Den borgerliga offentligheten förändrade samhället
Jürgen Habermas visade hur kapitalismens genombrott och framväxten av en borgerlighet skapade en helt ny typ av offentlighet.
27 september 2024
Antiliberalism som akademisk disciplin
Vid anglosaxiska universitet har studier av ”nyliberalismen” blivit något av en egen akademisk disciplin. Att man inte själv är liberal verkar vara en av många politiska förutsättningar för sådana studier, skriver Mattias Svensson.
På krigsstigen mot meritokratin
Meritokrati – idén att det är människors ansträngning och inte deras familjebakgrund eller kontakter som ska belönas – attackeras av både marknadsskeptiker inom akademin och av etablissemangskritiska populister. Svaret måste vara mer, inte mindre, meritokrati, skriver Emanuel Örtengren.
Efter festen kom kulturkriget
Vad är det som fått en tidigare bred och liberal gemenskap till höger att falla sönder? Författaren Anne Applebaums nya bok Twilight of Democracy är en personlig nutidshistorik som beskriver hur ofta bildade och begåvade personer kommit att ansluta sig till den auktoritära högern, skriver Mattias Svensson.
Feberdrömmar om en värld utan liberalism
Ett klansamhälle präglat av lokalt godtycke. Det blir resultatet när John Kvarnero försöker formulera ett alternativ till det liberala samhället. Caspian Rehbinder har läst den nya boken Politik efter Gud: Återkomsten.
Mänskligheten är underskattad
Två nya böcker ger välbehövligt och underbyggt hopp om mänskligheten. Vi är högst kapabla till samarbete, generositet och vänlighet, konstaterar Mattias Svensson, som läst Rutger Bregman Humankind. Och är du skeptisk till det budskapet är det ytterligare bekräftelse på Hugo Merciers tes i Not Born Yesterday, att vi knappast är några lättledda flockvarelser.
Bildningsidealets uppgång och fall
Sverige har blivit ett land som värdesätter utbildning, men inte bildning. Fler och fler har tillgång till högre utbildning, men ett examensbevis innebär allt mindre. Utbildningarnas innehåll har urvattnats. De traditionella bildningsinstitutionerna har svårare att utföra sitt uppdrag, och tycks vilse i vad deras syfte är. Förklaringen tycks vara att de har förlorat sitt hjärta och själ: Bildningsidealet.
Borgerligheten måste återupptäcka sin reformiver
Det är hög tid att hitta tillbaka den ideologiskt förankrade reformiver som under framgångsrika perioder utmärkt svensk borgerlighet. Smedjans redaktion sammanfattar lärdomarna från sommarens essäserie om hur vi går från den stora staten till det starka samhället.
Staten kan inte hantera osäkerheten
Hur väl vi hanterar framtidens utmaningar hänger på vår förmåga till lärande: att upptäcka nya data, strukturera dem till information och tolka dem som kunskap som vi kan handla utifrån.…
Den stora staten kan inte lösa klimatfrågan
Den stora statens lockelse är inte bara rödfärgad. Borgerligheten går fel vad gäller miljön. Fria marknader, fri forskning och innovation kan vara lösningen även i klimatfrågan, skriver Joakim Broman.
En slimmad stat står starkare
Många tror att en stat som förfogar över mer resurser blir starkare. Snarare gäller motsatsen. Sveriges förmåga att hantera kriser och utmaningar är otillfredsställande, skriver Stefan Fölster, och föreslår fyra…
Den kommunistiska konsten blev bättre med kapitalismen
Radikala modernistiska konstriktningar utvecklades av 1900-talets auktoritära vindar. Men många kommunistiska konstnärer i Sovjet fann sig förtrycka av den samhällsordning de själva hjälpt idealisera – samtidigt som deras meningsfränder i…
Ideologiska värden framför ytliga etiketter
Moderaternas ideologiska resa har gjorts genom olika liberala och konservativa värden, som ofta kombineras men ibland också hamnar i konflikt med varandra. Dagens borgerlighet har mycket att lära av partiets…
Nästa valfrihetsrevolution ger makt över hälsa och ålderdom
Nittiotalets valfrihetsreformer eller åttiotalets privatiseringsidéer räcker inte. Det borgerliga svaret på framtidens välfärdspolitik är en avgränsad välfärdsstat, som också ger människor ökade möjligheter att betala för det de mest av…
Rättsstatens värden har gått förlorade
Varken nattväktarstaten eller den fullt utbyggda välfärdsstaten har monopol på att vara en god rättsstat. Det gäller än en gång för rättsstatens försvarare att höja rösten, både i Sverige, Norden,…
Kulturbidragspolitiken är värre än coronastipendier
Att vara kritisk mot kulturbidrag är inte att hata kultur, utan att tro på kulturens inneboende kraft och att den kan stå på egna ben. När kulturpolitiken kokas ner till…
Hur rockmusiken fick Sovjet att rasa samman
Det finns ett stort historisk experiment där konsumtionen styrdes av politiken. Där flydde människor verkligheten genom rocken och drömde om ett samhälle i vilket det gick att köpa jeans och…
Kriminaliteten tar över i nattvandrarstaten
Det är inte möjligt att återupprätta den svenska kärnstaten samtidigt som vi satsar på familjevecka eller friår. Om Sverige inte ska tappa kontroll över tryggheten måste annat som är mindre…
Den mäktiga staten hotar den starka ekonomin
Coronakrisen har fått politiker runt om i världen att stänga gränser och tala om vikten av självförsörjning. Bakom detta finns föreställningen att en mäktig stat som kan kontrollera det ekonomiska utbytet också kan garantera ekonomisk styrka. Men även denna gång kommer protektionismen och merkantilismen att misslyckas, skriver Fredrik Erixon.
Sverige lyckas tack vare tillit, flit och företagsamhet – inte den stora staten
Sveriges framgångar kom innan den stora välfärdsstaten. Om vi vill öka vårt välstånd och välfärd igen måste vi lämna högskattesystemet, skriver Nima Sanandaji. Denna essä är den första delen i Smedjans sommarserie: Från den stora staten till det starka samhället.
I öppna samhällen samhällen motverkas rasismen
Röster vill utmåla USA som ett land som genomsyras av rasism. Men i ett internationellt perspektiv är USA och resten av västvärlden mindre rasistiskt än många andra länder. År 2018…