
Rysk ekonomi börjar likna Sovjets sista år
När Putin inte var på plats ventilerades elefanten i rummet – den tilltagande svagheten i Rysslands ekonomi.
7 juli 2025

PJ Anders Linder: Timbro startades som en motståndsrörelse
TIMBRO 40 ÅR. Marknadsekonomin och företagandet står inför stora utmaningar, men de ser annorlunda ut i dag än för tjugo år sedan. Det menar PJ Anders Linder som var VD för Timbro 1996–2000, då antiglobaliseringsvänstern hade vind i seglen. PJ Anders Linder gav debattörer som Johan Norberg och Mauricio Rojas en plattform i offentligheten och gjorde om Smedjan till en webbtidning.

Vem fick Generation Z att hata yttrandefriheten?
Lättkränkthet, osjälvständighet och ett instinktivt motstånd mot yttrandefrihet präglar den generation som i dag läser vid universiteten. Det är inte bara ett akademiskt problem, utan ett kulturellt – och skulden ligger till stor del hos överbeskyddande föräldrar, skriver Greg Lukianoff och Jonathan Haidt i en ny bok. Men även om det är en förklaring, vilar huvudansvaret fortfarande på dem som försöker hindra andra från att tala.

I SSU vann normkritiken över de demokratiska normerna
Man kan inte samtidigt upprätthålla normer för vilka åsikter som är acceptabla att yttra, och driva en normkritisk agenda. I sin ovilja att göra det första har SSU och socialdemokratin hoppats att den som yttrar sig nedsättande om exempelvis HBTQ-personer eller judar av sig själv ska anpassa sig till majoriteten och byta åsikt. Men så fungerar det inte.

DEBATT: Europadomstolen hotar inte yttrandefriheten
Europadomstolens uppmärksammade dom, där Österrikes beslut att bötfälla en kvinna för att hon uttryckt sig provocerande om profeten Mohammed, var i själva verket rimlig. Även om den österrikiska domen är förkastlig, är det bra att Europadomstolen lämnar ett stort tolkningsutrymme kring Europakonventionen; annars skulle det innebära en problematisk överstatlighet, skriver Fredrik Hultman. Blanche Jarn svarar direkt.

Romers idéer kan lyfta länder ur fattigdom
En av årets ekonomipristagare, Paul Romer, har idéer om ”charter cities”, att skapa en zon med ett annat lands institutioner på ett fattigt lands territorium. Försöken i Honduras och på Madagaskar har hittills misslyckats, men hans koncept bör inte avskrivas helt trots kritiken, skriver Fredrik Segerfeldt.

När värdegrunden (S)viktar
Stackars Dagens Nyheters ledarredaktion. Samma vecka som de äntligen bekänt politisk färg och kommit ut som socialdemokrater, efter att ha mumlat i skägget hela valrörelsen, så har Kvällsposten den dåliga smaken att dra fram en massa komprometterande uppgifter om SSU i allmänhetens ljus.

Afrika behöver frihandel
I de rika ländernas verktygslåda som används för att fixa och laga i Afrika börjar det mesta se slitet och obrukbart ut. Det är hög tid att afrikanska ledare tar egna initiativ för att stimulera handel och ekonomi, och nu äntligen tycks det ske. Ett frihandelsområde för hela kontinenten är på gång.

Politiker ska sköta sitt jobb eller avgå
Politiker är anställda av folket att tillvarata dess intressen och skydda dess frihet. Om de inte vill utföra det arbetet eller om de inte klarar av det borde samma sorts avtal som gäller andra anställningar gälla, nämligen avsked.

Snyggt duckat, Samuelsson
I stället för att förklara varför Schibsteds lobbyist Karin Pettersson får använda Aftonbladet till att brunsmeta Schibsteds konkurrenter, konstaterar tidningens publisher Lena K Samuelsson att mediefrågorna är viktiga. Men svaren behåller hos för sig själv.

28: Extremism, yttrandefrihet och privilegiemissbruk
Hur blev SSU Skåne hemvist för extremister? Är man diskriminerad om man tillfälligt måste ta av sig slöjan för att skriva högskoleprovet? Vem är egentligen privilegierad i det svenska samhället, och har man verkligen yttrandefrihet om det finns begränsningar för vad man får säga?

Att lära sig av historien
50 år efter 68-vänsterns entré i svenskt samhälls- och kulturliv präglar dess idéer fortfarande Sverige, även om mycket har blivit bättre sedan vad Mats Johansson kallar ”de svarta åren”. Två nyligen återpublicerade böcker om 68-rörelsen och dess inverkan på Sverige under kalla kriget påminner även en generation som aldrig upplevde den tiden om vikten att lära sig av historien.

Så betalar skattebetalarna för hyresregleringen
Varje år subventionerar de kommunala skattebetalarna hyresreglerade lägenheter med miljardbelopp, genom att kommunen upplåter marken där de byggs billigare än marknadspris. I systemet för prissättning av tomträtter skor sig fastighetsbolag och personer som kommit över billiga hyresrätter på att tomträttspriserna är kraftigt nedsatta. Anledningen är hyresregleringen, skriver Estrid Faust, jurist med bakgrund i fastighetsbranschen.

SSU måste göra upp med extremismen
SSU i Skåne har tagits över av en aggressiv falang som bland annat sprider homofoba åsikter. Det sätter fingret på ett problem med den postkoloniala, intersektionella vänstern: Om man uppfattar vissa grupper som offer för ett kolonialt arv, blir det i sin tur problematiskt att som representant för majoritetssamhället rikta kritik mot dem. Det ger upphov till en undfallenhet som kan orsaka stora problem för socialdemokratin.

Håkan A Bengtsson: Timbro måste lära sig vad man gör när man har vunnit
TIMBRO 40 ÅR. För arbetarrörelsens tankesmedjor och opinionsbildare har Timbro varit en betydelsefull motståndare, inspirationskälla och sparringpartner. Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen, har följt Timbros verksamhet sedan 1980-talet och menar att organisationen måste lära sig att den inte är en underdog längre.

Yttrandefriheten är chanslös mot lättkränktheten
Förra veckan fastslog Europadomstolen att man yttrandefriheten inte omfattar provocerande uttalanden om profeten Muhammed. Det förefaller allt mer som att yttrandefriheten i Europa har reducerats till en teoretisk konstruktion. I praktiken smäller rätten att slippa bli konfronterad med åsikter man ogillar högre.

Det är inte exkludering att bli behandlad som alla andra
En kvinna som behövde ta av sig slöjan före högskoleprovet för att visa att hon inte hade hörsnäckor – en fuskmetod som har förekommit organiserat i högskoleprovet – anser att hon blivit exkluderad från samhället. I själva verket har hon, genom att följa samma regler som alla andra, blivit inkluderad. Tvärtom hade det varit exkluderande att inte kontrollera henne.

Privilegiemissbrukarna kräver mer än de har rätt till
Det finns ett privilegiemissbruk i samhället, men det handlar inte om kön, hudfärg eller sexuell läggning. Personer som exempelvis tror det är en rättighet att skolan ska servera deras barn vegansk skolmat, när det i själva verket är ett privilegium att få både skolgång och skollunch på någon annans bekostnad, skulle behöva komma till insikt om sin privilegierade situation.

När frihandeln gjorde Sverige rikt
Sverige har haft tullar sedan urminnes tider. Kampen för frihandel spänner över århundraden, och segrarna varvades med bakslag. Även om den frihandelsvänliga linjen till slut tog överhanden, återstår än i dag kvarlevor av den gamla merkantilismen.

Vad liberaler kan lära av postmodernismen
Tänk om postmodernismen inte alltid är fiende, utan vän? Dess kritik mot metanarrativ – övergripande berättelser som politiker och institutioner använder för att motivera sitt maktutövande – är högst relevant ur ett liberalt perspektiv. Ett aktuellt exempel är metanarrativet ”Sverige måste hålla ihop”, som gjorts till ett argument för alla möjliga politiska förslag.

Motmedel mot postkolonial blindhet
Fredrik Segerfeldts bok om kolonialism är ett upplysningsverk med välbehövlig fakta om mänsklighetens värsta illdåd. Efter en lång redogörelse för en rad missförstånd beträffande den europeiska imperialismen lämnas dock läsaren vind för våg att dra sina slutsatser. En bok med ansatser till att ge läsaren fördjupad globalhistorisk insikt bör ta ett tydligare ställningstagande än så.