”Om någon sade att kriminaliteten var hög i Botkyrka skulle man ladda på med motargument”, säger Sakine Madon, politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning, i veckans avsnitt om svenska kommuners kommunikationssatsningar.
Det finns uppskattningsvis 3 000 kommunala kommunikatörer i Sverige, enligt Smedjans kartläggning – men vad jobbar de med? Allt fler kommuner satsar på egna poddar om allt ifrån att leva miljövänligt till att vara förälder. Och en av landets största lokaltidningar står Malmö stad för, men de kritiska artiklarna lyser med sin frånvaro.
Sommarjobb som ”influencer”, egna lobbyister och Youtube-serier – allt under kommunflagg. Lokalmedier har vid flera tillfällen under de senaste åren uppmärksammat kreativa satsningar och svällande kommunikationsbudgetar ute i kommunerna. En del av digitalisering – eller slöseri med skattemedel? Hur många är de kommunala kommunikatörerna och vad tillför de? Smedjan har i en unik kartläggning frågat alla Sveriges kommuner om deras kommunikationssatsningar.
Att Nya Slussen går över budget är inte förvånande. Offentliga megaprojekt blir nästan alltid för dyra eftersom incitamenten gör att politiker tjänar på att göra glädjekalkyler och sedan skjuta till…
Att sitta som kommunpolitiker och försöka hantera detaljstyrning från staten kan vara frustrerande. Men ropar vi efter mer självbestämmande måste vi också ta ansvaret som följer.
Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö, menar att det finns mycket kommuner kan göra för att värna sina skattebetalares pengar bättre än i dag. Smedjan har träffat en av Sveriges mest färgstarka – och kontroversiella – kommunpolitiker. Hur driver Växjö arbetslinjen och går det att göra mitt i en pandemi?
Genom planmonopolet har kommunerna ensamrätt om att kunna skapa byggklara tomter. Men empirin visar att kommunerna underproducerar dessa byggrätter. Det skapar en rad problem på bostadsmarknaden. Ingemar Bengtsson, lektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet redogör för konsekvenserna.
Hyresgästbasen i Västsverige har blivit utesluten, men den politiska maktkampen fortsätter. Samtidigt avslöjas miljonrullning till Hyresgästföreningen från de kommunala bostadsbolagen i Göteborg – som inte ens vet vart pengarna tar vägen.
Går det att starta en konkurrerande hyresgästorganisation? Efter en infekterad hyresstrid gjorde Shorsh Ali i Trollhättan ett försök. Men att utmana Hyresgästföreningens ställning visade sig lättare sagt än gjort. Särskilt som det kommunala bostadsbolaget sponsrar Hyresgästföreningens verksamhet och betalar anställdas löner.
Stockholms kommun har lagt 1,3 miljarder skattekronor på att renovera en lokal som förser Östermalm med delikatesser. Varför ska staden alls äga en saluhall? Detta är dock långt ifrån det enda exemplet på tveksamt kommunalt ägande landet över.
Många kommuner klarar inte sina åtaganden. En statlig parlamentarisk utredning har därför arbetat de senaste åren med att se över kommunsektorns framtid. Utredningens slutbetänkande är dock en sorglig läsning där centralism och politik tycks kunna lösa det mesta. Konsumentens perspektiv lyser helt med sin frånvaro.
Efter kommunsammanslagningarna på 1950- och 1970-talen blev kommunerna större och antalet folkvalda per invånare lägre. Det ökar avståndet mellan politiker och medborgare och ökar risken för misshushållning med kommunala medel. Därför borde det bli lättare att dela upp kommuner.
Oppositionspartierna, inklusive M och KD, har enats om att staten ska skjuta till 7,5 miljarder kronor till kommunerna. Den som vill minska de offentliga utgifterna, eller bemöta kommunala och regionala budgetunderskott med ett minskat offentligt åtagande, står nu utan alternativ i svensk politik.
Betalda cykelturister, såpoperor på Youtube och stora idrottsmästerskap – det råder knappast någon brist på kreativitet i kommunernas marknadsföring. Allt för ofta slutar det dock i kostsamma historier, men skatteutjämningen garanterar att någon annan betalar.
Det mest påkostade badhuset i södra Sverige byggs för att locka turister och nya invånare till Kristianstad, men fromma förhoppningar om att sätta kommunen på kartan slutar oftast i spruckna drömmar.
Lärarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslår alla att skolan återförstatligas. Att koppla skolans problem till kommunaliseringen är dock svårt, och ett förstatligande skulle i stället föra med sig nya problem.
Fotbollsklubbar som avancerar till allsvenskan kan bli kostsamma historier för skattebetalarna. När nya arenor ska byggas eller upprustas utifrån högt satta anläggningskrav på sittplatser, VIP-stolar och representationsrum skickas notan till kommuner – som sällan vågar bestrida dem.
När en grannkommun skildrar den råa och hårda situationen i Malmö verkar vissa bli argare över skildringen, än över den verklighet som porträtteras. Reklamfilmen om Staffanstorp visar obönhörligt hur vår tragikomisk vår verklighet blivit.
Offentliga byggprojekt spräcker nästan alltid budget. Bara i Stockholm har det skett med bland annat Nya Slussen, Nya Karolinska och Friends arena. Anledningen är att alla inblandade – utom de skattebetalare som står för notan – tjänar på att man först gör glädjekalkyler och sedan, när budgeten spräcks, skjuter till nya pengar.
Nya kommunhus byggs eller planeras runtom i Sverige, på skattebetalarnas bekostnad. Dessa prestigeprojekt planeras av politikerna samtidigt som välfärdens kärnuppgifter ansträngs till bristningsgränsen och skatterna höjs.