Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Invandring

Ruist är för försiktig

I sin nya bok Global migration: Orsaker och konsekvenser ger nationalekonomen Joakim Ruist en gedigen grund att stå på för alla som vill diskutera migration och migrationspolitik. Boken är den bästa introduktionen till samtida migration man kan hitta, men håller sig väl försiktig kring svaren på de frågor den lyfter.

Vivalla är en metafor för Sverige

Örebrostadsdelen Vivalla kan ses som en metafor för Sveriges utveckling från stormaktstiden till i dag. På gården som gett stadsdelen dess namn växte barockpoeten Lars Wivallius upp. Mellan 1994 och 2008 fick stadsdelen representera det sömniga medelklasslivet genom tv-serien "Svensson Svensson". I dag förknippar nog de flesta stadsdelen med vår tids akuta problem: segregation, bilbränder och återvändande IS-terrorister.

Majoritetssamhällets farliga kravlöshet

Integration är inte en dubbelriktad process där det svenska samhället ska anpassa sig till dem som invandrat i samma grad som de ska anpassa sig till Sverige. Eric Kaufmanns bok Whiteshift visar alternativen till en fungerande integration, och de är inte lockande, skriver Markus Uvell.

Hellre gig-jobb än Arbetsförmedlingen

Det är möjligt att komma till Sverige utan jobb och med obefintliga kunskaper i svenska och arbeta från dag ett. Men om fler ska lyckas med det behöver vi mer, inte mindre, av gig-ekonomi och tillfälliga anställningar.

DEBATT: Socialdemokraterna är ansvariga för kompetensutvisningarna

Nu sprids flertalet missuppfattningar om orsaken till att självförsörjande, laglydiga människor utvisas ur Sverige på grund av mikroskopiska missar i anställningsavtal. Exempelvis påstås övergångsregeringen ha varit förhindrad från att agera – när det i själva verket är regeringen Löfven som har förhalat frågan under hela mandatperioden, medan utvisningarna har fått fortsätta.

Muslimer som talar för sig själva

Kan man vara svensk och muslim? I en ny antologi berättar 18 muslimer och svenska medborgare om hur de ser på sin identitet och vad islam respektive Sverige betyder för dem. Att låta olika muslimer tala för sig själva är ett välkommet brott mot tendensen att vissa högröstade element gör sig till representanter för hela gruppen, skriver Dan Sylvebo i sin recension av Muslimer i Sverige (Timbro, 2018).

Eli Göndör: Därför spelar religion roll

En frihetlig tankesmedja behöver inte bara intressera sig för arbetsmarknad, skatter, välfärd, kulturpolitik och ekonomi. I dagens Sverige finns andra frågor som kan ha stor inverkan på individens frihet och möjligheter, däribland religion och klan. Därför kretsar delar av Timbros aktuella bokutgivning nu kring mötet mellan en religiös identitet och ett sekulärt samhälle, och kulturkrocken mellan klan och stat.

Abdi-Noor Mohamed: Min resa mellan två kulturer

Kulturkrocken mellan ett klanbaserat samhälle och det statsindividualistiska Sverige säger något viktigt: klanerna kan inte samexistera med staten. De kan inte heller samexistera med yttrandefrihet eller mänskliga rättigheter, skriver Abdi-Noor Mohamed, som lämnat Somalia för Sverige.

Etnisk röstning är inget nytt

Internationellt sett är kollektivism normen, och det är vi i Västvärlden som är avvikande med vår individualism. Det bör man ha i åtanke när man diskuterar etnisk röstning. När människor med bakgrund i klansamhällen driver personvalskampanjer kan det vara ett uttryck för en väg bort från klantänkandet, skriver Dan Korn.

Socialdemografin

De svenska Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes. Partiet tappar stort bland den arbetande befolkningen. Men trots att partiets kärnväljare håller på att dö ut eller lämna för Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet står sig Socialdemokraterna relativt starka. I de invandrartäta utanförskapsområden där befolkningen växer snabbast samlar vänsterpartierna uppåt 90 procent av rösterna.

Facket driver dold S-agenda

Handelsanställdas förbund vägrar nu yttra sig om arbetstillstånd när jobbet enligt dem skulle kunna gå till en svensk i stället. Det vallöfte – eller hot – som Socialdemokraterna presenterat inför valet är redan facklig praxis. Det här visar varför facket inte ska ha inflytande över arbetskraftsinvandringen.

Fejkade rapporter ger "fake news"

När nationalekonomen Joakim Ruist satte tystnadsrekord i TV var det på grund av samma sorts frågor som media länge ställt till den som forskat om invandringens kostnader. Nu verkar dock till och med DN ha börjat tänka om – även om mer behövs, skriver David Eberhard.

Ett land för bidragstagare

Ännu en arbetskraftsinvandrare utvisas för att hans lön var några kronor för låg för fackets smak. Någonting är fel på ett land som utvisar personer som har jobb, men välkomnar dem som redan fått utvisningsbeslut.

Landet hursomhelst

Sverige har gått från ett relativt homogent till ett väldigt heterogent land, och övergången har varit skakig. I en ny bok beskriver Lars Åberg Sveriges integrationsproblem och skådar den humanitära stormakten i sömmarna.

Statslöshetens öken

En av de märkliga aspekterna av fallet Rakhmat Akilov är att Sverige saknade möjlighet att utvisa honom, trots att det borde ha gjorts långt före hans terrordåd på Drottninggatan. Han är inte det enda fallet. Många tusen individer som nekas rätt att vistas i Sverige får ändå stanna, även om de bedöms utgöra hot mot säkerheten. Ett nytt lagförslag vill att de som inte är möjliga att utvisa i stället skall få uppehållstillstånd.

De som tjänar pengar på de ensamkommande

De ensamkommande flyktingbarn som visat sig vara över 18 har kostat skattebetalarna 11 miljarder kronor – men vinnarna har inte varit de ensamkommande. I stället har pengarna försvunnit ned i advokatfickor, gått till gode män och, framför allt, spenderats på boenden anpassade efter ett barns behov, när många boende i själva verket varit vuxna.

En bok från hycklandets tid

Mustafa Panshiris och Jens Ganmans bok ”Det lilla landet som kunde” är en rolig, allvarlig och tragisk skildring av vår tids Sverige och landets största frågor, där integrering och invandring är ett ständigt återkommande tema.

Barnen som sabbade debatten

Genom att tonåringar och unga vuxna kallas för ”barn” har förutsättningarna för meningsfulla debatter i viktiga frågor undergrävts. Med ett mer nyanserat språkbruk hade de värsta dikeskörningarna kunnat undvikas, både i debatten om de asylsökande afghanska ungdomarna och ilskan mot Socialstyrelsens information om barnäktenskap.

1 2 3 4