Två länder som omkring 1960 låg på ungefär samma välståndsnivå har under 60 år sedan dess valt varsin tydlig väg, med lika tydliga resultat. Kuba valde en långtgående planekonomi, Hongkong att väsentligen lita till lagstyre, öppenhet för handel och fri konkurrens. Neil Monnery summerar resultaten i A tale of two economies.
Coronautbrottet har beskrivits som en utmaning för globaliseringen. Men att sprida risker över världen är viktigt för att göra både företag och samhällen mindre sårbara. Det är inte slutet, utan början på ett nytt kapitel för globaliseringen som vi ser.
Efter kommunsammanslagningarna på 1950- och 1970-talen blev kommunerna större och antalet folkvalda per invånare lägre. Det ökar avståndet mellan politiker och medborgare och ökar risken för misshushållning med kommunala medel. Därför borde det bli lättare att dela upp kommuner.
Lägre oljepris skapar ett förändringstryck i Saudiarabien. Sven Otto Littorin beskriver ett antal hoppfulla reformer som gjorts och sitt eget arbete för att lära saudierna om arbetslinje och kollektivavtal. “För mig är det som att vara Nixon i Kina.”
Det mest påkostade badhuset i södra Sverige byggs för att locka turister och nya invånare till Kristianstad, men fromma förhoppningar om att sätta kommunen på kartan slutar oftast i spruckna drömmar.
Fotbollsklubbar som avancerar till allsvenskan kan bli kostsamma historier för skattebetalarna. När nya arenor ska byggas eller upprustas utifrån högt satta anläggningskrav på sittplatser, VIP-stolar och representationsrum skickas notan till kommuner – som sällan vågar bestrida dem.
I en ny rapport från Byggnads längtar en S-akademiker tillbaka till en svunnen tid med massiva bostadssubventioner. Då var den dyr utan att hjälpa de sämst ställda. Det skulle inte fungera nu heller, skriver Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsvetenskap.
På samma sätt som det är naturligt för ungdomar från bruksorter att flytta till Stockholm bör Stockholmsungdomar ställa in sig på att flytta ut från stan, skriver Ingemar Bengtsson, universitetslektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet.
Lägre bidrag och lägre skatter på arbete leder till fler i arbete. Det finns det gott om forskningsstöd för. Även om jobbskatteavdraget i sig är svårt att utvärdera pekar erfarenheter från andra länder på att 100 000–150 000 fler är i jobb i Sverige tack vare avdraget.
Att behålla tung industri i Sverige är en av de effektivaste klimatåtgärderna. Svensk export av industriprodukter förhindrar lika stor mängd utsläpp i andra länder som vi svenskar faktiskt släpper ut. Dyra miljöregler motarbetar i praktiken vårt främsta miljöpolitiska verktyg.
Systembolagets monopol motiveras med att det minskar alkoholkonsumtionen, men forskningsstödet för det är svagt. Monopolet ger politiker en känsla av att de har kontroll över alkoholkonsumtionen, men känslan är ogrundad, skriver nationalekonomen David Sundén.
Det är inte en slump att du som turist kan få svårt att hitta en svalkande öl i socialistiska Venezuela medan du ser en frodande vin- och matkultur i ekonomiskt frihetliga Georgien. Att socialism inte bara misslyckas med att skapa ett klasslöst samhälle utan även totalt förstör dess välstånd, illustreras i den nyutgivna boken Socialism Sucks.
Storföretagens vd:ar förtjänar på det stora hela sina höga löner, och storföretagen är bra för samhället. Ekonomen Tyler Cowens nya bok Big Business blundar inte för problemen med storföretag, men fastslår ändå att företagsvärldens jättar är bra för oss.
Politikerna borde på sin höjd skydda befintliga hyresgäster mot oskäliga hyreshöjningar och vräkning. Det finns inga skäl att reglera hyran för nya hyresgäster, skriver Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsrätt.
Denna sommar varnas det återigen för vattenbrist. Det bästa sättet att hushålla med en knapp resurs är att höja priset, men lagen sätter stopp. Reglerna bör ändras så att kommunerna får höja vattentaxan i en bristsituation, skriver Jacob Lundberg.
Ekonomi som akademisk vetenskap gör oss cyniska, själviska och förändrar vårt beteende i grunden, hävdar nationalekonomen Jonathan Aldred i en ny bok. Vad som hade kunnat vara en intressant analys av ett akademiskt fält visar sig vara det gamla vanliga vargropet om ”nyliberalism”.
Marknaden för bilbesiktning avreglerades 2010. Kritikernas farhågor inför reformen har inte besannats. Den största förändringen är att antalet stationer har ökat kraftigt och att tillgängligheten har förbättrats. Nästa steg är att fundera på om bilbesiktning över huvud taget behöver vara obligatorisk, skriver Johan Nyström, forskningsledare på Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Värnskatten är i objektiv mening en liten skatt, men den är viktig som symbolfråga. Att regeringen nu tar steg för att göra det är positivt, men det räcker inte. De svenska marginalskatterna måste fortsätta sänkas, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
Förargade över EU-kommissionens beslut att stoppa en sammanslagning mellan två tågföretag vill Frankrike och Tyskland skriva om EU:s gemensamma konkurrensregler. Det skulle få förödande konsekvenser för konsumenter och rasera den ekonomiska öppenhet som EU bygger på.
Arbetsmarknadsområden, infrastruktur och handel är till stor del regionala angelägenheter, inte nationella. Regeringens regionfientliga politik i Öresund, med ”tillfälliga” gränskontroller som återigen förlängdes häromveckan, visar att den inte har förstått detta.