Den elitistiska och nedlåtande retoriken från stora delar av miljörörelsen i kombination med en politik som slår nedåt, riskerar att alienera stora delar av befolkningen från miljödebatten. Att vara emot auktoritära och kollektivistiska lösningar är inte att vara emot miljön. Miljöfrågorna behöver frihetliga svar, och de gröna behöver tona ned klassföraktet.
Indiens tillväxt kan nollställa hela den övriga världens miljöåtgärder. Asle Toje har besökt en subkontinent där miljoner tar sig ur fattigdomen varje år, men där tillväxten har ett högt pris i form av utsläpp som drabbar både Indien och planeten.
DEBATT. När effektiv klimatpolitik behövs som allra bäst får man inte hänfalla åt alarmism, eller välja bort vetenskap som inte passar ihop med ens egen ideologi. Vi behöver teknik och innovation, inte moralism och klimatångest.
Krav på ”vetenskapsbaserad politik” politik blir allt vanligare, och udden riktas mot ideologisk och värderingsdriven politik. Det är ett problem. Även politik som vetenskapligt sett är genomförbar, kan vara etiskt fel. Genom att ducka för ideologiska invändningar försöker nu många politiker och tyckare etablera sina egna åsikter som fakta.
Intellektuella har ofta attraherats av misantropiska och antidemokratiska idéer. Klimatfrågan har skapat en ny möjlighet att föra fram dem, menar David Andersson.
Det största hotet mot svenskt lantbruk är statens och EU:s klåfingrighet. Medan skogsbrukare i hög grad verkar i frihet under ansvar, ser staten inte ut att lita på lantbrukarnas förmåga att fatta bra och ansvarsfulla beslut. Svenskt lantbruk behöver ges samma frihet som skogsbruket en gång i tiden gavs, skriver Anna Ek, agronomstudent vid SLU.
Författaren Roy Scranton tycker att vi ska sluta kämpa emot klimatförändringarna och i stället lägga oss och dö med värdighet. Greta Thunberg vill att alla ska känna panik, och en global despoti är Torbjörn Tännsjös enda hopp. Outsinliga och uråldriga är mänsklighetens domedagsvisioner.
Klimat-Greta har vuxit till ett internationellt fenomen och har blivit en förebild för många unga. Min förebild är en annan Greta: min farmor som föddes 1894 och lärde mig cirkulär ekonomi långt innan det blev ett modebegrepp. Handling och erfarenhet är bättre än panik som grund för samhällsförändring.
Av 700 tillfrågade kommunala tjänstemän är mer än var tionde miljöaktivist, enligt forskare vid Örebro universitet. Ännu ett tecken på att 68-vänsterns marsch genom institutionerna har lyckats – och på att det offentliga har för mycket makt.
Under hela efterkrigstiden har resande blivit billigare och därmed möjliggjorts för fler. Samtidigt som sevärdheter översvämmas av turister har flygandet upphört att vara en statusmarkör. Nu mobiliserar eliterna för att återigen göra utlandssemestern till en exklusivitet för ett fåtal.
Klimataktivisten Bono flyger runt med privatjet och i Sverige klagar ”influencers” med extravaganta flygvanor på att det är för billigt att flyga – men för billigt för vem, egentligen? Får den elitistiska sidan av miljörörelsen sin vilja igenom kommer det goda livet att vara reserverat för de rika.
Miljardsatsningen Klimatklivet är kronjuvelen i den rödgröna regeringens klimatpolitik. Nu sällar sig Riksrevisionen till de expertmyndigheter som påpekar att det är dåligt använda pengar. Klimatklivet borde skrotas, inte byggas ut.
Miljörörelsen stödjer sig gärna på vetenskapliga auktoriteter när det passar den egna agendan. Klimathotet används gärna som förevändning för drömmar om att införa planekonomi eller global diktatur, men intresset för konstruktiva lösningar verkar ljummet. När miljörörelsens egna auktoriteter argumenterar för utbyggd kärnkraft slår Sveriges klimatminister dövörat till.
Enskilda individer har inte tillräckligt med kunskap för att veta vad som gör skillnad för klimatet, särskilt när myndigheter som Konsumentverket och Energimyndigheten ger råd med tveksam klimatnytta. I stället är det politikernas uppgift att se till att klimatförändringarna ingår i priset på vår konsumtion.
Miljörörelsen lägger mycket energi på att skuldbelägga dem som unnar sig resor, hamburgare och nya kläder. Precis som puritanerna på sin tid strävar miljörörelsen efter inflytande genom skuldbeläggande, och det får dem – precis som puritanerna – att framstå som något helt annat än det inspirerande exempel planeten skulle ha nytta av.
William Nordhaus får ena halvan av årets ekonomipris till Nobels minne. Sedan flera decennier har han utvecklat klimatekonomiska modeller som kan användas för att räkna ut den optimala klimatpolitiken. Modellerna är ett ovärderligt verktyg för alla som är intresserade av en vetenskapsbaserad klimatpolitik, skriver Jacob Lundberg.
Planekonomi kommer aldrig att kunna lösa klimatproblemen. Statens roll i att bidra till en klimatomställning handlar enbart om att skapa incitament för marknaden att lösa problemen. ”Lösningar” som beskattning av utsläpp är inte relevanta förrän marknaden kan erbjuda verkliga alternativ till fossila bränslen.
Vetenskapsradions miljöprogram Klotet gjorde nyligen ett försök att ranka partierna baserat på deras viktigaste klimatförslag. Dessvärre vilseleder försöket mer än det tydliggör. Här är anledningarna varför granskningen gör det omöjligt att dra några slutsatser om partiernas klimatpolitik, skriver Ellen Gustafsson.
DEBATT. Dagens Nyheter publicerade i onsdags en granskning av Miljöpartiet där det konstaterades att MP helt eller delvis har uppfyllt 197 av sina 231 vallöften. Granskningen är så bristfällig att man måste undra om partiet fått skriva sina svar självt.
DEBATT. Alltför ofta bedöms partiernas klimatengagemang utifrån hur mycket pengar de vill satsa eller hur spektakulära åtgärder de vill genomföra. I en ny rapport beräknar Ellen Gustafsson vad partiernas klimatbudgetar faktiskt skulle få för effekt. Resultatet – att Moderaternas budget gynnar klimatet mest – har provocerat. Här svarar hon på kritiken.