Statliga myndigheter och bolag liksom privata medieföretag vänder ryggen åt norra Sverige, trots att fler lever där än någonsin. När mediebevakningen försvinner lär bilden av Norrland som en avkrok befästas ytterligare, med politiska konsekvenser som följd.
Bränsleskatterna blottlägger klyftan mellan den politiska klassen och medborgarna. Trots att 77 procent av persontransporterna i Sverige sker med personbil driver politiker en aktiv kamp mot det transportmedel flest medborgare är beroende av. Trots att en tredjedel av landets befolkning bor på landsbygden, driver politiken aktivt på för att försvåra för dessa. Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 med fler än 400 000 medlemmar är ett av många tecken på att allt fler börjat tröttna.
Socialister har alltid avskytt självägande bönder. Det kommer till uttryck i den jordbrukar- och jordägarfientliga politik som ständigt varit socialismens kännetecken, men också i det föraktfulla sättet att uttrycka sig, var gång jordbruksrelaterade frågor kommer på tal. Nu senast i en diskussion om svenska släktgårdar.
Det största hotet mot svenskt lantbruk är statens och EU:s klåfingrighet. Medan skogsbrukare i hög grad verkar i frihet under ansvar, ser staten inte ut att lita på lantbrukarnas förmåga att fatta bra och ansvarsfulla beslut. Svenskt lantbruk behöver ges samma frihet som skogsbruket en gång i tiden gavs, skriver Anna Ek, agronomstudent vid SLU.
Socialdemokraterna ligger illa till, men bland partikongressens missnöje skymtade tecken på att partiet har stakat ut en väg framåt: konflikten mellan stad och land. S vill göra ”ett levande Sverige” till svaret på frågan ”Vad fan får jag för skatten?” – och vem vill inte ha en levande landsbygd?
Vad får man skämta om, varför är högern roligare än vänstern, och vad är egentligen banjohögern? Smedjanpodden gästas av Martin Jacobson, satirtecknaren bakom I Fablernas Land, för att prata om stad-land-konflikten och politisk satir.
Svindlande affärer där skogsbönder på 1800-talet lurades att sälja sin skog till rovlystna bolag har varit ett tacksamt ämne, inte minst i böcker, på film och teater. Men felaktigheten i denna klasskampsretorik har forskningen punkterat för länge sedan. Det så kallade baggböleriet är på många sätt en ren myt.
Låt pengarna stanna där värdet skapas. Genom regionala och lokala skattebaser skulle glesbygdskommuner dra fördel av de värden som skapas lokalt, i stället för att behandlas som bidragstagare av centralmakten. Inför nästa stora skattereform i Sverige måste systemet byggas så att det blir tydligt för medborgarna varifrån pengarna kommer – inte minst geografiskt.
Allemansrätten ger alla möjlighet att nyttja skog och mark. Problemet är dock att det inte går någon tydlig gräns mellan nyttjande och utnyttjande. Bärplockare och naturturismföretag tjänar pengar på andras mark utan deras godkännande, och slitage på stadsnära skogar får skogsbolag att sälja. I praktiken står äganderätten mot allemansrätten, och balansgången är riskabel.
Martin Moraeus: Bonde och libertarian. Går det att vara lantbrukare och libertarian samtidigt, i dessa tider av handelshinder och jordbrukssubventioner?
Efter sommarens torka har svenskt jordbruk anklagats för såväl matnationalism som att vara bortskämt med EU-pengar. Men man kan inte både ha kakan och äta den: Ett jordbruk präglat av så mycket skatter och regler har svårt att konkurrera utan stöd.
När det brinner i skog och mark är tid och avstånd avgörande faktorer. Därför är det problematiskt att Sverige inte införskaffade ett eget brandbekämpningsplan som kunde sättas in i ett tidigt skede. Experiment på 1990-talet visade att en sådan investering skulle ha varit samhällsekonomiskt lönsam. Att kommunerna flyttat räddningstjänsten från landsbygden till städerna försvårar också brandbekämpningen.
Genom att handla kött och mejeriprodukter från svenska gårdar bidrar du till att hålla landskapet öppet, vilket är helt avgörande för en lång rad djur och växtarter. Vidare bidrar du till att skapa bättre levnadsförhållanden på landsbygden och till den svenska krisberedskapen. Men långsiktigt krävs att politiken avvecklar de hinder som står i vägen för ett lönsamt lantbruk.
Tre och en halv mil norr om Haparanda, med utsikt över Finland och i ett hus som han till stora delar byggt själv, lever en av Sveriges största metalartister med fru och barn och flera hundar. Smedjan har träffat Pär Hulkoff, frontman och låtskrivare i industrimetalbandet Raubtier, och talat om musik, frihet och Norrlands framtid.
Synen på skogen klyver landet. Skogsbrukets situation i dag visar på en tydlig klyfta mellan stad och land. Den politiska visionen för skogen anpassas efter den kreativa klassens semesterdrömmar. Förlorare blir landsbygdens skogsarbetare och skogsnäringen – landets ekonomiska ryggrad.
Öppenhet och miljöarbete tas som förevändning för att driva igenom en skadlig politisk agenda. Hoten mot äganderätten är svåröverblickbara när de döljs mellan raderna i utredningar, förändrad praxis och domstolsbeslut. Att en bank nu agerar för att skydda sina panter i jord- och skogsfastigheter illustrerar dock allvaret i situationen.
Staten är i dag pådrivare av urbaniseringen i Sverige. Genom en politik som enbart utgår från storstädernas perspektiv dräneras landsbygden på liv och förutsättningar, samtidigt som överhettade storstadsområden dignar under trycket. Genom huvudlösa centraliseringsbeslut och missriktade infrastruktursatsningar driver staten en politik som destruktiv för både landsbygden och städerna.
Sverige utanför storstäderna avfolkas. Idag är Sverige världens mest urbaniserade samhälle. Inte sällan framställs Norge som ett positivt exempel på framgångsrik glesbygdspolitik. Men det är inte så enkelt. Den norska urbaniseringstakten är nästan lika hög som den svenska. Asle Toje, norsk utrikespolitisk forskare och författare, reser genom den svenska landsbygden ser ett land både likt och olikt hans eget.