Som ett brev på posten kommer de, nyhetsinslagen om kritiken mot Black Friday-rean. Företrädare för olika vänsterorganisationer ges ännu ett tillfälle att vädra sina konsumtions- och tillväxtkritiska synpunkter. Det är förstås lockande för vilken redaktör som helst som delar aktivisternas sympatier. Men ingen är faktiskt tvungen att shoppa på Black Friday.
Sveriges väg till ekonomiskt välstånd gick via entreprenörerna. I en ny bok visar Anders Johnson hur entreprenörernas insatser, både lyckade och misslyckade, inte bara präglade sin tid utan speglade den. Vilken typ av människor som lyckades och vilka företag som blev framgångsrika säger mycket om vår historia – och påminner om att inte ta utvecklingen för given, skriver Benjamin Juhlin.
Handel med omvärlden är avgörande för Sveriges framtid. Däremot är Sverige dåligt på att främja export utomlands. Exportfrämjandet fungerar ofta som konferensturism för offentliganställda, när det som behövs är kompetens och förståelse för vad omvärlden behöver och vill ha.
Vänsterns favoritekonomer har dragit fel slutsatser om inkomstskillnader. Låg- och medelinkomsttagare har inte sett sina löner stagnera de senaste årtiondena utan gjort stora vinster. Vad vänsterekonomerna missar är att de som var låginkomsttagare för flera decennier sedan ofta har rört sig uppåt till en ny inkomstgrupp i dag.
En av årets ekonomipristagare, Paul Romer, har idéer om ”charter cities”, att skapa en zon med ett annat lands institutioner på ett fattigt lands territorium. Försöken i Honduras och på Madagaskar har hittills misslyckats, men hans koncept bör inte avskrivas helt trots kritiken, skriver Fredrik Segerfeldt.
Varje år subventionerar de kommunala skattebetalarna hyresreglerade lägenheter med miljardbelopp, genom att kommunen upplåter marken där de byggs billigare än marknadspris. I systemet för prissättning av tomträtter skor sig fastighetsbolag och personer som kommit över billiga hyresrätter på att tomträttspriserna är kraftigt nedsatta. Anledningen är hyresregleringen, skriver Estrid Faust, jurist med bakgrund i fastighetsbranschen.
William Nordhaus får ena halvan av årets ekonomipris till Nobels minne. Sedan flera decennier har han utvecklat klimatekonomiska modeller som kan användas för att räkna ut den optimala klimatpolitiken. Modellerna är ett ovärderligt verktyg för alla som är intresserade av en vetenskapsbaserad klimatpolitik, skriver Jacob Lundberg.
Sverige sjunker från plats 25 till plats 43 på listan över de mest ekonomiskt fria länderna i världen. Det är resultatet av fyra år med en vänsterregering, och borde utgöra en alarmklocka. I stället är förutsättningarna för företagande långt ned på dagordningen i Sverige – och det kan komma att stå oss dyrt, skriver Christofer Fjellner, Europaparlamentariker för Moderaterna.
Det ska bli fängelsestraff för att köpa en hyresrätt, enligt ett nytt lagförslag. Men det är hyresregleringen som är problemet och lagförslaget kommer att ytterligare försvåra för bostadsmarknadens outsiders, skriver Estrid Faust, jurist med bakgrund i fastighetsbranschen.
Trots att delningsekonomin är ett nytt fenomen är den redan missuppfattad. De digitala plattfomarna innebär inte bara att resurser kan utnyttjas bättre, utan också att individer får egenmakt och tillgång till tidigare otillgängliga massmarknader. Politiker och särintressen stretar som vanligt emot, men som talesättet lyder: teknik slår politik.
Planekonomi kommer aldrig att kunna lösa klimatproblemen. Statens roll i att bidra till en klimatomställning handlar enbart om att skapa incitament för marknaden att lösa problemen. ”Lösningar” som beskattning av utsläpp är inte relevanta förrän marknaden kan erbjuda verkliga alternativ till fossila bränslen.
Med varje indriven skattekrona sker en maktförskjutning från individ till stat. I den aspekten är Sveriges medborgare sällsynt svaga i förhållande till staten. Det får katastrofala följder om ett auktoritärt parti kommer till makten. Rädda oss därför från en ny vänsterregering.
Centerpartiet sänker skatten mest i kronor och Liberalerna sänker marginalskatten mest. Moderaterna fokuserar på breda inkomstgrupper och Kristdemokraterna på de äldre. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg kartlägger oppositionspartiernas skatteförslag.
Att politiker på lägre nivå måste ta den ekonomiska smällen för riksdagens politik är inte rimligt. Mer finansieringsansvar och fler uppgifter behöver flyttas över från kommuner till staten, så att de som beslutar om hur systemet ska fungera också är de som får finansiera det. Landstingen, å sin sida, har i dag spelat ut sin roll.
DEBATT. Alltför ofta bedöms partiernas klimatengagemang utifrån hur mycket pengar de vill satsa eller hur spektakulära åtgärder de vill genomföra. I en ny rapport beräknar Ellen Gustafsson vad partiernas klimatbudgetar faktiskt skulle få för effekt. Resultatet – att Moderaternas budget gynnar klimatet mest – har provocerat. Här svarar hon på kritiken.
Höghastighetsjärnvägen skulle innebära en nettoförlust för samhället på 250 miljarder kronor – förmodligen den sämsta investeringen i Sveriges historia. Miljöutsläppen skulle dessutom bli så stora att de inte skulle vara intjänade förrän 2062 om bygget påbörjades 2020. Nu måste politikerna dra i nödbromsen.
Punktskatten på alkohol motiveras ofta med folkhälsoargument, men sambandet är allt annat än uppenbart. En skatt på alkohol gör att hela ekonomin, inte bara alkoholbudgeten, blir lidande. Den enda tydliga vinnaren är, när allt kommer omkring, finansministern.
Taxiförare i New York tar livet av sig och taxitjänsten Uber får skulden. I själva verket är det staden New York som låst fast taxichaufförerna i en skuldfälla. Som så ofta när politiker snedvrider marknader gör de mer skada än nytta, och som vanligt får någon annan skulden efteråt.
Allt fler väljare tycks använda röstsedeln för att skicka signaler i värdefrågor. Det är att underskatta betydelsen av den fråga där de stora skiljelinjerna mellan partierna faktiskt fortfarande går: ekonomin.
Att avskaffa kontanterna gör samhället sårbarare och medborgarna skyddslösa. Frågan om kontantekonomin handlar inte om att inte ha något att dölja. Det är en helt avgörande fråga för individers integritet och samhällets motståndskraft och beredskap.