Stater och droger är en synnerligen dödlig kombination. Statsvetaren Peter Andreas visar i boken Killer high hur krig och droger blandats genom historien och in i våra dagar. Det är en påtaglig cynism som skildras, inte minst i USA:s eskapader i olika länder.
Riksrättsåtalet är en del av ett politiskt spel som Demokraterna har lyckats hålla vid liv en bit in på valåret. Att Donald Trump frikänns är en seger för republikanerna i stunden, men det kan slå tillbaka i höst när de som röstade för presidentens frikännande söker väljarnas förtroende på nytt.
De 30 åren sedan Östeuropa befriade sig från kommunismen har inte lett till att liberalismen står starkare. Flera motkrafter har skapat en mer förvirrad värld. Statsvetaren Ivan Krastev och juristen Stephen Holmes försöker i en längre essä testa sina insikter mot verkligheten.
Demokraterna har tappat sin lokala förankring och ser ner på lågutbildade väljare. Det menar Pete Buttigieg, det stora stjärnskottet i Demokraternas primärvalskampanj i sin självbiografi Shortest Way Home. Den domen skulle lika gärna kunna fällas över svenska partier.
Efter två år i med Donald Trump i Vita huset har ett attitydskifte skett i amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Även om han väljs bort nästa år kommer han att ha satt sina spår – inte så mycket i relationen till Ryssland som i förhållandet till Kina och synen på allianser.
Michelle Obamas självbiografi är en spännande beskrivning av hennes resa från Southside-tjej till rollen som USA:s First Lady, men hon gör fel i att koka ned framgång till en fråga om utbildning och uppmuntran. För dagens unga räcker det inte till.
Donald Trump, Emmanuel Macron och Jeremy Corbyn har alla tagit sig till toppolitiken från utsidan. Om dem och andra outsiders i politiken handlar BBC-journalisten Steve Richards nya bok. Richards menar att ansvaret för populisternas framgångar till stor del vilar på de traditionella höger- och vänsterpartierna.
Dynamiken mellan George W Bush och hans vicepresident Dick Cheney hör till de mest missförstådda i USA:s moderna historia. I stället för att reda ut missförstånden gör den nya filmen Vice en trött, vänstervriden karikatyr av vicepresidenten.
Spinoff-serier är inget nytt i den amerikanska nöjesindustrin. Men på senare tid har de blivit ett sätt att berätta samma historia, fast uppdelat mellan Republikanernas och Demokraternas respektive väljare. Det senaste exemplet är HBO-serien Mayans. Johan Ingerö ser USA:s politiska kulturer speglas i tv-seriernas värld.
John McCain blev aldrig president, men ändå en informell ledare för den fria världen. Den amerikanske senatorn, krigshjälten och före detta presidentkandidaten John McCain har gått bort. Stefan Olsson tecknar ett porträtt av en amerikansk politiker som blev känd och uppskattad för sitt engagemang för friheten långt utanför USA:s gränser.
Barack Obama lovade förändringar i USA:s utrikespolitik, men var för försiktig och för övertygad om att han skulle lyckas. I en ny bok beskriver hans rådgivare Ben Rhodes Obamas utrikespolitik. På ytan är den slående lik Donald Trumps. Kommer den nuvarande presidenten att lyckas där hans föregångare misslyckades?
En ny internationell undersökning visar att USA uppfattas som världens tionde mest farliga länder för kvinnor. Vad gäller sexuellt våld delar USA tredjeplatsen med Syrien. Orsaken till den skeva bilden av verkligheten verkar vara #Metoo-rörelsen.
Donald Trump och Emmanuel Macron, på ytan så olika, är båda resultatet av liknande politiska strömningar. Man behöver bara blicka tillräckligt långt tillbaka i USA:s och Frankrikes historia för att se det. Carl-Vincent Reimers har läst en nyutkommen bok om de gränsöverskridande vid makten.
Som väl ingen annan politiker i dag väcker USA:s president heta känslor. Margaret Thatcher och Ronald Reagan lyckades också med det, men knappast i samma utsträckning. Bland föregångare till dem som i dag avskyr Trump fick man höra att Reagan var en B-skådespelare och en fara för världsfreden. Som alla nu vet blev han en mycket framgångsrik president som utan att skicka iväg en enda missil besegrade ondskans imperium, skriver Carl Rudbeck.
Precis innan jul skrev president Donald Trump under Republikanernas skattereform, som sänker skatten kraftigt för både individer och företag. Detta kommer att höja USA:s ekonomiska tillväxt, men inte tillräckligt för att göra reformen självfinansierande, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
Intressanta förslag till en fredlig lösning av konflikter i Mellanöstern kritiseras och utmålas som katastrofala, inte på grund av vad planerna går ut på, utan på grund av att ”fel” personer kommit med förslagen. Hur vore det om vi tog saker på allvar, även när det går att hitta en koppling till Donald Trump?
Valet av Donald Trump till president har lett till en våg av antiamerikanism i Sverige. Men USA är mer än sin president, och Trumps presidentskap får inte bli en förevändning för Sverige och EU att försaka den transatlantiska länken.
Donald Trump uppfattas ofta som en anomali i den amerikanska kulturen, men han är mer förankrad i den än många vill tro. Trumpismen präglas av en överdriven retorik och entusiastisk publik som har många likheter med USA:s evangelikala tradition. Det gör att det mycket väl kan komma fler presidenter av samma sort i framtiden, skriver Janerik Larsson.
USA:s kulturkrig utspelas i dag på digitala slagfält. Ett företag från Sverige har lyckats hamna mitt i striden och ger ammunition åt båda sidor. Finns det ett alternativ till polariseringen?
Just nu blir ungdomar äldre utan att riktigt växa upp; en sorts Peter Pan-generation som inte tar steget över i vuxenlivet. I en ny bok analyserar den amerikanske senatorn Ben Sasse vad det beror på, och hans problembeskrivning stämmer väl in på Sverige. Ålderssegregation, dålig impulskontroll och oförmåga till kritiskt tänkande riskerar att skada både vår konkurrenskraft och vår demokrati.