Det parlamentariska läget är fastfruset och visar inga tecken på att tina upp. Det kan verka nedslående för den som vill förändra samhället, men tänk om: Det finns en hel värld utanför politiken, där det inte krävs majoritetsbeslut för att lyckas.
En månad före det brittiska parlamentsvalet har Tories vunnit en lavinartad seger i lokalvalen. En del handlar om skicklig politik, men den främsta orsaken till de konservativas framgångar sitter på Labours partiledarpost och läser Das Kapital.
De senaste åren har frågor som rör religion och värderingar blivit allt viktigare. Samtidigt har det parti som bildades för att driva just sådana frågor ett allt svagare stöd. Om Kristdemokraterna ska ha en framtid i svensk politik måste de ta strid för sina grundläggande värderingar, skriver Andreas Johansson Heinö.
Moderaterna har problem. Väljarna vet inte längre var de har partiet. Det kanske inte är så konstigt, när partiet som en gång stod mellan medborgarna och skattemyndigheterna nu obekymrat höjer skatten för att kunna sänka åldersgränsen för allmän förskola.
Populism kan inte vara det liberala svaret på populismen. Inte heller är det en bra idé att möta högerkollektivism med vänsterkollektivism. Tvärtom riskerar den otydliga form av liberalism som politiker som Macron står för att förstärka precis de krafter som den säger sig vilja bekämpa. Timbros VD Karin Svanborg-Sjövall svarar Andreas Eriksson.
Erik Gustaf Geijer var inte bara historiker och poet, han var också politisk och ekonomisk teoretiker, som beskrivits som något av en svensk Adam Smith. 170 år efter hans död skriver doktor Björn Hasselgren om ett marknadsekonomiskt manifest som känns förvånansvärt aktuellt än idag.