Boris Johnson vill tvinga med hela den brittiska befolkningen på sin viktresa. Johnson må mena väl med sin nya folkhälsopolitik men bakom de politiska förslagen gömmer sig en rent unken människosyn, skriver Henrik Dalgard.
Det var inget aprilskämt. Han sa faktiskt så, Stefan Löfven: “Vi kommer aldrig att kunna förbjuda allt skadligt beteende. Nu är det också en fråga om folkvett.” Det synsättet borde kunna appliceras på fler områden än smittskydd. Inom alkoholpolitiken till exempel.
När Daniel Suhonen hyllar Systembolagssamhället är det inte som ett alternativ till mygel, korruption och politiskt fulspel, utan för att allt detta sker med socialdemokratins medverkan och goda vilja.
Under mina nästan tre år som redaktör för Smedjan har jag haft som ambition att rikta strålkastarna mot de lågintensiva hoten mot människors frihet. Ofta överskuggas de av mer akuta problem, men när det kommer till kritan är de minst lika allvarliga – och i behov av din uppmärksamhet.
I takt med att tobakspolitiken blir alltmer repressiv ökar andelen illegala cigaretter på den svenska marknaden. Samtidigt som staten försöker bekämpa brottslighet göder den de kriminella nätverken genom att hålla skatterna uppe. Vad är egentligen viktigast att bekämpa, brottslighet eller rökning?
Valfrihet innebär alltid en möjlighet att välja något bättre och en risk att råka ta ett sämre alternativ. En pensionssparare som väljer fonder har således möjlighet till stor värdeökning, men riskerar också en sämre utveckling. Den valfriheten kan dock inom några år vara bortblåst från premiepensionssparandet.
Cannabisdebatten blossar återigen upp, i samband med de senaste årens legaliseringar. Medicinsk cannabis har fått en särskild status i denna debatt, då det finns ett stort värde i – och en efterfrågan på – smärtlindring. I Sverige verkar dock regering och riksdag sätta moralismen högre.
Vad har kontanterna, bilen, villan, flygplanet och sportskyttet gemensamt? De har alla blivit föremål för en politisk strävan att inskränka den individuella friheten. Efterkrigstidens sociala ingenjörskonst, som många trodde var överspelad, har kommit tillbaka med full kraft, och vunnit anhängare på båda sidor om den politiska blockgränsen, och till och med inom näringslivet.
Dysfunktionella familjerelationer där föräldrarna betalar för sina vuxna, självförsörjande barn är tydligen inte ovanliga. Sådana förhållanden påminner om dynamiken mellan stat och individ. Den som betalar kan också ta sig rätten att bestämma.
Allt pekar mot att vi i framtiden kommer att utveckla artificiella livmödrar. Risken är dock att reaktionerna blir lika högljudda och ogenomtänkta som reaktionerna på surrogatmödraskap är i dag. Att minska riskerna kvinnor utsätter sig för genom att skaffa barn borde vara det viktigaste, skriver Thea Andersson (L).
Efter drygt en månad har rökförbudet redan hunnit göra människor arbetslösa, tvingat kaféer att stänga och gjort nattlivet farligare. Allt för att regeringen och riksdagen vill signalera att de inte gillar rökning. Skadan antitobakslobbyn och dess allierade i politiken gör är långt större än ”problemet” med rök på uteserveringar.
Att åka motorbåt är inte som att köra motorväg; att ändå samma promillegräns gäller i sjölivet som på vägarna är orimligt. Sjöfyllerilagens 0,2 promille finns inte där för folkhälsans skull, utan på grund av en politisk vilja att tvinga andra att leva efter ens egna önskemål.
DEBATT: Med det nya rökförbudet på uteserveringar har Sverige blivit lite mindre fritt. Trots att Sverige är ett land som länge präglats av förmynderi och gått i fel riktning vad gäller paternalism, finns dock ljuspunkter inom borgerligheten. Vid ett maktskifte borde avskaffandet av den nya tobakslagen vara en prioriterad fråga, skriver Albin Zettervall, vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundet.
I dag förbjuds rökning i stora delar av det offentliga rummet. Cigaretter kan vara störande för alla, till och med orsaka andningsbesvär, samtidigt som de inte ens gynnar rökaren. Av dessa anledningar bör vi i konsekvensens namn ta det naturliga steget vidare och förbjuda pälsdjur i det offentliga rummet.
Det är mindre än en vecka kvar tills rökförbudet träder i kraft, men varken restauranger eller tillsynsmyndigheter vet ännu exakt vad det innebär. Folkhälsomyndigheten har visserligen fått åtta miljoner kronor för att informera om förbudet, men kommuner och polisen ger intryck av att ha en viss brist på resurser att lägga på att förhindra rökning.
Hamburgerkedjan Max, Coop, Systembolaget och tobaksföretaget Philip Morris tjänar alla pengar på produkter de samtidigt kampanjar mot. Att sälja produkter man påstår sig vara emot är skenheligt. Det är inte fel att sälja kött, öl och cigaretter – men de som gör det måste våga stå för sina produkter.
Varje dag rullar lastbilar från svenska bryggerier ned till Tyskland. Några timmar senare transporteras samma alkohol tillbaka i privatbilar och bussar. Den allt större gränshandeln, som är en följd av monopol och höga punktskatter, har lett till såväl minskad kontroll och förlorade skatteintäkter som ökad brottslighet och onödiga utsläpp.
Norska Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug vill att människor ska få dricka, röka och äta hur mycket rött kött som de vill. Det gör henne mer liberal i folkhälsofrågor än något svenskt riksdagsparti. Borgerligheten borde se det som en kastad handske. Ska verkligen Fremskrittspartiet vara liberalare än M, KD, C och L?
Den moraliserande regleringsiver som tar sig uttryck i rökförbudet på uteserveringar har en lång historia i Sverige. Under 1900-talet var nykterhetsnämnderna och deras informatörer det mest långtgående experimentet – en social kontroll som ledde till stora intrång i den personliga integriteten och ett angiverisamhälle.
När det gäller förbud och regler mot alkohol, tobak och onyttig mat har Sverige blivit omsprunget av flera europeiska länder. I folkhälsopolitikens kapplöpning mot botten visar svenska politiker en oroväckande stark tävlingsinstinkt. Risken är att de nöjen som präglar dagens siste april-firande snart görs betydligt dyrare och svårare.