
Välfärdsstaten är ingen Robin Hood
Tvärtemot hur det brukar låta från socialdemokratiskt håll är det inte de som har det sämst ställt som tjänar på höga skatter.
Tvärtemot hur det brukar låta från socialdemokratiskt håll är det inte de som har det sämst ställt som tjänar på höga skatter.
Frågan är om något kan bli svenskare än ambitionen att med planekonomisk precision, statsbidrag och byråkrati försöka frammana religiös mångfald.
Ärkebiskop Antje Jackelén har politiserat Svenska kyrkan på ett sätt som gör att många kristna med borgerliga sympatier inte längre känner att det finns plats för dem i kyrkan.
Den liberala demokratin är tänkt att begränsa folkviljan, men också kanalisera den, även i frågor om identitet, migration och europeiskt samarbete. Om definitionen av den liberala demokratin blir för bred…
Vänsterpartiet har valt ny partistyrelse, som i sin tur har valt nytt verkställande utskott. Till vice ordförande valdes Ida Gabrielsson – som under förra veckan uppmärksammades för sitt uttalande från 2005 i samband med att hon föreslogs till ordförande för Ung Vänster.
Med jämna mellanrum återkommer drömmen om den planerade ekonomin. I själva verket ger den nya boken Folkrepubliken Walmart en bra illustration till varför socialism och planekonomi alltid kommer att misslyckas, skriver Mattias Svensson.
Unga liberaler tycks allt mer slipa ned sin kritik och omfamna facken som frihetliga institutioner. I själva verket borde idén om fackförbund vara långt ifrån okomplicerad för frihetligt sinnade politiker, skriver Adam Danieli.
När World Economic Forum nyligen höll sina årliga överläggningar stod återigen tanken på en ny kapitalism på agendan. Risken med denna intressentkapitalism är att den utplånar skillnaden mellan företagande och politiskt beslutsfattande. I sin allmänna välvilja glömmer de ekonomiska och politiska eliterna bort att det är vinstintresset som driver företag att tillgodose de mångas behov, skriver Mattias Svensson.
Hoten mot den liberala demokratin diskuteras som aldrig förr i Sverige, och från socialdemokratiskt håll är tonläget öronbedövande högt. I debatten lyser dock en obekväm historisk sanning med sin frånvaro: att S alltid haft ett annat demokratiideal än det liberala, skriver Adam Danieli.
Det stora hotet mot demokratin – som funnits från 68-vänstern till högerpopulismen – är tanken att det finns en verklig folkvilja som inte kommer till uttryck i de demokratiska valen. Den som vill värna demokratin får därför inte frestas att fylla demokratibegreppet med sina egna favoritfrågor, skriver David Andersson.
Nyliberalismen tycks ha ett oändligt antal liv. Trots att socialdemokratin försökt begrava den i decennier, återkommer den ständigt för att hemsöka rörelsen och ställa sig i vägen för visionerna. Adam Danieli konstaterar att anledningen till socialdemokratins obotliga plågor egentligen handlar om att sörja välfärdsstatens svagheter.
Social rättvisa, intersektionalitet och politisk korrekthet är termer som får allt starkare fäste inom universitetsvärlden. Professor Inger Enkvist berättar om den kritiska teorins rötter och ställer den kanske mest brännande frågan för den fria akademins framtid. Vad kan vi göra åt den intellektuella korruption som härjar på våra fakulteter?
Kan värden som individens fri- och rättigheter bestå utan en metafysisk förklaring? Vad händer med humanismen om Gud är död? Jacob Rudenstrand har läst Tom Hollands aktuella bok ”Dominion: How…
John le Carré skildraren av människor som lever i skymningslandet mellan sanning och lögn, patriotism och hänsynslöshet - från kalla krigets Berlin till västindiska skatteparadis - gick bort tidigare i december. Staffan Heimerson minns sina tre möten med spionromanens mästare.
Det offentliga samtalet har det senaste decenniet i allt större utsträckning kommit att tas över av den tidigare publiken. Men demokrati garanterar inte alltid demokrati. I själva verket har det…
Moderaterna använder i sitt idéprogram för första gången på länge begreppet ”nationalstat”, men menar kanske nation. I idéerna finns en motsättning mellan synen på frihet och krav på anpassning som kommer av att olikheten i en tidigare enhetlig nation blev för stor, skriver det tidigare statsrådet Sten Tolgfors.
Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.
Den svenska skolan har i decennier präglats av ideologer som konsekvent nedvärderat skolans kunskapsförmedling, hyllat elevernas egna sökande efter information och försökt bryta ner lärarnas auktoritet. Resultatet ser vi i skolan i dag. Det skriver Håkan Lindgren i den andra av tre texter om besluten som försämrat den svenska skolan.
I debatten om skolans problem handlar det mesta om the usual suspects – Göran Perssons kommunalisering och regeringen Bildts friskolereform. I själva verket har vi bakom oss flera decennier av dåliga beslut, kunskapsfientlig pedagogik och missriktade reformer. I tre artiklar beskriver Håkan Lindgren några av de beslut som systematiskt har försämrat den svenska skolan.
Enorma och oförtjänta vinster, växande byråkrati och skenande kostnader är inte ovanliga på reglerade hybridmarknader för sjukvård. Utvecklingen av behandlingar som människor betalar för själva har varit annorlunda, skriver Smedjans…