Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Idéer

Nationen bär vi inom oss – inte nationalstaten

Moderaterna använder i sitt idéprogram för första gången på länge begreppet ”nationalstat”, men menar kanske nation. I idéerna finns en motsättning mellan synen på frihet och krav på anpassning som kommer av att olikheten i en tidigare enhetlig nation blev för stor, skriver det tidigare statsrådet Sten Tolgfors.

Skolpolitikerna struntade i larmrapporterna

Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.

Skolideologer som hatar skolan

Den svenska skolan har i decennier präglats av ideologer som konsekvent nedvärderat skolans kunskapsförmedling, hyllat elevernas egna sökande efter information och försökt bryta ner lärarnas auktoritet. Resultatet ser vi i skolan i dag. Det skriver Håkan Lindgren i den andra av tre texter om besluten som försämrat den svenska skolan.

När de sociala ingenjörerna tog makten över skolan

I debatten om skolans problem handlar det mesta om the usual suspects – Göran Perssons kommunalisering och regeringen Bildts friskolereform. I själva verket har vi bakom oss flera decennier av dåliga beslut, kunskapsfientlig pedagogik och missriktade reformer. I tre artiklar beskriver Håkan Lindgren några av de beslut som systematiskt har försämrat den svenska skolan.

Fria marknader kan lindra Baumols sjuka

Enorma och oförtjänta vinster, växande byråkrati och skenande kostnader är inte ovanliga på reglerade hybridmarknader för sjukvård. Utvecklingen av behandlingar som människor betalar för själva har varit annorlunda, skriver Smedjans…

Fanatiker och förbrytare har ökat vår frihet

Politiska extremister kan definitivt utgöra ett hot mot våra samhällen. Systematiska lagbrott kan underminera ordning och tillit. Svenskarnas märkliga förhållande till alkoholen har dock i många fall illustrerat motsatsen. Ibland har vi i själva verket sådana krafter att tacka för vår frihet, skriver Smedjans krönikör Mattias Svensson.

Vad Fritiof Domö kan lära oss om lokal demokrati

Allmän och lika rösträtt fyller snart hundra år i Sverige. I många kommuner är det en utmaning att fylla fullmäktiges stolar, eller att ens få ihop en valsedel. Finns det lärdomar vi kan dra från den svenska demokratins barndom? Det frågar sig Eric Luth, utifrån berättelsen om lantbrukaren Lennart Gustafsson i Hakarps landskommun.

Antiliberalism som akademisk disciplin

Vid anglosaxiska universitet har studier av ”nyliberalismen” blivit något av en egen akademisk disciplin. Att man inte själv är liberal verkar vara en av många politiska förutsättningar för sådana studier, skriver Mattias Svensson.

På krigsstigen mot meritokratin

Meritokrati – idén att det är människors ansträngning och inte deras familjebakgrund eller kontakter som ska belönas – attackeras av både marknadsskeptiker inom akademin och av etablissemangskritiska populister. Svaret måste vara mer, inte mindre, meritokrati, skriver Emanuel Örtengren.

En slimmad stat står starkare

Många tror att en stat som förfogar över mer resurser blir starkare. Snarare gäller motsatsen. Sveriges förmåga att hantera kriser och utmaningar är otillfredsställande, skriver Stefan Fölster, och föreslår fyra…

Rättsstatens värden har gått förlorade

Varken nattväktarstaten eller den fullt utbyggda välfärdsstaten har monopol på att vara en god rättsstat. Det gäller än en gång för rättsstatens försvarare att höja rösten, både i Sverige, Norden,…

Den mäktiga staten hotar den starka ekonomin

Coronakrisen har fått politiker runt om i världen att stänga gränser och tala om vikten av självförsörjning. Bakom detta finns föreställningen att en mäktig stat som kan kontrollera det ekonomiska utbytet också kan garantera ekonomisk styrka. Men även denna gång kommer protektionismen och merkantilismen att misslyckas, skriver Fredrik Erixon.

1 3 4 5 6