Att vara amerikan är att få tro på vad man vill. Från de första kolonisatörerna till mobben som på uppmaning av Donald Trump stormade Kapitolium har det funnits en idé om rätten att skapa sin egen föreställningsvärld oberoende av verkligheten. Janerik Larsson skriver om fantasiernas och konspirationsteoriernas centrala roll i amerikanskt samhällsliv.
Perioden före det krisande 1970-talet beskrivs ofta i ett nostalgiskt ljus, och beröms från vänsterakademiskt håll ofta för sina höga politiska ambitioner. Amity Shlaes bok ”Great society – A new…
Paret Anne Case och Angus Deaton snubblade för några år sedan över ett slående, sociologiskt fynd – medellivslängden bland vita amerikaner utan collegeexamen har sjunkit dramatiskt på bara tjugo år.…
Det finns skäl tro att USA oavsett vem som sitter i Vita huset kommer att bedriva en politik som är mer merkantilistisk och mer nationalistisk än vad som är bra…
USA:s komplexa men stabila regeringsform har nu stött på en stor utmaning – att klara coronapandemin utan att fastna i för många byråkratiska hinder, skriver statsvetenskapstudenten Idil Tuysuzoglu.
Hur kunde Trump vinna presidentvalet 2016? Många togs på sängen av hans framgångar i det republikanska partiet, men vägen dit bereddes flera år tidigare. Boken American Carnage skildrar hur populistiska budskap kommit att spela en allt större roll bland republikaner.
Demokraterna har tappat sin lokala förankring och ser ner på lågutbildade väljare. Det menar Pete Buttigieg, det stora stjärnskottet i Demokraternas primärvalskampanj i sin självbiografi Shortest Way Home. Den domen skulle lika gärna kunna fällas över svenska partier.
Donald Trump, Emmanuel Macron och Jeremy Corbyn har alla tagit sig till toppolitiken från utsidan. Om dem och andra outsiders i politiken handlar BBC-journalisten Steve Richards nya bok. Richards menar att ansvaret för populisternas framgångar till stor del vilar på de traditionella höger- och vänsterpartierna.
En aktuell bok om Nobelpristagaren James M Buchanan gör en halmgubbe av en av efterkrigstidens viktigaste samhällsvetare, i ett försök att utmåla honom som ett nav i reaktionär opinionsbildning. Den som vill förstå den politiska makten har goda skäl att bortse från den beskrivningen.
John McCain blev aldrig president, men ändå en informell ledare för den fria världen. Den amerikanske senatorn, krigshjälten och före detta presidentkandidaten John McCain har gått bort. Stefan Olsson tecknar ett porträtt av en amerikansk politiker som blev känd och uppskattad för sitt engagemang för friheten långt utanför USA:s gränser.
Som väl ingen annan politiker i dag väcker USA:s president heta känslor. Margaret Thatcher och Ronald Reagan lyckades också med det, men knappast i samma utsträckning. Bland föregångare till dem som i dag avskyr Trump fick man höra att Reagan var en B-skådespelare och en fara för världsfreden. Som alla nu vet blev han en mycket framgångsrik president som utan att skicka iväg en enda missil besegrade ondskans imperium, skriver Carl Rudbeck.
När USA:s företagsskatt sjunker från 35 till 21 procent passar Walmart på att höja minimilönen för sina anställda med över en femtedel. Ännu ett bevis mot socialismens tröttsamma stereotyp att den som är rik är snål och ond.
Författaren Michael Wolff har utnyttjat Trumpstabens brist på erfarenhet och rutiner till att vandra runt i vita huset, samla på sig citat och skriva en enormt framgångsrik skandalbok om USA:s president. Resultatet, boken Fire and Fury, är som Donald Trump själv: Underhållande men alltför omdömeslös.
När John F Kennedy dog trädde hans lillebror Robert fram ur skuggorna. I en ny biografi beskrivs hans politiska gärning – mindre storslagen, men mer humanistisk, än storebroderns.
Såväl politiker som enskilda sportstjärnor har i alla tider försökt politisera idrotten. Det borde de låta bli. Det pågående bråket mellan Donald Trump och NFL skadar både ligan och det politiska samtalet. I symbolpolitikens tidevarv är det viktigare än någonsin att vi fredar några av samhällets kontaktytor från det politiska spelet.
Donald Trump och Stefan Löfven har mer gemensamt än du tror. Olikheterna till trots har de båda statsledarna fastnat i samma klister och av ungefär samma skäl. Nu återstår frågan hur de skall ta sig ur det.
Obamacare var den förre amerikanske presidentens politiska flaggskepp och hans viktigaste vallöfte. I Sverige har uppfattningarna om vad reformen faktiskt innebar varit vaga. Med en ny stor amerikansk sjukvårdsdebatt under uppsegling är det därför hög tid att reda ut begreppen. Johan Ingerö förklarar.