I helgen fyller Januariavtalet ett år. Motivet var att hålla SD utan inflytande och värna den konstruktiva mitten i politiken. Karin Svanborg-Sjövall skriver om hur det gick – och vad 2019 för med sig för lärdomar för det nya året.
Värnskatten innebar att höginkomsttagare fick behålla mindre än hälften av en löneökningar, den gjorde Sveriges marginalskatt till världens högsta, den minskade avkastningen på utbildning och den var förmodligen en förlust för statskassan. Därför finns det anledning att fira att värnskatten nu avskaffats.
Efter tre år på Sveriges frihetligaste samhällsmagasin har både chefredaktör Lars Anders Johansson och redaktör Blanche Sande bestämt sig för att röra sig vidare från Smedjan och Timbro. Det har varit tre roliga och intensiva år på barrikaderna i kampen för friheten.
I takt med att tobakspolitiken blir alltmer repressiv ökar andelen illegala cigaretter på den svenska marknaden. Samtidigt som staten försöker bekämpa brottslighet göder den de kriminella nätverken genom att hålla skatterna uppe. Vad är egentligen viktigast att bekämpa, brottslighet eller rökning?
Bidrag för lärarassistenter och barns mediciner utnyttjas av helt andra kommuner och familjer än de som faktiskt behöver hjälp. Den statliga omfördelningens grova skavanker framträder. Så snart bidrag är tillgängliga för fler än de är ämnade för kan vi räkna med att det är de minst behövande som står först i kön.
Kan man samtidigt vara försvarsminister i Irak och socialbidragstagare i Sverige så är något fel. Ett land som både marknadsför sig och agerar som en godtrogen bidragsspridare kommer att locka till sig dem som vill utnyttja systemet.
En tydlig definition av begreppet måttfull spelreklam ska nu fastställas i domstol. Den moraliska uppfattningen om spelande är nu lag, men att den är svår att förstå är det minsta problemet. När staten börjar omvandla allmänhetens moraliserande om spelreklam till lagtext är steget betydligt kortare till att göra detsamma på fler områden.
Moderaternas inställning till frågor som miljözoner, Nobelcenter och vapendirektivet visar en oförmåga att ta symbolfrågor på allvar. Men orsaken att de spelar så stor roll för människor är just att de symboliserar något större. Det är genom dem man visar vad man egentligen, bortom flosklerna, har för världsbild.
Kilometerskatten för personbilar spökar på nytt. Senast i december publicerar IVL Svenska Miljöinstitutet sin rapport om hur en sådan skatt bör utformas. Den föreslagna kilometerskatten gynnar dock varken landsbygden eller miljön, bara statskassan.
Den senaste tiden har ett antal uppmärksammade våldsdåd inte bara drabbat unga, utan utförts av unga. Samtidigt bygger det svenska systemet på föreställningen att om barn begår allvarliga brott är det ”samhällets” fel och barnet egentligen själv ett offer. Den naiviteten måste makthavare och tjänstemän skaka av sig.
Valfrihet innebär alltid en möjlighet att välja något bättre och en risk att råka ta ett sämre alternativ. En pensionssparare som väljer fonder har således möjlighet till stor värdeökning, men riskerar också en sämre utveckling. Den valfriheten kan dock inom några år vara bortblåst från premiepensionssparandet.
Tongivande debattörer som ex-ministern Anders Borg och Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg vill se ett regeringssamarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. En sådan regeringskonstellation skulle dock vara lika ologisk och ideologiskt osammanhängande som Januariöverenskommelsen.
Ett flygplan som drivs av fossila bränslen är dåligt, men ett som går på miljövänligt bränsle är bra. Så skulle ett rimligt miljövänligt resonemang låta. Dessvärre har vi Miljöpartiet, som vill lägga ned Bromma flygplats och förhindra en utvidgning av Arlanda. Att även grönt flyg behöver flygplatser spelar uppenbarligen ingen roll.
När en myndighetschef får sparken blir den generaldirektör på Regeringskansliet och tjänar stora pengar – ibland utan att över huvud taget arbeta. Argumentet är att skapa balans och trygghet, men de behöver snarare mindre anställningstrygghet. Den som inte riskerar negativa konsekvenser om den missköter sig har alla incitament att göra det.
När den svenska statsmakten prioriterar säkerheten hos män som hotar vårt land och dess befolkning framför säkerheten hos det folk från vilken den offentliga maktutövningen sägs utgå är något fundamentalt fel. Regeringens oförmåga att hantera såväl inre som yttre säkerhetshot väcker frågan om den över huvud taget kan sitta kvar.
Regeringen vill försämra laglydiga vapenägares möjligheter till övningsskytte, för att ge allmänheten intryck av att agera mot det kriminella vapenvåldet. Samtidigt pågår en kampanj i medierna för regeringens linje i frågan.
Det svenska skolsystemet är för slappt och för auktoritärt på samma gång. Igen utbildning passar för alla och strävan efter likriktning riskerar att skapa ett system som inte passar för någon. Sverige skulle behöva fler vägar till kunskap och bildning, inte färre. Att ersätta skolplikten med läroplikt vore ett steg i rätt riktning.
Trots att Sverige inte drabbats av vare sig krig, en naturkatastrof eller en epidemi lamslås sjukvården i fem regioner av materielbrist. De ansvariga politikerna kan inte skylla ifrån sig på leverantören: det är regionerna själva som bär det yttersta ansvaret för krisen.
I identitetspolitikens tidevarv har alla möjliga samhällsaktörer fått för sig att de behöver ”spegla samhället” genom att anställa en viss andel kvinnor och minoriteter. Kanske tror de att de gör något bra, kanske låtsas de bara, men genom att snedvrida konkurrensen bidrar de i själva verket alla till att göra världen mindre rättvis.
Förbudet mot sexköp är ett typiskt exempel på hur staten går långt över gränsen för vad den bör lägga sig i. Oavsett vad man själv, eller majoriteten, har för uppfattning om sexköp är det inte statens uppgift att agera moralpolis.