
Regeringens nyprotektionism riskerar att stå oss dyrt
Protektionismen kommer numera ofta förklädd till säkerhetspolitik.
Protektionismen kommer numera ofta förklädd till säkerhetspolitik.
Pandemin och kriget i Ukraina har kastat in världsekonomin i en ny fas. Men även fortsättningsvis lär digitaliseringens kraft spela en nyckelroll.
Två år efter sin historiskt stora valseger kan Boris Johnson mycket väl vara politikern som sätter punkt för Thatcher-eran i brittisk politik.
Hög och intensiv beskattning driver fram hänsynslös individualism, robotar är inget att vara rädd för och marknader ger ofta människor värdighet. Richard Davies beslöt sig för att resa världen runt för att se hur ekonomi verkligen fungerar. Resultatet, Extreme economies, ger många tänkvärda insikter om människor, samhällen och vad som är verkligt värdefullt.
De senaste veckorna har samtliga av EU:s medlemsländer fått uppleva allvaret med coronaviruset. Flera länder har svarat med protektionistiska åtgärder, som att stoppa export av sjukvårdsutrustning. Dessutom ser vi nu hur stängda gränser skapar köer som drabbar nödvändiga transporter. Detta är mycket allvarligt.
Coronautbrottet har beskrivits som en utmaning för globaliseringen. Men att sprida risker över världen är viktigt för att göra både företag och samhällen mindre sårbara. Det är inte slutet, utan början på ett nytt kapitel för globaliseringen som vi ser.
Dalibor Roháč har gått från att vara EU-skeptiker till att skriva boken en bok till globalismens försvar. I en intervju med Smedjan förklarar han varför han blev en konservativ globalist, hur han ser på utvecklingen i Östeuropa och vad många marknadsliberaler missar i sin kritik av internationella organisationer som EU och WTO.
Indiens tillväxt kan nollställa hela den övriga världens miljöåtgärder. Asle Toje har besökt en subkontinent där miljoner tar sig ur fattigdomen varje år, men där tillväxten har ett högt pris i form av utsläpp som drabbar både Indien och planeten.
Varje dag rullar lastbilar från svenska bryggerier ned till Tyskland. Några timmar senare transporteras samma alkohol tillbaka i privatbilar och bussar. Den allt större gränshandeln, som är en följd av monopol och höga punktskatter, har lett till såväl minskad kontroll och förlorade skatteintäkter som ökad brottslighet och onödiga utsläpp.
Handel med omvärlden är avgörande för Sveriges framtid. Däremot är Sverige dåligt på att främja export utomlands. Exportfrämjandet fungerar ofta som konferensturism för offentliganställda, när det som behövs är kompetens och förståelse för vad omvärlden behöver och vill ha.
De borgerliga partierna röstar alla för att omvandla licensavgiften till en public service-skatt, trygga rum verkar påfallande otrygga och trots handelskrig och ekonomiska sanktioner bryr sig folk fortfarande inte särskilt mycket om frihandel.
Ekonomiska sanktioner lyfts ofta fram som ett verktyg för demokratisering, men verkligheten är mer komplicerad än så. Sanktionerna mot Ryssland har exempelvis stärkt, snarare än försvagat, Vladimir Putins regim. Problemet är att sanktioner underminerar ekonomisk och individuell frihet i länderna de riktas mot. De som drabbas är först och främst är vanliga människor och företag, inte regimerna man vill skada.
I de rika ländernas verktygslåda som används för att fixa och laga i Afrika börjar det mesta se slitet och obrukbart ut. Det är hög tid att afrikanska ledare tar egna initiativ för att stimulera handel och ekonomi, och nu äntligen tycks det ske. Ett frihandelsområde för hela kontinenten är på gång.
Sverige har haft tullar sedan urminnes tider. Kampen för frihandel spänner över århundraden, och segrarna varvades med bakslag. Även om den frihandelsvänliga linjen till slut tog överhanden, återstår än i dag kvarlevor av den gamla merkantilismen.
Sverige sjunker från plats 25 till plats 43 på listan över de mest ekonomiskt fria länderna i världen. Det är resultatet av fyra år med en vänsterregering, och borde utgöra en alarmklocka. I stället är förutsättningarna för företagande långt ned på dagordningen i Sverige – och det kan komma att stå oss dyrt, skriver Christofer Fjellner, Europaparlamentariker för Moderaterna.
Handelspolitik är sällan en het valfråga, men den här gången behöver handelsfrågorna uppmärksamhet. Ska Sverige fortsätta vara en framgångsrik handelsnation kan vi inte passivt låta den internationella utvecklingen mot handelskrig, bojkottar och tullar rulla vidare.
Export förutsätter import. Att Donald Trump inte har förstått det är grunden till hans missriktade syn på handel. Billig import är inte något man bör försvara sig mot, utan något som gynnar det egna landets medborgare.
Marknadsekonomins globala seger har besegrat fattigdom världen över. De senaste 30 åren har en miljard människor gått från det som kallas relativt välstånd till nära fem miljarder i dag. Fattigdomen må vara besegrad i region efter region, men den är ännu inte övervunnen. För att nå dit krävs fortsatt ekonomisk tillväxt och mer marknadsekonomi.
Frihandel är viktigt men inte viktigare än demokrati och mänskliga rättigheter. Handel främjar ofta utveckling och ökad frihet – men sambandet är inte självklart. Den kan också vara ett redskap för förtryckande regimer som inskränker mänskliga rättigheter. Därför är tullar inte alltid av ondo, skriver Mats Fält, ordförande för kommunfullmäktige i Tyresö, apropå Trumps hot om handelskrig.
I morgon röstar riksdagen igenom EU:s frihandelsavtal med Kanada, Ceta. I princip alla tullar mellan EU och Kanada avskaffas, men avtalet river också ned flera andra handelshinder. Vänsterröster som Katalys målar upp detta som ett hot, men i själva verket gör Ceta svenska företag och konsumenter till vinnare.