Enbart svenska medborgare har en ovillkorad rätt att uppehålla sig i Sverige. Utländska medborgare som begår allvarliga brott riskerar att utvisas. När Smedjans Adam Danieli går igenom statistiken visar det sig dock att antalet utvisningsdomar har minskat kraftigt under de senaste två decennierna – en minskning som tycks svår att förklara.
Majoriteten av väljarna tycker att det är dags för ett regeringsskifte vid nästa val, men bara drygt var tredje tror att en moderatledd regering skulle göra ett bättre jobb än den nuvarande. Förtroendegapet är en varningssignal. Moderaterna får inte tappa optimismen och berättelsen om att en bättre framtid är möjlig, skriver Smedjans opinionskrönikör David Ahlin.
Otryggheten sprider sig till tidigare trygga villaområden. Samtidigt har kommunpolitikerna de senaste decennierna lagt miljontals kronor på projekt för för att minska otrygghet och segregation. Malin Lernfelt rapporterar från vad en ledande politiker beskriver som ”en av Sveriges mest misskötta kommuner” – Göteborg.
”Sverige saknar en genomtänkt syn på skuld hos gärningsmannen”, säger Per Claréus, biträdande kanslichef vid Moderaternas riksdagskansli och tidigare domare på Svea hovrätt, i veckans diskussion om brott och straff.
”Tänk om 10 000 fler poliser inte hjälper”, säger Per Gudmundson i veckans avsnitt om nattväktarstaten och försvaret av medborgarnas frihet och säkerhet.
Att återta utsatta områden kommer att bli svårt. Henrik Hall beskriver en problembild med parallella samhällsstrukturer som helt eller delvis dominerar flera platser i Sverige.
För tolv år sedan höll frågorna om övervakning på att splittra en borgerlig regering. I efterdyningarna av FRA-striden fick integritetsfrågorna liberalt sinnade väljare att söka sig till det det nybildade Piratpartiet. I dag höjs däremot få borgerliga röster till försvar för den personliga integriteten – tvärtom har andra politiska mål fått styra. Därmed har den sunda skepsis mot statliga maktbefogenheter, som alltid varit ett borgerligt kärnvärde, gått förlorad.
När indirekta kostnader för företag som utsätts för brottslighet inte tas med i beräkningarna riskerar vi att göra felaktiga val av brottsbekämpningsåtgärder.
Den italienska maffian tjänar pengar på matförfalskningar. Samtidigt hotar detaljregleringar traditionella tillverkningsmetoder. Klämd mellan organiserad brottslighet och politik – hur ska det gå för pastan? Andreas Eriksson har djupdykt i Italiens gastronomiska politik. Och så bjuder han på ett recept till en riktig napolitansk söndagsmiddag.
Sverige har betydligt längre häktningstider än jämförbara länder – ofta i kombination med långvarig isolering, vilket strider mot internationella konventioner om tortyr. Våra nordiska grannländer har kortat häktningstiderna – varför görs inget här? Adam Danieli har intervjuat Johan Forssell (M), Fredrik Bergman, Centrum för Rättvisa, en brottsmålsadvokat som vill vara anonym och sökt S-ministrar som lägger locket på.
Land ska med lag byggas, och det är statens främsta uppgift att försvara sina medborgare från varandra och från yttre hot. Normerna i samhället däremot skapas och upprätthålls varje dag av medborgare i hela landet.
Den humanistiska välviljan är en ändlig resurs, och efter flera år av etniskt, ressentimentsdrivet våld har den tagit slut. Det stora nationella traumat är dock inte våldet, utan insikten att den humanitära stormakten var en illusion. Läs Malcom Kyeyunes vision för var Sverige befinner sig år 2050.
Ett brutalt terrorattentat har utspelat sig i ett Sverige bebyggt av pastischer på klassisk arkitektur – betonglådor har tappat popularitet sedan nationalisterna tog över – och i helautomatiserade fängelser utan personal sitter IS-terrorister och grovt kriminella kvar. Läs Karin Stensdotters vision för var Sverige befinner sig år 2050.
I takt med att tobakspolitiken blir alltmer repressiv ökar andelen illegala cigaretter på den svenska marknaden. Samtidigt som staten försöker bekämpa brottslighet göder den de kriminella nätverken genom att hålla skatterna uppe. Vad är egentligen viktigast att bekämpa, brottslighet eller rökning?
Rånen mot barn och ungdomar som syftar till att skrämma och förnedra sliter sönder samhället. Vilka blir de politiska och sociala konsekvenserna när den generation som ständigt behöver se sig över axeln av rädsla för att få sina öron avskurna når rösträttsåldern?
När en grannkommun skildrar den råa och hårda situationen i Malmö verkar vissa bli argare över skildringen, än över den verklighet som porträtteras. Reklamfilmen om Staffanstorp visar obönhörligt hur vår tragikomisk vår verklighet blivit.
Den senaste tiden har ett antal uppmärksammade våldsdåd inte bara drabbat unga, utan utförts av unga. Samtidigt bygger det svenska systemet på föreställningen att om barn begår allvarliga brott är det ”samhällets” fel och barnet egentligen själv ett offer. Den naiviteten måste makthavare och tjänstemän skaka av sig.
I Sverige har vi just börjat få upp ögonen för klanbaserad kriminalitet. I Tyskland har den blivit ett enormt samhällsproblem, och politiker är självkritiska; de har låtit klanerna få fäste och agerat för sent. Kommer svenska politiker att göra detsamma?
Det senaste året har artiklar om kriminalitet och dess konsekvenser blivit en återkommande följetong i Smedjan. Varför ägnar ett frihetlig samhällsmagasin så stor uppmärksamhet åt frågor som rör brottslighet och brottsbekämpning,? Svaret är enkelt: hoten mot den enskilda och hennes egendom hör till de mest grundläggande och angelägna frihetsfrågorna.
På senare tid ha ett antal oskyldiga av misstag fallit offer för de gängkriminellas uppgörelser, senast i Nacka söder om Stockholm. När gängkriget sprider sig till medelklassens bostadsområden riskerar det att få både politiska och sociala konsekvenser. Regeringens inbjudan till ”samtal” om gängkriminaliteten visar att de politiskt ansvariga saknar såväl probleminsikt som förmåga till åtgärder.