Så användes välfärdsstaten för att politisera Sverige
Höga skatter politiserar människors liv.
21 maj 2026
Epoken Erna Solberg närmar sig sitt slut
Erna Solberg fortsätter att vara den politiker som norrmännen helst vill ha som statsminister, men ser ändå ut att förlora regeringsmakten vid valet i september.
Poserande löser inte demokratiproblemen
Kraven på kommunala folkomröstningar och stärkt lokal demokrati drivs på av en utbredd känsla av maktlöshet inför stora samhällsförändringar.
163: Så kan privatiseringar göra välfärden bättre
”Givet siffrorna kan jag inte se varför någon sjukvård skulle bedrivas i offentlig regi. Det kommer att behövas mer privat finansiering, men också privat drift”, säger Klas Tikkanen i veckans…
Polariseringen är engagemangets baksida
Ökat politiskt engagemang ses i allmänhet som något positivt. Men när riskerar engagemanget att förvandlas till destruktiv polarisering?
Den mjuka makten som segrade i kalla kriget
En nyutkommen bok skildrar hur USA under kalla kriget gick från att vara en ekonomisk stormakt utan kulturellt kapital, till att även bli en kulturell supermakt.
Privatiseringarna har gjort välfärden bättre
Privatiseringar och valfrihet i välfärden har i den politiska debatten fått oförtjänt dåligt rykte.
I IT-bubblan skapades det moderna Sverige
Resultatet av Ericssons kris kring millennieskiftet blev att kunskaperna om digitaliseringens möjligheter spreds och lade grunden för den svenska startup-scenen.
Lafferkurvan visar att skattesänkningar kan vara gratis för staten
Lafferkurvan illustrerar att skatten ibland kan bli så hög att sänkt skatt ökar skatteintäkterna. Den är okontroversiell bland nationalekonomer, men omstridd i debatten.
162: Så förstördes svensk elförsörjning och så kan vi laga den
”Om vi inte vill ha en elförsörjning som svajar måste vi bygga ny kärnkraft i södra Sverige. Jag är ledsen, Per Bolund, men så ser verkligheten ut.”
Shekarabi – pensionernas nya Juholt
Socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi följer i Håkan Juholts fotspår och vill göra pensionerna till en valfråga. Riskerna med pensionspopulismen får inte underskattas.
Opinionstrenderna pekar mot maktskifte
Allt fler väljare har stort förtroende för Moderaternas ekonomiska politik. Det skapar goda förutsättningar för regeringsskifte.
När krisen kommer styr godtycket Sverige
Svenska myndigheter producerar allt fler skandaler. Bara under våren har uppdagats hur Skolverket och Svenska kraftnät brutit mot lagens krav för att blidka politiken.
Hyresregleringen är inte träffsäker fördelningspolitik
Föreslaget om fri hyressättning i nyproduktion är viktigt för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Samtidigt måste politiken öka träffsäkerheten i omfördelningen till ekonomiskt svagare hushåll.
Sverige behöver mer kritisk patriotism
Förskjutningen av svenskhet från kulturens till politikens sfär har varit skadlig. I händerna på politiker och opinionsbildare blir svenskheten något som ska bedömas, främjas och förlösas.
Utan borgerliga idéer på Borgen
Bakom krisen för dansk borgerlighet finns en oförmåga att långsiktigt utmana den socialdemokratiska världsbilden.
Centerpartiet tar inte otryggheten på allvar
När Annie Lööf inledningstalande på Järvaveckan handlade det inte om otrygghet och dödligt våld.
Övervakningsstaten blir aldrig mätt
Europadomstolens kritik av FRA-lagen är en viktig signal om att det behöver finnas tydliga stopp – även när övervakningsdebatten tappat kraft.
161: Liberalism i kristider
Möjligheten till avvägningar och effektivt beslutsfattande ger också skäl till viss frihet under pandemin, säger välfärdsforskaren Andreas Bergh om coronarestriktionerna.
Regeringen släcker ner kärnkraften
Miljöpartiet använder förvaringen av använt kärnbränsle till politiskt fulspel om kärnkraftens framtid, men klimatet kan inte vänta på Per Bolund, skriver Ellen Gustafsson.
Även i krisen har friheten ett värde
Sverige börjar se slutet på pandemin, och bokslutet visar att friheten borde värderas högre. Hinder och tvång är värre än andra risker, och nu är det dags att röja undan dem.