Kulturkriget bygger inga hus
En materialistisk vänster som lovar allt åt alla växer. Men högern saknar svar.
8 december 2025
70-talet ringde och ville ha tillbaka sin stödpolitik
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Kriskommunikation från en svunnen tid
Myndigheternas kommunikation är tafatt, otydlig och motsägelsefull, menar kritikerna. Utgår i man ifrån hur svensk kriskommunikation kom till och hur Sverige då såg ut är det dock inte förvånande. Länge har den byggt på idén att om myndigheter säger vad som ska göras så gör svenska folket det. Det fungerade förr men inte nödvändigtvis längre.
103: Den kapitalistiska välfärdsstaten i kristid
I dagarna har Magdalena Andersson öppnat upp för ett ökat statligt ägande av näringslivet. Nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh menar att hela det kapitalistiska samhällskontraktet nu står på spel -är det främst människor eller företagsstrukturer som ska ges stöd under kristider? Och hur visar sig de nuvarande trygghetssystemen hålla pall? I dagens poddsamtal pratar han med Karin Svanborg-Sjövall om gigekonomins betydelse, den svenska tilliten och människans förmåga att, trots allt, fatta kloka beslut.
Folk borde få köpa hem en Corona från krogen
Det var inget aprilskämt. Han sa faktiskt så, Stefan Löfven: “Vi kommer aldrig att kunna förbjuda allt skadligt beteende. Nu är det också en fråga om folkvett.” Det synsättet borde kunna appliceras på fler områden än smittskydd. Inom alkoholpolitiken till exempel.
Visst har konservatismen ett konkret innehåll
Ingen ideologi kan ha en metod som grund. På samma sätt som ingen maträtt kan ha receptet som ingrediens. Alla ideologier består av en vision om hur man vill att politiken ska påverka samhället och sedan en metod för att uppnå detta. Så också konservatismen. Det menar Hugo Fiévet.
102: Från nyliberaler till trotskister
Människor dör och det är nyliberalismens fel! Ungefär så kan man sammanfatta den kritik som har framförts av en rad olika debattörer de senaste veckorna. Tvärtom, den svenska vården är en planekonomi, menar Emanuel Örtengren. Och så pratar vi med Tobias Samuelsson som berättar om att hundratusentals hyresgäster i västra Sverige företräds av en person som är partiaktiv trotskist.
Coronakrisen kan leda till något bättre
Många oroar sig för att nationalism och protektionism kommer att stärkas i spåren av krisen. Men det måste inte bli så. Tvärtom kan den få fler att inse värdet av kapitalism, digitalisering och globalisering, menar Fredrik Erixon och Björn Weigel.
Som att se någon drunkna i sin egen navel
Den amerikanske författaren Jonathan Safran Foer har nyss släppt boken Det är vi som är klimatet – hur man räddar världen, i vilken han efter många om och men landar i att räddningen för klimatet är att sluta äta kött. Per-Ola Olsson har läst och är måttligt imponerad.
Hur långt kan det gå?
Regeringen skärper nu förbudet mot allmänna sammankomster till att gälla fler än 50 personer, jämfört med de 500 personer som var den tidigare gränsen. Finns det några juridiska hinder för att förbjuda människor att ses fler än två och två? Eller att sätta hela regioner, till exempel Stockholm, i karantän?
Hyresgästföreningen revolutionärerna
Går det att enda dagen representera ett revolutionärt parti och andra dagen företräda Hyresgästföreningen? I Västsverige drömmer regionordföranden om att Hyresgästföreningen ska bli en kamporganisation. Nu är han satt i frysboxen av förbundet, men inte för att han är trotskist, utan efter anklagelser om ekonomisk misskötsel.
Kulturen måste räddas
Kulturminister Amanda Lind har lovar en halv miljard kronor i stöd till kultursektorn. Varför? Den är knappast mer utsatt än någon annan sektor i dessa tider. Pengarna blir främst en illustration av hur ofritt det “fria” svenska kulturlivet är.
101: De utnyttjar Coronakrisen för att sprida desinformation
Spridningen av Coronaviruset har på några månader utvecklats till en pandemi. Saker förändras snabbt och kunskapsläget är osäkert. Det skapar en utmärkt grund för krafter som ägnar sig åt desinformation. Henrik Sundbom pekar på både kinesiska och ryska aktörer som medvetet sprider felaktig information. Men hotet kommer inte bara därifrån.
Vilken värld vill vi vakna upp till?
I krisens spår inskränks medborgerliga fri- och rättigheter i allt fler länder. Det sker snabbt och till synes utan större protester. Vilka av de tillfälliga åtgärder som nu genomförs riskerar att bli långlivade? De som vill begränsa friheten, även på sikt, tar tillfället i akt.
Ingen – och alla – har makten i USA under coronatider
USA:s komplexa men stabila regeringsform har nu stött på en stor utmaning – att klara coronapandemin utan att fastna i för många byråkratiska hinder, skriver statsvetenskapstudenten Idil Tuysuzoglu.
Godmodigt och obekymrat totalitärt
NYMARXISMEN, DEL 2. Martin Hägglund lockar med avskaffat arbete och ett överflöd av superstimulerande fritid, med frihet och självförverkligande. Men nymarxismen skiljer sig föga från alla socialistiska experiment vi hittills sett – och Hägglunds totalitära anspråk gäller till och med vårt själsliv.
100: Slutet på början eller början på slutet?
Krisen ”tar inte slut”, snarare kommer slutet på krisen att börja ”produceras” när kostnaderna för smittbegränsningsåtgärderna börjar anses för stora på samhällsnivå. Det menar Nicklas Berild Lundblad, fil dr i informatik och global samhällsplaneringschef på Google. Vi pratar också med Rodrigo Pozo Graviz, grundare till My Telescope som analyserar var nästa Coronaspridning kommer att äga rum.
Först nu inser vi värdet av digitalisering
Tidigare har motståndet varit stort mot olika digitala tjänster inom såväl vård och skola som leveranser. Men de senaste veckornas utveckling har fått oss att inse hur oumbärliga dessa tjänster är, skriver Jacob Dexe.
Hellre Hungerspelen än Hemsöborna?
Är det lärarens uppgift att förmedla kunskaper? Eller att fungera som politisk aktivist i en kamp mot de olika sorters förtryck som enligt den intersektionella teorin genomsyrar hela det svenska samhället? Frågar man Skolverket och Skolinspektionen tycks det vara det senare, menar Johan Lundberg.
Protektionism riskerar att förvärra coronakrisen
De senaste veckorna har samtliga av EU:s medlemsländer fått uppleva allvaret med coronaviruset. Flera länder har svarat med protektionistiska åtgärder, som att stoppa export av sjukvårdsutrustning. Dessutom ser vi nu hur stängda gränser skapar köer som drabbar nödvändiga transporter. Detta är mycket allvarligt.
En miljard barn påverkas av skolstängningar - vad lär vi oss?
Regeringen har nu gjort det möjligt att stänga svenska för- och grundskolor. Om så sker kan det bli en nyttig läxa för ett utbildningsväsende som kämpat med digitaliseringen av skolan, skriver Karin Svanborg-Sjövall.