Staden som inte kunde bli som Gnosjö
Politiskt planerade industrisatsningar kan vara en bra kortsiktig medicin mot kriser. Men utan lokal entreprenörskultur och en gynnsam näringspolitik leder det ingen vart.
Essä
Att mörda i urskogens namn
När själva existensen står på spel och känslan av handfallenhet breder ut sig upplevs få åtgärder vara för långtgående. Klimatkrisen göder undergångsnarrativ i extrema miljöer över hela det politiska spektrat.
Vad hade Erlander egentligen gjort?
Tage Erlander har åter trätt in på scenen hos den svenska vänstern. Fredrik Johansson konstaterar att den ofta glömmer maktlösheten och stagnationen.
Banjohögern är relevant för fler än bara lantisar
Önskan om att bli lämnad i fred av politiker och myndigheter finns inte bara på landsbygden utan sträcker sig långt in i storstadsregionerna.
Att lämna Malmö – och att återvända
Malmö har blivit en flitigt åberopad symbol för allt som är fel med dagens Sverige, men bortom problemen finns en levande och älskad stad.
De franska väljarna har tröttnat
I Frankrike finns en tilltagande känsla bland väljarna att det inte längre spelar någon roll vem man röstar på.
Missnöjet föder ett nytt daluppror
Politikernas oförmåga att tala samma språk som medborgarna skapar ett tilltagande missnöje. I delar av Dalarna är de upplevda klyftorna både bråddjupa och sekelgamla.
Gör liberalismen samhällskritisk igen
För att besvara dagens kritiker bör liberaler lära av den egna idéhistorien.
Nya medlemsländer är räddningen för EU
Fortsatt utvidgning ger EU möjligheten att återfå både sin attraktionskraft och sitt syfte.
Husdrömmarna som politikereliten föraktar
De flesta svenskar vill bo i ett eget hus. Men det är en önskan som politiker, debattörer och stadsplanerare har svårt att acceptera.
Ny mätning: SD-väljarna mer liberala än ledningen vill erkänna
Sverigedemokraternas väljare står tydligt till höger i synen på skatter och företagande. Det kommer att underlätta bildandet av en borgerlig regering.
Epoken Erna Solberg närmar sig sitt slut
Erna Solberg fortsätter att vara den politiker som norrmännen helst vill ha som statsminister, men ser ändå ut att förlora regeringsmakten vid valet i september.
Polariseringen är engagemangets baksida
Ökat politiskt engagemang ses i allmänhet som något positivt. Men när riskerar engagemanget att förvandlas till destruktiv polarisering?
Privatiseringarna har gjort välfärden bättre
Privatiseringar och valfrihet i välfärden har i den politiska debatten fått oförtjänt dåligt rykte.
Lafferkurvan visar att skattesänkningar kan vara gratis för staten
Lafferkurvan illustrerar att skatten ibland kan bli så hög att sänkt skatt ökar skatteintäkterna. Den är okontroversiell bland nationalekonomer, men omstridd i debatten.
Shekarabi – pensionernas nya Juholt
Socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi följer i Håkan Juholts fotspår och vill göra pensionerna till en valfråga. Riskerna med pensionspopulismen får inte underskattas.
När krisen kommer styr godtycket Sverige
Svenska myndigheter producerar allt fler skandaler. Bara under våren har uppdagats hur Skolverket och Svenska kraftnät brutit mot lagens krav för att blidka politiken.
Hyresregleringen är inte träffsäker fördelningspolitik
Föreslaget om fri hyressättning i nyproduktion är viktigt för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Samtidigt måste politiken öka träffsäkerheten i omfördelningen till ekonomiskt svagare hushåll.
Sverige behöver mer kritisk patriotism
Förskjutningen av svenskhet från kulturens till politikens sfär har varit skadlig. I händerna på politiker och opinionsbildare blir svenskheten något som ska bedömas, främjas och förlösas.
Även i krisen har friheten ett värde
Sverige börjar se slutet på pandemin, och bokslutet visar att friheten borde värderas högre. Hinder och tvång är värre än andra risker, och nu är det dags att röja undan dem.