Riksrättsåtalet är en del av ett politiskt spel som Demokraterna har lyckats hålla vid liv en bit in på valåret. Att Donald Trump frikänns är en seger för republikanerna i stunden, men det kan slå tillbaka i höst när de som röstade för presidentens frikännande söker väljarnas förtroende på nytt.
Arbetskraftsinvandringen bidrar med tiotals miljarder kronor i skatteintäkter och produktion. För att värna dagens öppna system måste man vårda det. Moderaternas reformpaket visar att partiet tar ansvar för arbetskraftsinvandringen.
De som ständigt lyckas hitta nya fiender till den svenska modellen – verkliga som påhittade – förringade hotet från EU:s sociala pelare som alarmism in i det sista. Nu tvärvänder de, en efter en.
I dag lämnar Storbritannien EU. Det kommer att bli tomt. Men Storbritanniens utträde är också en signal om att väsentliga frihetliga värden kan stå på spel för Sverige. Är det dags att föra ett samtal om huruvida klassiskt frihetliga värden i Sverige främjas bäst i eller utanför EU?
Om Europaparlamentet får bestämma finns ska alla mobiltillverkare tvingas använda samma standard för laddare. Det är ett sällsynt dåligt förslag som utan tvekan skulle hämma innovation och teknikutveckling, men trots det röstade bara parlamentariker från tre svenska partier emot.
Äganderätten är svag i Sverige. Det är problematiskt, inte minst för dem som vill leva utanför majoritetssamhället. Förhoppningsvis kan Girjasdomen, trots att den upprätthåller en märklig ordning, på sikt bidra till att stärka individer, inte etniciteter.
Oppositionspartierna, inklusive M och KD, har enats om att staten ska skjuta till 7,5 miljarder kronor till kommunerna. Den som vill minska de offentliga utgifterna, eller bemöta kommunala och regionala budgetunderskott med ett minskat offentligt åtagande, står nu utan alternativ i svensk politik.
Allt fler tycks mena att vi idag ställs inför samhällsproblem som kräver att statens kapaciteter utvidgas. Stämmer det? Har i så fall den klassiska liberalismen spelat ut sin roll? Eller är det tvärtom så att det statskritiska perspektivet behövs ännu mer, just därför. I dag inleder Smedjan en debattserie där vi låter ett antal borgerliga skribenter mötas i frågan om statsliberalismen.
Gyckelföreställningar skulle få västmanlänningarna att ställa om och för det fick Förbundet Agenda 2030 investeringsstöd inom ramen för Klimatklivet. Det är parodiskt, men skymmer lätt Klimatklivets stora problem som är glädjekalkylerna.
Roger Scruton gick alltid mot strömmen och trots intellektuellt utanförskap fortsatte han idogt att inta impopulära ståndpunkter. Fredrik Hultman minns en missförstådd tänkare vars liv kom att präglas av motståndet mot totalitarismen i alla dess avarter.