När Finland låter sina medborgare köpa starköl i mataffären springer Sverige med kritik till EU, av omsorg för den finska folkhälsan. Men den finska folkhälsan är finländarnas egen angelägenhet, och EU ska inte fungera som klagoforum för förbudsivrare.
Brexit blir så dåligt att Storbritannien måste få ändra sig, skriver Liberal Democrats tidigare partiledare Nick Clegg i en ny bok. Det är en övertygande kampskrift för EU-vänliga liberaler, men för att övertyga den ljummet intresserade mittenväljaren krävs mer, skriver Mikaela Hellman.
Allt färre svenska elever intresserar sig för tyska och franska. Det alienerar oss alltmer från Europas största kultursfärer – paradoxalt nog, när EU-länderna samtidigt binds allt hårdare samman politiskt.
Vapendirektivet. Tobaksdirektivet. De ”gratis” tågresorna för 18-åringar. Nu senast förbudet mot att installera gamla vedspisar. Den lagstiftning EU producerar nu för tiden är allt annat än frihetlig, och lagstiftningsprocesserna i sig halvt obegripliga. Och sedan undrar somliga varför så många har börjat tycka illa om EU.
När EU-planerar att köpa europeiska 18-åringars lojalitet genom att dela ut tågluffarkort är det många som glömmer bort att pengarna kommer från medlemsländernas skattebetalare. Men inte nog med att det är ett oansvarigt hanterande av medborgarnas pengar, det är också osäkert om det räcker med ett interrailkort för att vinna de unga för EU.
Appen Taxlandia är EU:s senaste medel för att utbilda oss om skatter. Huvudbudskapen är att låga skatter är dåliga och att satsningar på supersnabba höghastighetståg är bra.
Litauen är ett av de länder som hårdast motsatt sig införandet av den sociala pelaren som ska diskuteras på EU-toppmötet i Göteborg. Žilvinas Šilėnas, chef för den litauiska tankesmedjan Lithuanian Free Market Institute, beskriver hur den nya, verklighetsfrånvända EU-pelaren riskerar att både skada de enskilda länderna, och splittra unionen.
Det senaste decenniet har sannolikt varit det tyngsta i EU:s historia. Finanskris, vacklande ekonomisk utveckling, grekiskt drama, ungersk och polsk illiberalism, rekordstora framgångar för EU-fientliga partier, Brexit. Men den som tror att fördjupningen av det europeiska samarbetet därmed kommer bromsa in har fel. Enligt klassisk integrationsteori tas de stora sprången just i kristider. Den nya politiska energi som nu emanerar från Paris och Berlin efter den brittiska folkomröstningen tyder på att historien är på väg att upprepa sig.
Allt sedan Lex Laval och domen att utländska arbetstagare i Europeiska unionen ska ha rätt att arbeta i Sverige har det funnits ett socialdemokratiskt projekt att stoppa de utstationerade arbetarna i Sverige. Vi drar oss till minnes när aktivister från LO skrek “go home” till estniska arbetare och LO:s allmänna protektionism när Karl-Petter Thorwaldsson skanderade att “inte en ärta ska flytta till Tyskland”. Det är därför inte förvånande att Socialdemokraterna är nöjda nu när EU verkar gå mot att begränsa den fria rörligheten till förmån för LO:s intressen.
EU-DEBATT. Det går att önska ökad EU-integration i vissa frågor och samtidigt vilja att unionen ska lämna andra områden åt medlemsländerna att besluta om. Vi behöver en medelväg mellan EU-skepsis och EU-vurm, skriver Centerstudenters ordförande Simon Palme i en replik på en ledare i Smedjan.
När Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president fanns varningstecken. Ett tal i tisdags visade att hans vänsterlutande och EU-federalistiska linje har blivit ännu tydligare. Ändå är hans liberala fans snarast obekymrade. När Macron svänger bort från den frihetliga linjen verkar Europas liberaler vara beredda att svänga efter.
Carl Bildt är en av Sveriges mest framgångsrika politiker på den internationella arenan, och en som betytt mycket för såväl Sveriges EU-medlemskap och vår relation till USA. I en ny bok riktas uppmärksamheten i stället mot hans privata finanser och Twittervanor. Vill man förstå idépolitikern och statsmannen Bildt vinner man mer på att läsa hans egna anföranden i stället, skriver Zebulon Carlander.
EU var ett verktyg för dem som ville se fria människor på fria marknader. I dag är det i stället fackförbunden som talar om EU som ett redskap för att uppnå sina mål. Att fackrörelsen blickar mot unionen när dess eget inflytande sjunker borde få alla varningsklockor att ringa.
Rikspolischefen Dan Eliasson har senaste veckan kastat sig tillbaka in i opinionsbildningen kring hemliga tvångsmedel med full styrka. Och minister Ygeman har lovat, bara dagarna efter Eliassons PR-kupp, att be EU-kommissionen utfärda riktlinjer som kan tillåta den av EU-domstolen uträknade datalagringen att återinföras i Sverige.
Mikuláš Dzurinda var Slovakiens premiärminister lika länge som Reinfeldt var Sveriges statsminister. Under den tiden hann Slovakien gå med i Nato, EU och OECD, reformera ekonomin och sänka marginalskatten till 19 procent. Alexander Fritz Englund intervjuar Dzurinda om frihet, kommunism och möjligheterna för drastiska reformer i dag.
Enligt läckta dokument är EU-kommissionens målsättning att Sverige ska ha infört euron senast 2025. Vi lever i en tid då missnöjet med unionen växer sig starkare, men EU verkar övertygat om att det enda problemet är att medborgarna har för lite EU i sina liv.
I boken The End of Europe beskriver journalisten James Kirchick ett Europa tyngt av eurokris, flyktingkris, rysk expansionism, antisemitism och ett vacklande EU. Det allra främsta problemet är dock oförmågan att lära sig av historien.
Ska EU fungera måste ländernas kulturella olikheter accepteras. I stället strävar EU efter mer regleringar och centralisering, vilket riskerar att splittra samarbetet. Vi behöver EU, och just därför måste unionen bli smalare och mer decentraliserad, skriver Sofia Lindbom, forskningsassistent vid Ratio.
EU-kommissionen vill införa kvoterad föräldraförsäkring i hela Europa. Detta i en tid då EU redan framstår som både makthungrigt och elitistiskt, och euroskepsisen bubblar i medlemsländerna. Vill kommissionen verkligen få medlemsländerna att avsky Bryssel, eller har de bara aldrig hört talas om omvärldsbevakning?
Det är inte bara det konservativa partiet som ser ut att vinna på extravalet i Storbritannien. Även de EU-vänliga mittenliberalerna Liberal Democrats har vind i seglen. Går det att locka väljare med ett öppenhetsbudskap i ett land som röstat för Brexit, så går det i Sverige också, skriver Mikaela Hellman, forskningsassistent på Liberal Democrats internationella kansli.