Den moraliska auktoriteten från 1776
Det går inte att förstå Adam Smiths briljans utan att förstå hans syn på marknader som moraliska ordningar.
9 mars 2026
Vad hade Erlander egentligen gjort?
Tage Erlander har åter trätt in på scenen hos den svenska vänstern. Fredrik Johansson konstaterar att den ofta glömmer maktlösheten och stagnationen.
Gör liberalismen samhällskritisk igen
För att besvara dagens kritiker bör liberaler lära av den egna idéhistorien.
Nya medlemsländer är räddningen för EU
Fortsatt utvidgning ger EU möjligheten att återfå både sin attraktionskraft och sitt syfte.
Framsteg kräver varsamhet
Att blint förneka de senaste decenniernas positiva kulturella normförändringar försvårar vidare framsteg.
Polariseringen är engagemangets baksida
Ökat politiskt engagemang ses i allmänhet som något positivt. Men när riskerar engagemanget att förvandlas till destruktiv polarisering?
Sverige behöver mer kritisk patriotism
Förskjutningen av svenskhet från kulturens till politikens sfär har varit skadlig. I händerna på politiker och opinionsbildare blir svenskheten något som ska bedömas, främjas och förlösas.
Ekis Ekmans kritiker begriper inte vad som står på spel
Om vi slutar prata om kvinnor äventyras allt det som liberala feminister kämpat för.
”Visst kan liberaler och socialdemokrater forma ett gemensamt politiskt projekt”
Självklart finns det konfliktytor mellan liberaler och socialdemokrater, men det finns också gemensamma nämnare som det går att bygga en politisk framtid på, skriver Emma Høen Bustos och Matilda Molander i ett svar till Caspian Rehbinder.
Äktenskapet är till för den svaga
Inom politiken glömmer man att äktenskapet har fördelar och är till för att skydda den svaga parten.
Den som hatar liberalism delar inte värderingar med liberaler
Att S-debattören Payam Moula talar om den ideologiska gemenskapen mellan socialdemokrater och liberaler är bara uttryck för maktpolitiskt spel.
Välfärdsstaten är ingen Robin Hood
Tvärtemot hur det brukar låta från socialdemokratiskt håll är det inte de som har det sämst ställt som tjänar på höga skatter.
Slopade bidrag skyddar religionsfriheten
Frågan är om något kan bli svenskare än ambitionen att med planekonomisk precision, statsbidrag och byråkrati försöka frammana religiös mångfald.
Ärkebiskopen gör borgerliga andligt hemlösa
Ärkebiskop Antje Jackelén har politiserat Svenska kyrkan på ett sätt som gör att många kristna med borgerliga sympatier inte längre känner att det finns plats för dem i kyrkan.
Liberalism kan inte vara allt som är gott
Den liberala demokratin är tänkt att begränsa folkviljan, men också kanalisera den, även i frågor om identitet, migration och europeiskt samarbete. Om definitionen av den liberala demokratin blir för bred…
Vänsterpartiet gjorde aldrig upp med kommunismens idé
Vänsterpartiet har valt ny partistyrelse, som i sin tur har valt nytt verkställande utskott. Till vice ordförande valdes Ida Gabrielsson – som under förra veckan uppmärksammades för sitt uttalande från 2005 i samband med att hon föreslogs till ordförande för Ung Vänster.
Socialism är ännu mer av det dåliga med kapitalismen
Med jämna mellanrum återkommer drömmen om den planerade ekonomin. I själva verket ger den nya boken Folkrepubliken Walmart en bra illustration till varför socialism och planekonomi alltid kommer att misslyckas, skriver Mattias Svensson.
Hur unga liberaler slutade ängslas och lärde sig älska facket
Unga liberaler tycks allt mer slipa ned sin kritik och omfamna facken som frihetliga institutioner. I själva verket borde idén om fackförbund vara långt ifrån okomplicerad för frihetligt sinnade politiker, skriver Adam Danieli.
Davoseliten gör kapitalismen sämre
När World Economic Forum nyligen höll sina årliga överläggningar stod återigen tanken på en ny kapitalism på agendan. Risken med denna intressentkapitalism är att den utplånar skillnaden mellan företagande och politiskt beslutsfattande. I sin allmänna välvilja glömmer de ekonomiska och politiska eliterna bort att det är vinstintresset som driver företag att tillgodose de mångas behov, skriver Mattias Svensson.
Socialdemokraterna har aldrig gillat den liberala demokratin
Hoten mot den liberala demokratin diskuteras som aldrig förr i Sverige, och från socialdemokratiskt håll är tonläget öronbedövande högt. I debatten lyser dock en obekväm historisk sanning med sin frånvaro: att S alltid haft ett annat demokratiideal än det liberala, skriver Adam Danieli.
Manipulera inte med demokratibegreppet
Det stora hotet mot demokratin – som funnits från 68-vänstern till högerpopulismen – är tanken att det finns en verklig folkvilja som inte kommer till uttryck i de demokratiska valen. Den som vill värna demokratin får därför inte frestas att fylla demokratibegreppet med sina egna favoritfrågor, skriver David Andersson.