Två länder som omkring 1960 låg på ungefär samma välståndsnivå har under 60 år sedan dess valt varsin tydlig väg, med lika tydliga resultat. Kuba valde en långtgående planekonomi, Hongkong att väsentligen lita till lagstyre, öppenhet för handel och fri konkurrens. Neil Monnery summerar resultaten i A tale of two economies.
Hög och intensiv beskattning driver fram hänsynslös individualism, robotar är inget att vara rädd för och marknader ger ofta människor värdighet. Richard Davies beslöt sig för att resa världen runt för att se hur ekonomi verkligen fungerar. Resultatet, Extreme economies, ger många tänkvärda insikter om människor, samhällen och vad som är verkligt värdefullt.
En tredjedel. Så mycket varnar WTO för att världshandeln kan minska i år till följd av coronaviruset. Nu lär vi oss något viktigt om hur värde egentligen skapas – och vad som händer när det inte gör det.
Corona-pandemin har uppenbarat ett antal oroande tendenser och tankemönster i svensk politik och samhällssyn. Det finns en uppenbar risk att de åtgärder som tas till för att mildra krisen blir både bestående och skadliga för samhällets och ekonomins fortsatta utveckling.
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Många oroar sig för att nationalism och protektionism kommer att stärkas i spåren av krisen. Men det måste inte bli så. Tvärtom kan den få fler att inse värdet av kapitalism, digitalisering och globalisering, menar Fredrik Erixon och Björn Weigel.
De senaste veckorna har samtliga av EU:s medlemsländer fått uppleva allvaret med coronaviruset. Flera länder har svarat med protektionistiska åtgärder, som att stoppa export av sjukvårdsutrustning. Dessutom ser vi nu hur stängda gränser skapar köer som drabbar nödvändiga transporter. Detta är mycket allvarligt.
Coronautbrottet har beskrivits som en utmaning för globaliseringen. Men att sprida risker över världen är viktigt för att göra både företag och samhällen mindre sårbara. Det är inte slutet, utan början på ett nytt kapitel för globaliseringen som vi ser.
I tider av kris efterfrågas ofta fler statliga ingrepp. Det vore ett stort misstag. Tvärtom är det marknaden vi har att tacka för att så mycket i samhället fungerar väl, även i en situation som denna.
Stockholms kommun har lagt 1,3 miljarder skattekronor på att renovera en lokal som förser Östermalm med delikatesser. Varför ska staden alls äga en saluhall? Detta är dock långt ifrån det enda exemplet på tveksamt kommunalt ägande landet över.
Marknadsekonomi och privata alternativ levererar valfrihet och bättre resultat. Ändå vill en stor del av det svenska samhällets beslutsfattare använda ett planekonomiskt system för att styra över välfärden. Så löser vi inte dagens problem, skriver Gunnar Hökmark.
De senaste dagarna har en rad inlägg publicerats om näringslivets opinionsbildning och borgerlighetens ideologiska vägval. Är marknadsliberalismen på väg ut? Medvetna missförstånd och felaktiga påståenden staplas på varandra, menar Timbros vd, Karin Svanborg-Sjövall.
Gör Macron en Orbán när han genomför en genomgripande reform av franskt public service? Och vad kan en teatergrupp på vänsterkanten lära oss om nyliberalen Milton Friedman? En hel del, visar det sig. I veckans avsnitt av Smedjanpodden gästas vi av Carl-Vincent Reimers från Näringslivets medieinstitut och teaterbesökaren Caspian Rehbinder.
Trollkarlen från Chicago är något så ovanligt som en musikal om Milton Friedman. I sång och dans beskrivs hans liv och idéer. Trots vissa brister är det en fin framställning av ett nittonhundratal där planekonomin var ett riktigt hot även i väst.
Att behålla tung industri i Sverige är en av de effektivaste klimatåtgärderna. Svensk export av industriprodukter förhindrar lika stor mängd utsläpp i andra länder som vi svenskar faktiskt släpper ut. Dyra miljöregler motarbetar i praktiken vårt främsta miljöpolitiska verktyg.
Det är inte en slump att du som turist kan få svårt att hitta en svalkande öl i socialistiska Venezuela medan du ser en frodande vin- och matkultur i ekonomiskt frihetliga Georgien. Att socialism inte bara misslyckas med att skapa ett klasslöst samhälle utan även totalt förstör dess välstånd, illustreras i den nyutgivna boken Socialism Sucks.
DEBATT. Sverige behöver inte vakna upp och ta klimatfrågan på allvar – vi tar den redan på allvar. Vad som behövs är en utveckling i rätt riktning. Den stora faran är att klimatfrågan i stället kidnappas av personer som förespråkar global despoti och vill offra vårt välstånd till ingen nytta.
Statligt ägda Samhall AB har två oförenliga uppdrag. Företaget ska både använda statliga medel för att kunna anställa vissa utsatta människor, och konkurrera om uppdrag med andra företag på marknaden. Samhall ska försöka vara precis som privata företag, men dess blotta närvaro innebär att marknaden rubbas.
Det är inte ovanligt att träffa på personer som vurmar för individuell frihet i alla möjliga former, men som samtidigt kritiserar marknadsekonomin. Varför ska det vara så svårt att förstå att rätten att fritt byta varor och tjänster på en marknad är en lika självklar frihetsfråga som rätten att utöva sin religion eller älska vem man vill?
Politikerna borde på sin höjd skydda befintliga hyresgäster mot oskäliga hyreshöjningar och vräkning. Det finns inga skäl att reglera hyran för nya hyresgäster, skriver Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsrätt.