Det långa sommarlovet är en rest från bondesamhället när barnen behövde hjälpa till med skörden. I dag gör det snarare skada än nytta. Sommaruppehållet på tio veckor påverkar elevernas kunskaper, och värst blir effekterna för elever med lågutbildade föräldrar.
Är förbud mot slöja i skolan ett integrationsverktyg eller ett integrationsproblem? I Frankrike finns ett sådant förbud, som framför allt lär oss att det centrala är att sådana beslut är förankrade – både hos majoritetsbefolkningen och hos den majoritet muslimer som vill delta i det svenska samhället.
Att införa slöjförbud i skolan riskerar att få helt andra konsekvenser än de önskade. Försöken att bekämpa hederskultur behöver bygga på en bättre förståelse av problematiken. En flicka som tvingas bära huvudduk kommer inte att bli mer positivt inställd till majoritetssamhället om skolan försöker tvinga henne att ta av den, skriver Hamid Zafar och Eli Göndör.
Om Svenska Kyrkan går med på krav på avlägsnandet av det kristna budskapet, från kommuner och andra som vill hålla sammankomster i kyrkorummet, kommer kyrkan att reduceras till en festlokal för offentlig sektor. Kyrkan är mer än tradition och kulturarv. Därför är det rätt att säga nej till skolavslutningar i kyrkan.
Progressiva pedagogers subtila klassförakt, och skolans strävan efter att tillfredsställa individens behov framför kollektivets, står i vägen för en gemensam kunskapsbas i samhället. Ebba Busch Thor har rätt: En litterär kulturkanon är precis vad den svenska skolan behöver, skriver läraren Isak Skogstad.
Fler elever anmäler sina lärare för kränkningar, men det behöver inte betyda att lärarna agerar fel. När elever inte visar respekt för sin omgivning finns det en gräns för hur mycket hänsyn de själva kan kräva i utbyte.
Under fyra års tid har Gustav Fridolin styrt över den svenska skolan. I går meddelade han att han lämnar språkrörsposten. Men vad har han egentligen fått gjort i maktens korridorer? Är han nöjd med sin insats? Läraren och skolskribenten Isak Skogstad har intervjuat utbildningsministern.
Kommunaliseringen av skolan gjorde det möjligt för lokala politiker att behandla skolan som ett socialt experiment. För vissa kommuner gick det värre än andra. I Finspång försökte Socialdemokraternas starka kvinna i början av 90-talet applicera förskolepedagogik på grundskolan. Lärarnas protester ignorerades, och resultatet blev en katastrof.
SvD underkänner läsarnas negativa bild av skolan, eftersom Sverige gjorde ”comeback” i Pisa-undersökningen 2015. Men svensk skola är fortfarande undermålig, och då har inte effekterna av regeringen Löfvens politik kunnat utvärderas ännu. Som så ofta annars i politiken är risken att den sittande regeringen tjänar röster på sina företrädares meriter.
Genom att framhålla den sekulära skolan som neutral och lyfta ut enskilda exempel på konfessionella skolor med problem angriper Socialdemokraterna och Liberalerna konfessionella friskolor. Tvärtom bör varje skola bedömas utifrån sina egna meriter. Lika lite som man kan bedöma alla kommunala skolor utifrån ett enda exempel kan man dra alla konfessionella friskolor över en kam.
Artificiell intelligens och nya digitala verktyg kan både stärka lärarrollen och vara en viktig dellösning på den enorma rekryteringskris som skolan står inför. Att traditionell katederundervisning har starkt empiriskt stöd innebär inte att vi ska sluta pröva nya metoder för skolutveckling. Den tilltagande borgerliga teknikfientligheten i skoldebatten är kontraproduktiv.
Det är för mycket känsloargument och för lite forskningsbaserade argument i debatten om konfessionella friskolor i Sverige. Det menar Jonas Qvarsebo, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö Universitet och Fredrik Wenell lektor i systematisk teologi vid Örebro Teologiska Högskola, som skrivit rapporten Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet?
I syfte att ”belysa orättvisorna” med friskolesystemet har SVT skapat en hemsida där man kan göra massansökningar till friskolor, och på köpet ge dem en dos extra byråkrati. Det är ingen överraskning, med tanke på hur SVT:s rapportering om friskolor har sett ut hittills.
50 ÅR SEDAN 1968. De idéer som slog rot under 60-talet präglar än i dag svensk skola och svenska universitet. Ett motstånd mot auktoriteter – även positiva auktoriteter som en kompetent lärare – och mot intellektualism finns kvar i utbildningssystemet. Det är ett arv vi måste göra upp med, skriver Inger Enkvist.
Sverige har hundratals utanförskapsområden, omfattande problem i skolsystemet, en polisiär oförmåga att lösa mängdbrott och bidragssystem som försörjer radikala islamistgrupper. Men att åtgärda allt detta är betydligt svårare än att angripa några dussin konfessionella skolor. Så politikerna väljer att angripa några dussin konfessionella skolor.
Det blir allt vanligare att elever attackerar lärare. Utvecklingen är obehaglig, men kan inte komma som en överraskning för den som följt utvecklingen i skolan. Den pedagogiska strategi som har fråntagit lärarna all auktoritet har också gjort dem till lovligt byte för elever som vill hävda sig.
LÅGSTADIELÄRARE OCH LIBERTARIAN. I Sverige har vi urholkat lärarkårens status och skjutit bildningen och kunskapen i sank. Föräldrar överlåter uppfostringsansvaret på skolan, men vill ändå inte lyssna på lärarna. Rickard Dahlin är lågstadielärare och libertarian och har många kritiska synpunkter på den svenska skolan. Engagemanget för eleverna går dock inte att ta miste på.
Den svenska skolan misslyckas på nästan alla fronter. Men på ett område visar Sverige sig ligga på topp: elevernas värderingar, demokratikunskaper och samhällsengagemang. Problemet är bara att skolan inte ska vara en uppfostringsanstalt. Den borde sköta sin uppgift och lära folk att skriva och räkna i stället.
Varje skolbarn måste vara ett mål i sig själv, inte ett redskap för att hantera politiska misslyckanden. När regeringen vill inskränka det fria skolvalet som en desperat integrationspolitisk åtgärd speglar det en människosyn där medborgarna existerar för staten och inte tvärtom.
För att bli en del av det svenska samhället, för att kunna få ett bra arbete och fungera i samklang med sina medmänniskor, är kunskap i svenska språket en förutsättning. För att kunna tala, läsa och skriva bra svenska krävs förtrogenhet med ungefär tolv tusen svenska ord. Dessa lär man sig bäst genom att under ständig repetition lära sig ett hundratal nya glosor i veckan.