I juletider talar många kritiskt om överkonsumtion, men faktum är att väldigt få överkonsumerar i ordets verkliga mening – och det är tack vare marknadsekonomin. Utan priser som speglar en varas verkliga värde hade varje julshoppare riskerat att ruinera sig utan att ens veta om det.
Att stjäla något fysiskt är riskabelt, men för en kapitalstark patenttjuv är stöld snarare lönsamt. Uppfinnare som får sin uppfinning stulen måste själva stämma tjuven, något de långt ifrån alltid har råd med. Patenträtten är för svag för att skydda uppfinnares äganderätt, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.
I libertarianska kretsar är det populärt att ifrågasätta immateriella rättigheter, som patent och upphovsrätt. Det tyder på bristande förståelse för hur välstånd skapas. I själva verket var det immateriella rättigheter som gav oss såväl Europas industriella renässans, den vetenskapliga revolutionen och det moderna kunskapssamhället, skriver Nima Sanandaji.
Landstingen är inte lämpade att sköta sjukvården. Administrationsbördan och kostnaden för byråkratin är bara en del av problemet; därtill kommer politiker utan expertkunskaper om vård som i stället driver politiskt korrekta krav på policyproduktion och värdegrundstänk. Såväl landstingen som SKL borde läggas ned för vårdens bästa, skriver Torsten Sandström, professor emeritus i civilrätt vid Lunds universitet.
Systemet för offentliga upphandlingar placerar sjukvården – framför allt de privata utförarna – i en rävsax. Ersättningen styrs på sätt som sänker kvaliteten i vården, genom att skapa incitament för att skicka patienter till sjuksköterskor hellre än till läkare och undvika dyrare mediciner. Den offentliga finansieringen behöver ersättas av en marknad.
Som ett brev på posten kommer de, nyhetsinslagen om kritiken mot Black Friday-rean. Företrädare för olika vänsterorganisationer ges ännu ett tillfälle att vädra sina konsumtions- och tillväxtkritiska synpunkter. Det är förstås lockande för vilken redaktör som helst som delar aktivisternas sympatier. Men ingen är faktiskt tvungen att shoppa på Black Friday.
All reashopping är inte konsumtionshets, EU har ingen kontakt med folkopinionen, den ökande grova kriminaliteten riskerar att leda till allt fler grindsamhällen, och zombiefilmer och -serier är inte en helt oproblematisk genre. Och så har vi fortfarande ingen regering.
Sveriges väg till ekonomiskt välstånd gick via entreprenörerna. I en ny bok visar Anders Johnson hur entreprenörernas insatser, både lyckade och misslyckade, inte bara präglade sin tid utan speglade den. Vilken typ av människor som lyckades och vilka företag som blev framgångsrika säger mycket om vår historia – och påminner om att inte ta utvecklingen för given, skriver Benjamin Juhlin.
Ekonomiska sanktioner lyfts ofta fram som ett verktyg för demokratisering, men verkligheten är mer komplicerad än så. Sanktionerna mot Ryssland har exempelvis stärkt, snarare än försvagat, Vladimir Putins regim. Problemet är att sanktioner underminerar ekonomisk och individuell frihet i länderna de riktas mot. De som drabbas är först och främst är vanliga människor och företag, inte regimerna man vill skada.
TIMBRO 40 ÅR. Marknadsekonomin och företagandet står inför stora utmaningar, men de ser annorlunda ut i dag än för tjugo år sedan. Det menar PJ Anders Linder som var VD för Timbro 1996–2000, då antiglobaliseringsvänstern hade vind i seglen. PJ Anders Linder gav debattörer som Johan Norberg och Mauricio Rojas en plattform i offentligheten och gjorde om Smedjan till en webbtidning.
TIMBRO 40 ÅR. Fuck off-kapital till svenska hushåll, kampen mot enpartistaten och insikten att bistånd oftast gör mer skada än nytta var några av frågorna som Timbro drev under Maria Rankkas tid vid rodret. Trots att många strider vanns tror Timbros tidigare VD att organisationen kommer att behövas i minst 40 år till.
Sverige sjunker från plats 25 till plats 43 på listan över de mest ekonomiskt fria länderna i världen. Det är resultatet av fyra år med en vänsterregering, och borde utgöra en alarmklocka. I stället är förutsättningarna för företagande långt ned på dagordningen i Sverige – och det kan komma att stå oss dyrt, skriver Christofer Fjellner, Europaparlamentariker för Moderaterna.
Planekonomi kommer aldrig att kunna lösa klimatproblemen. Statens roll i att bidra till en klimatomställning handlar enbart om att skapa incitament för marknaden att lösa problemen. ”Lösningar” som beskattning av utsläpp är inte relevanta förrän marknaden kan erbjuda verkliga alternativ till fossila bränslen.
EU ska tvinga streamingtjänster att distribuera 30 procent innehåll producerat i Europa. Den sortens protektionism är ett direkt angrepp på den fria marknad unionen säger sig värna. Ransoneringen av amerikansk kultur för tankarna till det gamla östblockets järnridå. Det är en bitter ironi att Bryssel driver på för precis den sortens samhälle EU ska föreställa vägen bort från.
Vatten behöver vara billigt eller gratis så att alla har tillgång till det, påstås det ofta. I själva verket hade många av våra svåraste miljöproblem kunnat avhjälpas om vattentillgångarna privatiserades. Det som kostar lite eller inget slösar man nämligen mer med än det vars värde man måste betala för.
Taxiförare i New York tar livet av sig och taxitjänsten Uber får skulden. I själva verket är det staden New York som låst fast taxichaufförerna i en skuldfälla. Som så ofta när politiker snedvrider marknader gör de mer skada än nytta, och som vanligt får någon annan skulden efteråt.
Export förutsätter import. Att Donald Trump inte har förstått det är grunden till hans missriktade syn på handel. Billig import är inte något man bör försvara sig mot, utan något som gynnar det egna landets medborgare.
För de grupper politiker har bannlyst från bostadsmarknaden, är den svarta marknaden den sista chansen till ett drägligt boende. Nu vill allmännyttan beröva dem även denna sista möjlighet att bo bra.
Marknadsekonomins globala seger har besegrat fattigdom världen över. De senaste 30 åren har en miljard människor gått från det som kallas relativt välstånd till nära fem miljarder i dag. Fattigdomen må vara besegrad i region efter region, men den är ännu inte övervunnen. För att nå dit krävs fortsatt ekonomisk tillväxt och mer marknadsekonomi.
I mer än 25 år har professor Nils Karlson fördjupat debatten om reformpolitik, företagandets villkor och det öppna samhällets förutsättningar. Fyra nuvarande och föregående unga kollegor skriver om en akademisk nytänkare och mentor som i dag fyller 60 år.