
Så försökte S undvika valfrihetsvågen
För S var "brukarinflytandet" svaret på människors missnöje med bristen på valfrihet i välfärden.

För S var "brukarinflytandet" svaret på människors missnöje med bristen på valfrihet i välfärden.

Sverige har lyckats skapa något andra länder drömmer om.

Få företag har under så lång tid tvingats verka under ett så stort politiskt hot som företagen inom välfärdssektorn.

I välfärdspolitiken har borgerligheten kommit att acceptera vänsterns världsbild.

Borgerlig välfärdspolitik måste handla om arbetsvillkor, resurser och om att frigöra tid för det mellanmänskliga.

Valfrihet handlar om människans relation till staten och rätten att bestämma över sitt eget liv.

Borgerliga partier borde vara stolta över de valfrihetsreformer man infört.

I medierapporteringen om sjukvårdens ekonomi dominerar berättelserna om resursbrist.

Effektivitet i välfärden handlar inte snålhet, utan om output i relation till kostnaderna.

Fusket med föräldrapenning och vab beräknas uppgå till 2 miljarder kronor per år.

Mette Frederiksen vill minska den politiska kontrollen över välfärden.

Motståndet mot välfärdsföretagande bygger på en romantiserad föreställning om politikens förmåga att alltid fatta rätt beslut.

Danmarks S-ledda regering försöker möta välfärdens demografiska utmaning.

Gamla myter om Sveriges 1900-talshistoria återupprepas av bara farten.

Demografin i kombination med motvilja mot privata företag bäddar för omfattande platsbrist i äldreomsorgen.

Den svenska välfärdsstaten uppmuntrar normer som gör oss latare och mindre arbetsvilliga.

Socialdemokraterna måste sluta motarbeta väfärden.

”Givet siffrorna kan jag inte se varför någon sjukvård skulle bedrivas i offentlig regi. Det kommer att behövas mer privat finansiering, men också privat drift”, säger Klas Tikkanen i veckans…

Allt talar för att äldreomsorgens organisation – såväl den alltför hårda uppdelningen mellan sjukvård och omsorg som utrymmet för mer privat finansiering – kommer att bli en stora politiska stridsfråga de kommande åren.

30 år efter Tysklands återförening har skillnaderna i förväntad livslängd mellan öst och väst i stort sett utraderats. Det är bland annat tack vare privata investeringar i sjukvården, bättre tillgång till moderna medicinska behandlingar och ett bättre pensionssystem, skriver Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi.