Orwells roman utan också i dagens Sverige, USA och Storbritannien, skriver Inger Enkvist.

Antiliberalism som akademisk disciplin

Vid anglosaxiska universitet har studier av ”nyliberalismen” blivit något av en egen akademisk disciplin. Att man inte själv är liberal verkar vara en av många politiska förutsättningar för sådana studier, skriver Mattias Svensson.

På krigsstigen mot meritokratin

Meritokrati – idén att det är människors ansträngning och inte deras familjebakgrund eller kontakter som ska belönas – attackeras av både marknadsskeptiker inom akademin och av etablissemangskritiska populister. Svaret måste vara mer, inte mindre, meritokrati, skriver Emanuel Örtengren.

Efter festen kom kulturkriget

Vad är det som fått en tidigare bred och liberal gemenskap till höger att falla sönder? Författaren Anne Applebaums nya bok Twilight of Democracy är en personlig nutidshistorik som beskriver hur ofta bildade och begåvade personer kommit att ansluta sig till den auktoritära högern, skriver Mattias Svensson.

Feberdrömmar om en värld utan liberalism

Ett klansamhälle präglat av lokalt godtycke. Det blir resultatet när John Kvarnero försöker formulera ett alternativ till det liberala samhället. Caspian Rehbinder har läst den nya boken Politik efter Gud: Återkomsten.

Mänskligheten är underskattad

Två nya böcker ger välbehövligt och underbyggt hopp om mänskligheten. Vi är högst kapabla till samarbete, generositet och vänlighet, konstaterar Mattias Svensson, som läst Rutger Bregman Humankind. Och är du skeptisk till det budskapet är det ytterligare bekräftelse på Hugo Merciers tes i Not Born Yesterday, att vi knappast är några lättledda flockvarelser.

Bildningsidealets uppgång och fall

Sverige har blivit ett land som värdesätter utbildning, men inte bildning. Fler och fler har tillgång till högre utbildning, men ett examensbevis innebär allt mindre. Utbildningarnas innehåll har urvattnats. De traditionella bildningsinstitutionerna har svårare att utföra sitt uppdrag, och tycks vilse i vad deras syfte är. Förklaringen tycks vara att de har förlorat sitt hjärta och själ: Bildningsidealet.

1 7 8 9 10