Miljörörelsen har med rätta riktat in sig på det miljöskadliga så kallade slit-och-slängsamhället. Dessvärre tycks många landa i slutsatsen att gemensamt ägande och uthyrning är lösningen. Då får vi ett samhälle där fler kan slita mer på samma pryl, medan någon annan får slänga.
Greta Thunbergs klimatstrejk är en väldigt symbolisk ”åtgärd”, men egentligen ska den förstås som en väckelserörelse. De engagerade vill öppna makthavarnas ögon för alarmisternas världsbild. Hajpen kring Greta visar att klimatpopulister hyser precis samma längtan som högerpopulister efter en stark, enande ledare som pekar med hela handen.
Ännu en flyglinje flyttas från Sverige: SAS Los Angeles-flyg. Flygskatten skadar svenska konsumenter och svenska flygplatser och dess fördelar för klimatet är försumbara. Regeringen verkar dock ha andra prioriteringar: Att få utsläppen att flytta utomlands, så att Sverige ser duktigare ut.
Larmen om planetens nära förestående undergång är inget nytt. I FN-systemet har de varit ett återkommande tema sedan åtminstone 1972. Det finns anledning att visa en viss skepsis när FN hävdar att det råder 100 procent visshet om vad som kommer hända i framtiden.
Denna sommar varnas det återigen för vattenbrist. Det bästa sättet att hushålla med en knapp resurs är att höja priset, men lagen sätter stopp. Reglerna bör ändras så att kommunerna får höja vattentaxan i en bristsituation, skriver Jacob Lundberg.
Med en chockhöjning av skatten vill regeringen tvinga upp priset på plastpåsar till sju kronor. Tanken är att begränsa användningen enligt EU:s önskemål – men alternativen, till exempel tygpåsar, är värre än plastpåsar ur klimatsynpunkt. Detta är statlig klimatpolitik när den är som sämst.
Sverige borde byta ut målet om 100 procent förnyelsebar elproduktion mot ett mål om 100 procent fossilfri elproduktion. Kärnkraften är nödvändig för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål och samtidigt undvika att driva företag utomlands, skriver Joakim Broman och Karin Svanborg-Sjövall.
Sedan valet 2014 har Miljöpartiet tonat ned sin tillväxtfientliga retorik. Nu är bara frågan när partiet slutar motverka tillväxt i praktiken. Att Pågen inte kan starta en fabrik i Malmö på grund av risken för elbrist är en konsekvens av de klimatskatter partiet har drivit på för. Vill man hjälpa klimatet är det fel väg att gå att hindra ekonomisk tillväxt.
HBO-serien Chernobyl om kärnkraftolyckan i Sovjetunionen 1986 bör inte ses som ett inlägg i dagens kärnkraftsdebatt Tjernobyl inte har mycket gemensamt med dagens kommersella reaktorer.. Däremot är serien en nyttig påminnelse om vad totalitära samhällssystem gör med människor och de förödande konsekvenser som detta kan få.
Den elitistiska och nedlåtande retoriken från stora delar av miljörörelsen i kombination med en politik som slår nedåt, riskerar att alienera stora delar av befolkningen från miljödebatten. Att vara emot auktoritära och kollektivistiska lösningar är inte att vara emot miljön. Miljöfrågorna behöver frihetliga svar, och de gröna behöver tona ned klassföraktet.
Indiens tillväxt kan nollställa hela den övriga världens miljöåtgärder. Asle Toje har besökt en subkontinent där miljoner tar sig ur fattigdomen varje år, men där tillväxten har ett högt pris i form av utsläpp som drabbar både Indien och planeten.
DEBATT. När effektiv klimatpolitik behövs som allra bäst får man inte hänfalla åt alarmism, eller välja bort vetenskap som inte passar ihop med ens egen ideologi. Vi behöver teknik och innovation, inte moralism och klimatångest.
Krav på ”vetenskapsbaserad politik” politik blir allt vanligare, och udden riktas mot ideologisk och värderingsdriven politik. Det är ett problem. Även politik som vetenskapligt sett är genomförbar, kan vara etiskt fel. Genom att ducka för ideologiska invändningar försöker nu många politiker och tyckare etablera sina egna åsikter som fakta.
Intellektuella har ofta attraherats av misantropiska och antidemokratiska idéer. Klimatfrågan har skapat en ny möjlighet att föra fram dem, menar David Andersson.
Det största hotet mot svenskt lantbruk är statens och EU:s klåfingrighet. Medan skogsbrukare i hög grad verkar i frihet under ansvar, ser staten inte ut att lita på lantbrukarnas förmåga att fatta bra och ansvarsfulla beslut. Svenskt lantbruk behöver ges samma frihet som skogsbruket en gång i tiden gavs, skriver Anna Ek, agronomstudent vid SLU.
Författaren Roy Scranton tycker att vi ska sluta kämpa emot klimatförändringarna och i stället lägga oss och dö med värdighet. Greta Thunberg vill att alla ska känna panik, och en global despoti är Torbjörn Tännsjös enda hopp. Outsinliga och uråldriga är mänsklighetens domedagsvisioner.
Klimat-Greta har vuxit till ett internationellt fenomen och har blivit en förebild för många unga. Min förebild är en annan Greta: min farmor som föddes 1894 och lärde mig cirkulär ekonomi långt innan det blev ett modebegrepp. Handling och erfarenhet är bättre än panik som grund för samhällsförändring.
Av 700 tillfrågade kommunala tjänstemän är mer än var tionde miljöaktivist, enligt forskare vid Örebro universitet. Ännu ett tecken på att 68-vänsterns marsch genom institutionerna har lyckats – och på att det offentliga har för mycket makt.
Under hela efterkrigstiden har resande blivit billigare och därmed möjliggjorts för fler. Samtidigt som sevärdheter översvämmas av turister har flygandet upphört att vara en statusmarkör. Nu mobiliserar eliterna för att återigen göra utlandssemestern till en exklusivitet för ett fåtal.
Klimataktivisten Bono flyger runt med privatjet och i Sverige klagar ”influencers” med extravaganta flygvanor på att det är för billigt att flyga – men för billigt för vem, egentligen? Får den elitistiska sidan av miljörörelsen sin vilja igenom kommer det goda livet att vara reserverat för de rika.