Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Forskning

Uppvärdera universitetens tredje uppdrag

Politiker borde förstå och bedöma vetenskapen generösare. Men lika sant är att forskare kan och bör göra mer för att politiker och allmänhet ska förstå värdet av deras arbete. Att finansiera och uppvärdera universitetens tredje uppdrag är ett första steg i den riktningen, skriver Elias Collin.

När proffsen förlorade makten över samtalet

Det offentliga samtalet har det senaste decenniet i allt större utsträckning kommit att tas över av den tidigare publiken. Men demokrati garanterar inte alltid demokrati. I själva verket har det…

Politikerna förstår inte forskning

I debatten beskrivs universiteten ibland som fästen för politisk aktivism förklädd till genusvetenskap och postmodern teori. De största hoten mot den akademiska friheten kommer emellertid från de som kräver kortsiktig och mätbar nytta från forskningen. Bakom detta finns ett i politiken utbrett missförstånd kring vetenskapens roll, skriver Olof Hallonsten.

Dagens aktivister är som tagna ur Orwell

Ett grundläggande drag i totalitarism är tankekontroll genom ett dubbeltänkande som kortsluter logiken. Då förlorar sanningen sin betydelse. Tankepoliser finns inte bara i Orwells roman utan också i dagens Sverige, USA och Storbritannien, skriver Inger Enkvist.

Mer häxjakt än forskning

Uppsala universitet har inrättat ett forskningsprogram om "Nyliberalism i Norden". Men för att förstå de reformer som gjordes, ofta av socialdemokrater, så måste man också ta i beaktande den kritik som fanns mot DDR-Sverige och bristande dynamik inom välfärdssektorn. Detta tycks forskarna bortse ifrån, menar Janerik Larsson.

Staten kväver den akademiska friheten

Så länge staten försöker använda svenska universitet som jämställdhetsverktyg har vi ingen akademisk frihet. Universiteten måste befrias från det statliga inflytandet. Smedjan träffar Erik Ringmar, doktorn i statsvetenskap som blev världskänd för sin vägran att undervisa på Judith Butler.

DEBATT: Snart behövs inga surrogatmödraskap

Allt pekar mot att vi i framtiden kommer att utveckla artificiella livmödrar. Risken är dock att reaktionerna blir lika högljudda och ogenomtänkta som reaktionerna på surrogatmödraskap är i dag. Att minska riskerna kvinnor utsätter sig för genom att skaffa barn borde vara det viktigaste, skriver Thea Andersson (L).

”Vetenskapsbaserad politik” är en farlig ideologi

Krav på ”vetenskapsbaserad politik” politik blir allt vanligare, och udden riktas mot ideologisk och värderingsdriven politik. Det är ett problem. Även politik som vetenskapligt sett är genomförbar, kan vara etiskt fel. Genom att ducka för ideologiska invändningar försöker nu många politiker och tyckare etablera sina egna åsikter som fakta.

Den fria akademins försvarare

2017 blev Erik Ringmar känd för sina försök att slippa kvotera in kvinnliga författare i en kurs om 1800-talets mörkermän. Affären har mycket att säga om den akademiska friheten och universitetens oberoende i Sverige, skriver Arvid Hallén.

Planekonomin lever kvar i innovationspolitiken

Sverige slänger miljarder skattekronor i sjön varje år. Jason Potts, professor i nationalekonomi och en av världens främsta experter på innovationspolitik, menar att de 30 miljarder regeringen lägger på företagsstöd är rent slöseri. Den bästa innovationspolitiken är en fungerande marknadsekonomi.

Forskning i politikens tjänst

I boken Sidenvägarna väljer författaren konsekvent ut information som stödjer hans åsikt, och sorterar ut information som säger emot. Vetenskapliga författare som använder sin auktoritet för att sälja in en politisk åsikt behöver granskas noggrannare.

Aktivism förklädd till vetenskap

Under förberedelsearbetet med ett antal seminarier om salafism och Muslimska brödraskapet, som arrangerats av Uppsala universitet, har forskare hoppat av efter att mailkonversationer avslöjat att arrangörerna har strävat efter att likställa forskare med politiska aktivister. Hur hade reaktionerna blivit om man hade bjudit in aktiva fascister för att kommentera forskningsrön om fascism, och likställt dem med forskare, frågar sig Johan Lundberg.

I den bästa av världar

Världen har aldrig varit bättre än den är i dag, och att så många människor inte inser det beror på att vi glömt upplysningsidealen, menar Steven Pinker i den nya boken Enlightenment now. Men den långsiktiga positiva utvecklingen innebär inte att vi kan sluta oroa oss över problem i närtid.

”Kriminalitet handlar inte om socioekonomiska faktorer”

Amir Sariaslan har gjort sig ett namn som kontroversiell forskare på kollisionskurs med Sveriges kriminologer. Enligt honom handlar kriminalitet i Sverige inte om utsatta områden eller fattigdom, utan snarare om ärftliga egenskaper och individspecifika riskfaktorer. Smedjan har träffat honom för att tala om brott, statistik, åsiktskorridoren i akademin och varför han till slut gav upp och bytte forskningsfält.

Så blir medelklassen populistisk

Att förlora sitt jobb är att förlora en del av sin identitet. Det teknikskifte som pågår just nu hotar medelklassens jobb på ett nytt sätt, och även om tidigare omställningar enbart har haft tillfälliga förlorare går oron och missnöjet inte att undvika. Och de som är bäst på att kanalisera dessa känslor är populisterna.

Vetenskapsakademien borde veta att paternalism inte är frihetlig

Årets ekonomipristagare, Richard H Thaler, är spännande. Tyvärr visar han även prov på viss naivitet. Att individer inte alltid agerar rationellt behöver inte innebära X – eller att staten bör försöka ”knuffa människor i rätt riktning”. Thalers slutsatser öppnar upp för statliga interventioner i människors privatliv, och Vetenskapsakademien verkar inte låtsas om det över huvud taget.

Nobelpriset handlar inte om kön

Nobelpriset har återigen fått kritik för att för stor andel av pristagarna är män. Men kön har tack och lov inte med Nobelpriset att göra. Den som varken är lika insatt i kemi, fysik eller medicin som Kungliga Vetenskapsakademin, eller kan nämna någon kvinnlig forskare som har gjort viktigare upptäckter än de män som fått Nobelpriset, kan inte heller påstå att könsdiskriminering äger rum.

Skolan och meritokratin dör tillsammans

Den meritokrati som gjort västvärlden rik grundläggs i skolan. Nu håller skolan på att raseras, och dra meritokratin med sig i fallet. Problemen går djupare än driftsform, lärarkompetens, skolval och ordningsregler. I en ny bok beskriver fyra experter hur synen på vad som är kunskap och hur man lär sig har förändrats i Sverige – och förklarar varför detta ligger bakom de sjunkande skolresultaten och vad man kan göra åt det. Smedjan har träffat Magnus Henrekson, redaktör för boken.

1 2