Dags att göra upp med vurmen för gatans parlament
Att demonstranter trakasserar en journalist genom att demonstrera utanför hennes hem är ett hot mot demokratin. Nu behövs åtgärder för att skydda den fria journalistiken.
Att demonstranter trakasserar en journalist genom att demonstrera utanför hennes hem är ett hot mot demokratin. Nu behövs åtgärder för att skydda den fria journalistiken.
Den allt mer psykologiserande och kommenterande bevakningen av svensk politik gör det allt svårare att få vettiga svar på vem som faktiskt är ansvarig.
John le Carré skildraren av människor som lever i skymningslandet mellan sanning och lögn, patriotism och hänsynslöshet - från kalla krigets Berlin till västindiska skatteparadis - gick bort tidigare i december. Staffan Heimerson minns sina tre möten med spionromanens mästare.
Över en natt tvärvände den svenska journalistkåren och började intressera sig för klanstrukturer och klanernas makt i utanförskapsområdena. I ett samtal med Mats Olin, chef för Näringslivets Medieinstitut, reflekterar Per Brinkemo över likriktning i journalistkåren och hur det känns att gå från att anklagas för rasism till att hyllas som den ledande experten på klaner.
När maskerade ligister och våldsverkare dikterar villkoren för vem som får rapportera vad och var, hotas journalistikens förutsättningar på allvar. Det borde bekymra landets journalister mer än att de fått konkurrens från nya aktörer som lever på donationer.
Samtal på nätet bör följa samma regler som samtal i verkliga livet. Problemet är bara att de som möts på sociala medier kommer från miljöer där man tilltalar varandra på helt olika sätt. Därför behöver man försöka vara förstående snarare än att leta efter fel – något som såväl gäller journalister som politiker.
Skall man kritisera en politiker bör det ske för det han sagt och inte för det man tror att han sagt. Det gäller också om politikern heter Jimmie Åkesson. Men människor hör i höre.
Svensk journalistik är full av exempel på journalister som slarvar med att faktagranska berättelser. Särskilt gäller detta inom vårdfrågor, där det kan räcka med att en patient upplever sig ha fått fel behandling för att kliniken ska hängas ut i media. Ofta frias den – utan att få någon medial upprättelse alls.
Den nya sajten Gardet framstår som en feministisk korsning av Flashback, Avpixlat och Lexbase. Om farhågorna besannas blir det intressant att se om Gardet, som verkar i Metoo-rörelsens anda, kommer att mätas med samma måttstock som dess motsvarigheter inom alternativhögern.
Jämfört med media i andra länder tog det svensk press påfallande lång tid att reagera på EU:s kontroversiella upphovsrättsdirektiv. Utan en bra EU-bevakning blir det svårt för svenska medborgare att ställa krav, och politiker kan fortsätta försova sig till vår tids stora beslut, skriver Carl-Vincent Reimers, projektledare vid NMI.
Frågan om återvändande IS-terrorister har länge pockat på uppmärksamhet, men det var först när Donald Trump twittrade om den som svenska medier började uppmärksamma frågan. Det är långt ifrån det första exemplet på när media låter USA:s president sätta dagordningen.
I ännu ett reportage, laddat med positiva värdeord, intervjuar SR en jämställdhetsanalytiker om den ökande andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Smedjan går igenom de kritiska frågor SR glömde ställa – och varför de behövs.
Dagens Nyheter har stämplat moderaten Hanif Balis åsikt att antalet asylärenden ligger på ”abnormt höga nivåer” som ”helt fel”. Exemplet visar med all önskvärd tydlighet varför media i dag ofta saknar förmågan – och trovärdigheten – att genomföra faktagranskningar.
När verkligheten inte överensstämmer med kartan, kan det vara en bra idé att rita om kartan. Men man kan också skriva romaner som bekräftar kartans världsbild. Johan Lundberg har läst en sådan text: som indirekt belyser hur den svenska vänstern mer och mer förlorat kontakten med verkligheten och underklassen.
Efter Lexbase vill politikerna reglera hur integrietskränkande information får spridas. Man lovar att seriös, granskande journalistik inte kommer att hämmas av lagändringarna. Lycka till med att hitta en fungerande definition av det.
KULTURSIDORNAS FÖRFALL DEL 3. Politiseringen av Dagens Nyheters kultursida har sedan Olof Lagercrantz dagar utgått från en tankefigur som ser nazismen som förbunden med västvärldens borgerlighet snarare än som en ideologi som ville jämna det borgerliga västerländska samhället med marken. Därmed har det intellektuella samtalet fått en slagsida mot vänster, vilket har blockerat en konstruktiv diskussion om samtidens mest brännande frågor. Det skriver Johan Lundberg i den tredje delen i en serie om kultursidornas marginalisering.
En felaktigt presenterad nyhet i Dagens Industri fick TT att dra tillbaka sin notis och konstatera att gymnasieminister Anna Ekström uttalat sig på felaktiga premisser. Men det hade begränsad effekt. Många av de tidningar som publicerade den ursprungliga texten struntade i TT:s uppmaning. TT:s redaktionschef Daniel Kjellberg medger att systemet med rättelser inte fungerar tillräckligt bra och lovar att se över rutinerna.
I dag är många ledarskribenter mediala superstjärnor, ett uppsving för genren som få spådde för 20 år sedan. Samtidigt konkurrerar ledarjournalistiken med de alltmer omfattande kommentarerna på nyhetsplats. Kanske kommer åtskillnaden mellan ledar- och nyhetsredaktionen visa sig vara en parentes i historien.
Ett förändrat medielandskap skapar hela tiden nya typer av konflikter. För medierna är det inte alltid lätt att välja vilka som är värda att bevaka. Det visade sig när Svenska Institutet blockerade tusentals svenskar från sitt Sweden-konto, med anklagelser om högerextremism och våldshetsande. Hur viktigt är egentligen ett Twitterkonto?
I dag är det förmodligen få som minns kvällstidningsrubrikerna för tio år sedan om barn som torterats och mördats på ett barnhem på ön Jersey. De visade sig hur som helst inte stämma. Men medias rapportering hjälper till att forma världen. Rubrikerna om barnhemmet på Jersey är fortfarande en pusselbit i hur vi uppfattar världen.