När elen ska öka behövs kärnkraften
Energieffektivisering kommer inte att lösa den dubbla utmaningen att öka energianvändningen och samtidigt byta ut den fossila energin, skriver Daniel Westlén.
Smedjan
Morgan Johansson har fel om den svenska högern
Den svenska högern hade, precis som socialdemokratin, på 1930-talet helt tillägnat sig demokratins och det öppna samhällets principer.
Davoseliten gör kapitalismen sämre
När World Economic Forum nyligen höll sina årliga överläggningar stod återigen tanken på en ny kapitalism på agendan. Risken med denna intressentkapitalism är att den utplånar skillnaden mellan företagande och politiskt beslutsfattande. I sin allmänna välvilja glömmer de ekonomiska och politiska eliterna bort att det är vinstintresset som driver företag att tillgodose de mångas behov, skriver Mattias Svensson.
Uppvärdera universitetens tredje uppdrag
Politiker borde förstå och bedöma vetenskapen generösare. Men lika sant är att forskare kan och bör göra mer för att politiker och allmänhet ska förstå värdet av deras arbete. Att finansiera och uppvärdera universitetens tredje uppdrag är ett första steg i den riktningen, skriver Elias Collin.
Vi längtar bort – precis som Dan Eliasson
Efter ett år av reserestriktioner och nedstängningar är vår längtan bort kanske starkare än någonsin tidigare. Staffan Heimerson känner sympati för Dan Eliassons beskrivning av julresan till Kanarieöarna som ”nödvändig” och reflekterar över hur vi kommer att resa efter pandemin.
Ett annat Polen är möjligt
Polska Medborgarplattformen är en maktfaktor bland europeiska mittenhögerpartier och den viktigaste utmanaren till Polens nationalkonservativa regering. Gustaf Reinfeldt tar tempen på den liberala oppositionen i Polen och visar att det finns hopp om ett Polen som återigen slår vakt om den liberala demokratins institutioner.
Socialdemokraterna har aldrig gillat den liberala demokratin
Hoten mot den liberala demokratin diskuteras som aldrig förr i Sverige, och från socialdemokratiskt håll är tonläget öronbedövande högt. I debatten lyser dock en obekväm historisk sanning med sin frånvaro: att S alltid haft ett annat demokratiideal än det liberala, skriver Adam Danieli.
Vinden har vänt för svensk kärnkraft
Förståelsen för kärnkraftens betydelse i det svenska energisystemet ökar. Det senaste året har allt fler politiska beslutsfattare insett att det är svårt att möta ett ökat elbehov och samtidigt upprätthålla stabiliteten i elnätet utan kärnkraft. Därför skulle det inte överraska om det snart börjar byggas nya reaktorer, skriver Daniel Westlén.
Konspirationerna som formar USA
Att vara amerikan är att få tro på vad man vill. Från de första kolonisatörerna till mobben som på uppmaning av Donald Trump stormade Kapitolium har det funnits en idé om rätten att skapa sin egen föreställningsvärld oberoende av verkligheten. Janerik Larsson skriver om fantasiernas och konspirationsteoriernas centrala roll i amerikanskt samhällsliv.
Manipulera inte med demokratibegreppet
Det stora hotet mot demokratin – som funnits från 68-vänstern till högerpopulismen – är tanken att det finns en verklig folkvilja som inte kommer till uttryck i de demokratiska valen. Den som vill värna demokratin får därför inte frestas att fylla demokratibegreppet med sina egna favoritfrågor, skriver David Andersson.
Inte ens BBC kommer undan svårigheterna med public service
Det grundläggande problemet med public service är den snäva åsiktskorridor som präglar mycket av verksamheten. Mats Fält har läst BBC-journalisten Robin Aitkens nya bok ”The Noble Liar” och menar att beskrivningen från Storbritannien stämmer lika bra i Sverige.
Nyliberalismen krossade idén om den ofelbara staten
Nyliberalismen tycks ha ett oändligt antal liv. Trots att socialdemokratin försökt begrava den i decennier, återkommer den ständigt för att hemsöka rörelsen och ställa sig i vägen för visionerna. Adam Danieli konstaterar att anledningen till socialdemokratins obotliga plågor egentligen handlar om att sörja välfärdsstatens svagheter.
Kungahusen lever farligt
Marken skakar under de spanska och thailändska monarkierna. Staffan Heimerson skriver om varför absolut pliktuppfyllelse är det enda som i längden kan garantera monarkiers fortlevnad.
Låt oss göra 20-talet kul igen
Ett vibrerande nöjesliv, en nydanande kultur, ett dynamiskt näringsliv och banbrytande tekniska och vetenskapliga framsteg. Att allt detta goda är möjligt på samma gång, demonstrerades med emfas på 1920-talet. Låt oss göra också detta 20-tal till en epok det svänger om, skriver Mattias Svensson.
Den nya politiskt korrekta religionen
Social rättvisa, intersektionalitet och politisk korrekthet är termer som får allt starkare fäste inom universitetsvärlden. Professor Inger Enkvist berättar om den kritiska teorins rötter och ställer den kanske mest brännande frågan för den fria akademins framtid. Vad kan vi göra åt den intellektuella korruption som härjar på våra fakulteter?
Kristendomen har varit avgörande för liberalismen
Kan värden som individens fri- och rättigheter bestå utan en metafysisk förklaring? Vad händer med humanismen om Gud är död? Jacob Rudenstrand har läst Tom Hollands aktuella bok ”Dominion: How…
Nationen bär vi inom oss – inte nationalstaten
Moderaterna använder i sitt idéprogram för första gången på länge begreppet ”nationalstat”, men menar kanske nation. I idéerna finns en motsättning mellan synen på frihet och krav på anpassning som kommer av att olikheten i en tidigare enhetlig nation blev för stor, skriver det tidigare statsrådet Sten Tolgfors.
Så ritade Boris Johnson om den politiska kartan
För ett år sedan föll den röda muren och Storbritanniens politiska karta färgades blå. Smedjans chefredaktör Svend Dahl skriver om hur Boris Johnson och det Konservativa partiet fick Labours tidigare kärnväljare att överge sitt gamla parti.
Nu står striden om Sveriges skogar
Löftet om stärkt äganderätt för skogsägarna var avgörande för att Centerpartiet skulle stödja den rödgröna regeringen. Edvard Hollertz har läst den statliga skogsutredningen som presenterades i förra veckan, och konstaterar att den knappast lever upp till intentionerna. Tvärtom riskerar skogsägarna än en gång komma ut på den förlorande sidan.
Skolpolitikerna struntade i larmrapporterna
Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.