Stora delar av den offentliga verksamheten ger ett oprofessionellt uttryck. Samtidigt verkar den offentliga makten ibland utövas av ministrar snarare än ämbetsverk. Sverige behöver en rättelsemyndighet, som temporärt kan rätta till orimliga och felaktiga beslut när enskilda individer drabbas, skriver Carl-Johan Westholm, doktor i statsvetenskap.
Problemet är inte bara att debatten om vinster i välfärden förs på fel sätt. Det är också fel sak vi diskuterar. I stället för att dividera om offentlig respektive privat regi, måste vi ifrågasätta det större systemet. Den skattefinansierade välfärdsmodell vi i dag tar för given förtjänar att ifrågasättas.
Det är rätt att granska och kritisera turerna runt upphandlingen och byggandet av Nya Karolinska Sjukhuset. Men att använda statens utredningsmuskler för att bedriva partipolitik, som Magdalena Andersson och Annika Strandhäll gör, är direkt olämpligt. På sikt kan det skada förtroendet för hela utredningsväsendet.
Få verkar begripa vad regeringens vinstförslag går ut på. Självaste statsministern har misslyckats med att beskriva det korrekt. Det mesta talar för att själva syftet är vilseledning: Ju lättare det blir att förstå regeringens förslag, desto tydligare skulle det bli hur extremt radikalt det faktiskt är.
Regeringens förslag om ”vinsttak” i välfärden bygger på felaktiga kalkyler gjorda utifrån felaktiga frågeställningar och uppnår fel resultat i förhållande till det som felaktigt påståtts vara förslagets syfte. Och statsministern ansåg att en presskonferens om detta var fel ställe att befinnas sig på.
Expressens ledarskribent Anna Dahlberg hävdar att det saknas idéer och reformförslag som kan kompensera för de skattesänkningar Allianspartierna föreslår. Tvärtom, skriver Johan Ingerö, finns mängder av idéer. Åtminstone utanför Expressens ledarsida.
250 000 svenska medborgare lever i ekonomisk utsatthet trots att de har jobb. För dem innebär det svenska skattesystemet att de, i stället för att ha egna marginaler, betalar höga skatter men inte alltid får tillbaka dem på bästa sätt. Den som nätt och jämt får ekonomin att gå runt får både mer nytta och mer frihet av pengar de själva bestämmer över, än av pengar som det offentliga fördelar.
Maria Ågren kom billigt undan för haveriet på Transportstyrelsen. Dan Eliasson lär knappast drabbas av svåra påföljder för den säkerhetsläcka han skapade hos polisen. Tjänstemän i Sverige hålls inte personligen ansvariga för vad de gör i tjänsten, vilket är både farligt och dyrt för folket. Vi behöver återinföra tjänstemannaansvaret – men riksdagen vägrar.
Regeringen kommer att föreslå ett vinsttak för välfärdsföretag. Även om den verkar ha riksdagsmajoriteten emot sig, har den stöd hos väljarna. Men en av de viktigaste komponenterna i en demokrati är att majoriteten inte ska tillåtas förtrycka minoriteten. De som i dag väljer en skola, vårdcentral eller hemtjänst i privat regi ska ha rätt att göra det, oavsett vad andra väljare tycker om det.
EU var ett verktyg för dem som ville se fria människor på fria marknader. I dag är det i stället fackförbunden som talar om EU som ett redskap för att uppnå sina mål. Att fackrörelsen blickar mot unionen när dess eget inflytande sjunker borde få alla varningsklockor att ringa.
”Politikerföraktet” är en vanlig förklaring till den populistiska vågen i västvärlden. Men vem är det egentligen som föraktar vem? En majoritet av politikerna tror inte ens att väljarna skulle klara av att få bestämma över sina egna kroppar – än mindre sina plånböcker.
I år har nästan 400 poliser lämnat sina jobb, 51 av dem i huvudstaden. I söndags förmiddag patrullerades Stockholms innerstad bara av 14 poliser. Läget är akut, och i ett land med en statsbudget på 964 miljarder kronor måste man fråga sig: Vad är egentligen viktigare än att ordningsmakten fungerar?
I Sverige hålls alltför många människor tillbaka av en stelbent arbetsmarknad. Det som behövs är en våg av borgerlig jobbpolitik som kan skölja över svensk arbetsmarknad och bryta fackföreningarnas makt, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt, förbundsordförande respektive arbetsmarknadspolitisk talesperson KDU.
Vinstfrågan anses i breda kretsar vara avgjord. Vänsterblocket står på ena sidan, högerblocket på den andra. Sverigedemokraterna har i denna fråga valt högersidan. Men att frågan skulle vara avgjord är ett lika bedrägligt som farligt antagande. Vågar vi lägga ett under decennier framarbetat valfrihetsarbete i händerna på SD, trots att vågmästarpartiet har sitt bästa förhandlingsläge någonsin?
Regeringens skolkommission vill tvinga friskolor att avskaffa kösystemet och lotta ut platser i stället. Kommunala skolor ska däremot slippa. Varken ett kösystem eller ett lotterisystem är överdrivet rättvist. Det är inte regeringens negativa särbehandling av friskolor heller.
I torsdags (6/4) dömdes Mälardalens högskola att betala 85 460 kronor plus ränta till en före detta student. Orsaken: utbildningen var så dålig att den inte var värd pengarna hon betalat. De flesta betalar dock inte ur egen ficka för sin utbildning. Hur ska de kunna ställa kvalitetskrav och, om kraven inte möts, få kompensation?
Den rödgröna regering som redan aktivt bidragit till att öka vårdköerna genom kömiljardens avskaffande, vill nu straffbeskatta de som har privat sjukvårdsförsäkring via jobbet. Det är inte bara omoraliskt, det leder också till längre vårdköer och sämre sjukvård för alla.
Den senaste rapporten från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) föreslår en socialiseringschock för Sverige. I stället för att intressera sig för enskilda medborgares önskemål, prioriterar den staten och dess intressen fullt ut. ESO var tidigare en viktig, ifrågasättande aktör, men nu har den spelat ut sin roll.
Det är lätt för Göran Greider att agera hejarklack åt de styrande i Dalarnas läns landsting så länge han själv slipper leva med konsekvenserna av deras förda politik. På bekvämt avstånd i Stockholmsförorten Årsta kan han dra fördel av Alliansens sjukvårdspolitik samtidigt som han höstar in billiga poänger i debatten.
Obamacare var den förre amerikanske presidentens politiska flaggskepp och hans viktigaste vallöfte. I Sverige har uppfattningarna om vad reformen faktiskt innebar varit vaga. Med en ny stor amerikansk sjukvårdsdebatt under uppsegling är det därför hög tid att reda ut begreppen. Johan Ingerö förklarar.