Kan en italienare bli svensk? Hur står det till med den svenska arbetsmoralen – egentligen? Och hur är det att flytta från Sicilien till Malmö? Christian Brundu har intervjuat italienska invandrare för att ta reda på varför de har valt att flytta hit och hur det är att leva i Sverige.
Det intressanta med SAS-filmen är motreaktionerna. De visar på allt annat än kulturellt självförtroende. Men hur bygger vi i så fall upp en kultur och identitet? Utgångspunkten måste vara att den centrala arenan i dag är digital och global, resonerar Ashkan Fardost.
I All inclusive möter journalisten Lars Åberg människorna bakom integrationspolitikens tillkortakommanden. Boken är fylld av träffsäkra och viktiga observationer, men allt för ofta går Åberg vilse när han försöker förstå en omgivning som inte ligger i linje med hans personliga föreställningar.
Hur ser Sverige ut om trettio år? Kommer det att vara ett land präglat av klanstrider eller rentav inbördeskrig? Eller kommer det att vara ett land där Sverigedemokraterna styr över arkitekturen? Smedjan gav fem skribenter fria händer att teckna sin bild av hur Sverige ter sig år 2050. Alla valde att måla framtiden i dystra färger.
200 års historia avhandlas med varierande djup i Svante Nordins nya bok. Författaren växer nya insikter för de epoker han själv tycks mest intresserad av, men lämnar andra mindre utforskade. Hur Sverige fick sin demokrati blir klart och tydligt. Om vad som ledde fram till det finns betydligt mer att berätta än det Nordin avslöjar.
Vår förvaltningsstyrning är en av Sveriges stora fördelar som land. Den borgar för en byråkrati som, i internationell jämförelse, är rimlig och förutsägbar. Denna förvaltningstradition är nu pressad. Kommande generationer måste stå upp för de grå, oväldiga tjänstemännen.
I tre politiska reformvågor förvandlade socialdemokratin ett livskraftigt civilsamhälle till en bidragsberoende spillra. Det i sin tur gör att människor har svårt att se trovärdiga alternativ till offentlig regi vad gäller många samhällsuppgifter. Borgerligheten har allt att vinna på att ta strid för sfären bortom marknad och politik.
Medan politiker drömmer om större och större politiska enheter, där deras egen maktbas växer och den enskilde medborgarens inflytande krymper, höjs röster för kommundelningar. Mindre kommuner innebär mer inflytande för medborgarna och en mer demokratisk beslutsprocess. Dessutom skulle det sätta stopp för de centraliseringar som få efterfrågar men som genomdrivs nästan överallt.
Statliga myndigheter och bolag liksom privata medieföretag vänder ryggen åt norra Sverige, trots att fler lever där än någonsin. När mediebevakningen försvinner lär bilden av Norrland som en avkrok befästas ytterligare, med politiska konsekvenser som följd.
Lundaprofessorn Ingemar Ståhl argumenterade i många decennier för marknadslösningar, trots att tidsandan var en helt annan. Han kritiserade hyresregleringen och lade grunden för dagens lånebaserade studiemedelssystem. Ståhl kommer säkerligen att bli aktuell igen, skriver Mårten Viberg, som läst en ny bok om hans gärning.
Vid första anblicken kan det verka som att arbetarrörelsen socialiserade Sverige. I själva verket bär dock borgerligheten en stor skuld för socialiseringen. Svensk näringslivshistoria lär oss att det farligaste inte är när socialistiska partier driver socialistisk politik, utan när nominellt icke-socialistiska partier gör det – för då finns det ingen som säger emot.
Sverige har haft tullar sedan urminnes tider. Kampen för frihandel spänner över århundraden, och segrarna varvades med bakslag. Även om den frihandelsvänliga linjen till slut tog överhanden, återstår än i dag kvarlevor av den gamla merkantilismen.
De svenska Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes. Partiet tappar stort bland den arbetande befolkningen. Men trots att partiets kärnväljare håller på att dö ut eller lämna för Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet står sig Socialdemokraterna relativt starka. I de invandrartäta utanförskapsområden där befolkningen växer snabbast samlar vänsterpartierna uppåt 90 procent av rösterna.
Dagens bilfientliga ideologi är lika feltänkt som den modernistiska stadsplaneringens bilvurm. Bilfientlighet kommer inte att skapa täta, urbana stadskärnor. Tvärtom undergräver den centrumhandeln och göder framväxten av köplador vid motorvägarna. Det är knappast det resultat som bilmotståndarna tänkte sig.
Den trygga tillvaro som vi har vaggats in i är en unik företeelse i människans historia. Värmeböljan och skogsbränderna är en påminnelse om att Sverige håller på att bli ett normalt land med normala förtjänster och normala problem – och att det är upp till politiken att prioritera dessa framför att lägga pengar på låtsasprojekt.
Genom att handla kött och mejeriprodukter från svenska gårdar bidrar du till att hålla landskapet öppet, vilket är helt avgörande för en lång rad djur och växtarter. Vidare bidrar du till att skapa bättre levnadsförhållanden på landsbygden och till den svenska krisberedskapen. Men långsiktigt krävs att politiken avvecklar de hinder som står i vägen för ett lönsamt lantbruk.
Detta är inte den sista lyckliga sommaren – det är the Summer of Discontent, för att parafrasera Thatchers Storbritannien 1979. Första delen av sommaren har levererat pseudodebatter i form snarare än vettiga svar på några av samtidens stora utmaningar. Oavsett vem man sympatiserar med i politiken riskerar fokus på form och spel framför politikens innehåll leda till stora besvikelser i höst.
Sverige må vara ett väldigt sekulärt land, men samtidigt så präglat av lutheransk kristendom att någon annan religion knappast kan räknas som en del av det. Muslimer är en del av Sverige i dag och sätter sin prägel på landet, men inte religionen.
Den här tiden på året präglas samhällsdebatten som vanligt av hätska diskussioner om svenskhet. En stor del av förvirringen beror på att begreppet svensk syftar på tre helt olika identiteter, som kan överlappa och sammanfalla, men som inte behöver göra det. Etnicitet, nationalitet och medborgarskap är tre olika saker, och det är bara en som angår politiker.
Sverige har gått från ett relativt homogent till ett väldigt heterogent land, och övergången har varit skakig. I en ny bok beskriver Lars Åberg Sveriges integrationsproblem och skådar den humanitära stormakten i sömmarna.