Larmrapporterna om hur skogsbruket hotar både klimatet och den biologiska mångfalden präglas av både felaktigheter och överdrifter. Samtidigt har insikterna om människans betydelse för skogen glömts bort i debatten och nu hotas det privata ägandet.
Nationalekonomi kan hjälpa oss att avgöra om rättspolitiska förslag kommer att ge de önskade resultaten. Ändå lyser rättsekonomin med sin frånvaro i svensk politik. Det riskerar att leda till sämre beslut.
Tågen dominerar debatten. Samtidigt har vi ett vägnät som knakar i fogarna och stora delar av landet där bilen är det enda rimliga alternativet. I brist på politiskt intresse riskerar vägnätet att gå samma utveckling till mötes som elnätet.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hade efter landets framgångsrika vaccineringsstrategi hoppats på valseger. Men nu väntar en besvärlig regeringsbildning.
Joe Bidens stimulanspaket på motsvarande 16 biljoner kronor slår nya rekord. Det är en politik som bygger på förhoppningen om att tidigare erfarenhet och ekonomisk teori inte längre gäller.
Socialdemokraterna i Stockholms stad vill gå till val på progressiv fastighetsskatt och slopad valfrihet. Det är politik som pekar tillbaka till 1980-talet och är långt ifrån vad väljarna vill ha.
Hyresregleringar är på modet bland politiker runt om i världen. Men erfarenheterna från Berlin som nyligen införde ett hyrestak borde avskräcka.
Den liberala demokratin är tänkt att begränsa folkviljan, men också kanalisera den, även i frågor om identitet, migration och europeiskt samarbete. Om definitionen av den liberala demokratin blir för bred…
Trafikverket har chockhöjt koldioxidpriset i de samhällsekonomiska analyserna. Men om politikerna verkligen värderade utsläppens kostnader så högt borde bensinskatten ha höjts med 16 kronor per liter, skriver Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi.
Det tycks råda ständig kris i naturen. Bakom larmrapporterna finns en idealiserad föreställning om den orörda naturen och en stark lobbyorganisation.
Med jämna mellanrum återkommer drömmen om den planerade ekonomin. I själva verket ger den nya boken Folkrepubliken Walmart en bra illustration till varför socialism och planekonomi alltid kommer att misslyckas, skriver Mattias Svensson.
Låt inte vaccinationspessimismen slå rot: kan Danmark bli klara med massvaccineringen till halvårsskiftet kan vi i Sverige det också.
Barsebäcksverken rymmer en berättelse om politisk oförmåga och makthunger. Petter Birgersson skriver om ett land som en gång var världens modernaste, men där politiken svikit sitt grundläggande uppdrag.
I fyra år har fransk politik kretsat kring Emmanuel Macron och Marine Le Pen. Men nu visar opinionsmätningarna på överraskningar. Kanske kan högerpolitikern Xavier Bertrand bli det som Macron fruktar mest inför nästa års val, en stark center–höger-kandidat, skriver Jan-Olof Bengtsson.
Unga liberaler tycks allt mer slipa ned sin kritik och omfamna facken som frihetliga institutioner. I själva verket borde idén om fackförbund vara långt ifrån okomplicerad för frihetligt sinnade politiker, skriver Adam Danieli.
I slutna antivaccingrupper samlas oroliga föräldrar tillsammans med foliehattar. I pandemins spår har aktiviteten ökat, men det har också kraven på obligatoriska vaccinationer.
Energieffektivisering kommer inte att lösa den dubbla utmaningen att öka energianvändningen och samtidigt byta ut den fossila energin, skriver Daniel Westlén.
Den svenska högern hade, precis som socialdemokratin, på 1930-talet helt tillägnat sig demokratins och det öppna samhällets principer.
När World Economic Forum nyligen höll sina årliga överläggningar stod återigen tanken på en ny kapitalism på agendan. Risken med denna intressentkapitalism är att den utplånar skillnaden mellan företagande och politiskt beslutsfattande. I sin allmänna välvilja glömmer de ekonomiska och politiska eliterna bort att det är vinstintresset som driver företag att tillgodose de mångas behov, skriver Mattias Svensson.
Politiker borde förstå och bedöma vetenskapen generösare. Men lika sant är att forskare kan och bör göra mer för att politiker och allmänhet ska förstå värdet av deras arbete. Att finansiera och uppvärdera universitetens tredje uppdrag är ett första steg i den riktningen, skriver Elias Collin.