70-talets politik är en återvändsgränd
Under pågående kris tycks många söka sig till en berättelse om den stora, starka staten. Det är oroväckande. Den politiken har prövats förr och det ledde inte till välstånd, skriver Janerik Larsson.
Smedjan
Blir det äntligen fri hyressättning?
Den svenska hyresmarknaden lider av stora problem och reformer har efterfrågats sedan 1940-talet. Enligt januariavtalet ska en friare hyressättning införas. Nu kommer direktiven till den utredning som ska titta på detta. Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet, tolkar dem som en delseger.
Den fria kapitalismens överlägsenhet lågmält illustrerad
Två länder som omkring 1960 låg på ungefär samma välståndsnivå har under 60 år sedan dess valt varsin tydlig väg, med lika tydliga resultat. Kuba valde en långtgående planekonomi, Hongkong att väsentligen lita till lagstyre, öppenhet för handel och fri konkurrens. Neil Monnery summerar resultaten i A tale of two economies.
Helvetet har ingen marknad, och andra extrema lärdomar
Hög och intensiv beskattning driver fram hänsynslös individualism, robotar är inget att vara rädd för och marknader ger ofta människor värdighet. Richard Davies beslöt sig för att resa världen runt för att se hur ekonomi verkligen fungerar. Resultatet, Extreme economies, ger många tänkvärda insikter om människor, samhällen och vad som är verkligt värdefullt.
Världsekonomin vissnar och visar varför vänstern har fel
En tredjedel. Så mycket varnar WTO för att världshandeln kan minska i år till följd av coronaviruset. Nu lär vi oss något viktigt om hur värde egentligen skapas – och vad som händer när det inte gör det.
Lägre skatter är bättre krishantering än nya bidrag
Corona-pandemin har uppenbarat ett antal oroande tendenser och tankemönster i svensk politik och samhällssyn. Det finns en uppenbar risk att de åtgärder som tas till för att mildra krisen blir både bestående och skadliga för samhällets och ekonomins fortsatta utveckling.
70-talet ringde och ville ha tillbaka sin stödpolitik
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Coronakrisen kan leda till något bättre
Många oroar sig för att nationalism och protektionism kommer att stärkas i spåren av krisen. Men det måste inte bli så. Tvärtom kan den få fler att inse värdet av kapitalism, digitalisering och globalisering, menar Fredrik Erixon och Björn Weigel.
Protektionism riskerar att förvärra coronakrisen
De senaste veckorna har samtliga av EU:s medlemsländer fått uppleva allvaret med coronaviruset. Flera länder har svarat med protektionistiska åtgärder, som att stoppa export av sjukvårdsutrustning. Dessutom ser vi nu hur stängda gränser skapar köer som drabbar nödvändiga transporter. Detta är mycket allvarligt.
Detta är inte slutet på globaliseringen
Coronautbrottet har beskrivits som en utmaning för globaliseringen. Men att sprida risker över världen är viktigt för att göra både företag och samhällen mindre sårbara. Det är inte slutet, utan början på ett nytt kapitel för globaliseringen som vi ser.
Marknaden är vår viktigaste krisberedskap
I tider av kris efterfrågas ofta fler statliga ingrepp. Det vore ett stort misstag. Tvärtom är det marknaden vi har att tacka för att så mycket i samhället fungerar väl, även i en situation som denna.
Kommuner som älskar att äga
Stockholms kommun har lagt 1,3 miljarder skattekronor på att renovera en lokal som förser Östermalm med delikatesser. Varför ska staden alls äga en saluhall? Detta är dock långt ifrån det enda exemplet på tveksamt kommunalt ägande landet över.
Dags för liberal väckelse
Marknadsekonomi och privata alternativ levererar valfrihet och bättre resultat. Ändå vill en stor del av det svenska samhällets beslutsfattare använda ett planekonomiskt system för att styra över välfärden. Så löser vi inte dagens problem, skriver Gunnar Hökmark.
Timbro är den ultimata projektionsytan
De senaste dagarna har en rad inlägg publicerats om näringslivets opinionsbildning och borgerlighetens ideologiska vägval. Är marknadsliberalismen på väg ut? Medvetna missförstånd och felaktiga påståenden staplas på varandra, menar Timbros vd, Karin Svanborg-Sjövall.
92: Fransk public service och Milton Friedman som musikal
Gör Macron en Orbán när han genomför en genomgripande reform av franskt public service? Och vad kan en teatergrupp på vänsterkanten lära oss om nyliberalen Milton Friedman? En hel del, visar det sig. I veckans avsnitt av Smedjanpodden gästas vi av Carl-Vincent Reimers från Näringslivets medieinstitut och teaterbesökaren Caspian Rehbinder.
Lekfull musikal om nyliberal ekonom
Trollkarlen från Chicago är något så ovanligt som en musikal om Milton Friedman. I sång och dans beskrivs hans liv och idéer. Trots vissa brister är det en fin framställning av ett nittonhundratal där planekonomin var ett riktigt hot även i väst.
Värna den svenska tunga industrin – för klimatets skull
Att behålla tung industri i Sverige är en av de effektivaste klimatåtgärderna. Svensk export av industriprodukter förhindrar lika stor mängd utsläpp i andra länder som vi svenskar faktiskt släpper ut. Dyra miljöregler motarbetar i praktiken vårt främsta miljöpolitiska verktyg.
Ju mer socialism, desto mindre öl
Det är inte en slump att du som turist kan få svårt att hitta en svalkande öl i socialistiska Venezuela medan du ser en frodande vin- och matkultur i ekonomiskt frihetliga Georgien. Att socialism inte bara misslyckas med att skapa ett klasslöst samhälle utan även totalt förstör dess välstånd, illustreras i den nyutgivna boken Socialism Sucks.
Gunnar Hökmark: Klimatångesten är ett hot mot klimatet
DEBATT. Sverige behöver inte vakna upp och ta klimatfrågan på allvar – vi tar den redan på allvar. Vad som behövs är en utveckling i rätt riktning. Den stora faran är att klimatfrågan i stället kidnappas av personer som förespråkar global despoti och vill offra vårt välstånd till ingen nytta.
Skrota Samhall och den fejkade konkurrensen
Statligt ägda Samhall AB har två oförenliga uppdrag. Företaget ska både använda statliga medel för att kunna anställa vissa utsatta människor, och konkurrera om uppdrag med andra företag på marknaden. Samhall ska försöka vara precis som privata företag, men dess blotta närvaro innebär att marknaden rubbas.