Är miljardärer ett hot mot demokratin?
Gabriel Zucman, vänsterns nya favoritekonom, har besökt Stockholm.
2 april 2026
105: An Ever Smaller Europe?
EU skakar under coronakrisen. På några veckor har den inre marknaden försatts ur spel och i land efter land används undantagstillståndet för att motivera tidigare omöjlig politik. Kan samarbetet hämta sig? I dagens avsnitt samtalar Karin med Adam Bartha, tidigare ungersk oppositionspolitiker som sitter i karantän i Budapest, och med Emanuel Örtengren.
Låt företagen stämma media för förtal
I Sverige har företag inga juridiska möjligheter att värja sig mot mediala övertramp. Det är ett problem. Pamina Falck på Näringslivets Medieinstitut har rest till Norge, där lagstiftningen ser helt annorlunda ut, för att ta reda på vad Sverige kan lära sig.
Individualismen och dess utmaningar
Individualistiska värderingar är dominanta i Sverige. Samtidigt utmanas de, både av konservativa tänkare och av strukturer i samhället, som klan, klass och genus. Därför måste individualismen försvaras. Alternativen är skrämmande, menar Jesper Ahlin Marceta.
Världsekonomin vissnar och visar varför vänstern har fel
En tredjedel. Så mycket varnar WTO för att världshandeln kan minska i år till följd av coronaviruset. Nu lär vi oss något viktigt om hur värde egentligen skapas – och vad som händer när det inte gör det.
Därför är maktöverföringen till regeringen olämplig
Regeringens förslag om extra befogenheter innebär en gigantisk maktöverföring från riksdag till regering. Även efter att regeringen har tillmötesgått oppositionens synpunkter kvarstår stora problem, menar Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt.
Media tog ställning mot psykologilärare i Lund
Sveriges Radio tog ställning för ena sidan i en konflikt, men den ansvarige chefen Klas Wolf-Watz vill inte ställa upp på intervju. Näringslivets medieinstitut har granskat medierapporteringen om det mytomspunna ”Externatet” vid Lunds psykologprogram.
Lägre skatter är bättre krishantering än nya bidrag
Corona-pandemin har uppenbarat ett antal oroande tendenser och tankemönster i svensk politik och samhällssyn. Det finns en uppenbar risk att de åtgärder som tas till för att mildra krisen blir både bestående och skadliga för samhällets och ekonomins fortsatta utveckling.
Coronakrisen illustrerar värdet av stabila statsfinanser
Coronaviruset illustrerar behovet av en stram finanspolitik. Om Sverige hade lånat i högkonjunktur och låtit statsskulden stiga skulle de åtgärder som nu presenteras vara mer kostsamma att genomföra.
104: Lena Andersson – ”Liberalismen är inte till för krigstillstånd”
Lena misstänker att Margaret Thatcher var drabbad av postmodernism när hon sa att ”there is no such thing as society” och känner mitt i allt elände hopp, för första gången på ett decennium. Varför? Lyssna på dagens Smedjanpodd, om kloka myndigheter, kraften i frivillighet och varför välfärdsstaten förvånar båda Lena och Karin.
När eliten inte ens orkar föreställa sig en liberalare framtid
Hårdkokta sanningsägare underskattar alltid frihetens kraft och vad människor kan åstadkomma på egen hand. Ross Douthat är den senaste i raden att ha skrivit en tänkvärd och insiktsfull bok, The decadent society, som ändå slutar i slapp kapitulation för tidsandan.
Det våras för Orbán – men inte för Ungern
I måndags godkände Ungerns parlament en lag om nationellt nödläge som ger premiärminister Viktor Orbán rätten att styra – mot Coronaviruset och mot en hägrande diktatur, skriver Adam Bartha, chef för tankesmedjan EPICENTER.
70-talet ringde och ville ha tillbaka sin stödpolitik
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Kriskommunikation från en svunnen tid
Myndigheternas kommunikation är tafatt, otydlig och motsägelsefull, menar kritikerna. Utgår i man ifrån hur svensk kriskommunikation kom till och hur Sverige då såg ut är det dock inte förvånande. Länge har den byggt på idén att om myndigheter säger vad som ska göras så gör svenska folket det. Det fungerade förr men inte nödvändigtvis längre.
103: Den kapitalistiska välfärdsstaten i kristid
I dagarna har Magdalena Andersson öppnat upp för ett ökat statligt ägande av näringslivet. Nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh menar att hela det kapitalistiska samhällskontraktet nu står på spel -är det främst människor eller företagsstrukturer som ska ges stöd under kristider? Och hur visar sig de nuvarande trygghetssystemen hålla pall? I dagens poddsamtal pratar han med Karin Svanborg-Sjövall om gigekonomins betydelse, den svenska tilliten och människans förmåga att, trots allt, fatta kloka beslut.
Folk borde få köpa hem en Corona från krogen
Det var inget aprilskämt. Han sa faktiskt så, Stefan Löfven: “Vi kommer aldrig att kunna förbjuda allt skadligt beteende. Nu är det också en fråga om folkvett.” Det synsättet borde kunna appliceras på fler områden än smittskydd. Inom alkoholpolitiken till exempel.
Visst har konservatismen ett konkret innehåll
Ingen ideologi kan ha en metod som grund. På samma sätt som ingen maträtt kan ha receptet som ingrediens. Alla ideologier består av en vision om hur man vill att politiken ska påverka samhället och sedan en metod för att uppnå detta. Så också konservatismen. Det menar Hugo Fiévet.
102: Från nyliberaler till trotskister
Människor dör och det är nyliberalismens fel! Ungefär så kan man sammanfatta den kritik som har framförts av en rad olika debattörer de senaste veckorna. Tvärtom, den svenska vården är en planekonomi, menar Emanuel Örtengren. Och så pratar vi med Tobias Samuelsson som berättar om att hundratusentals hyresgäster i västra Sverige företräds av en person som är partiaktiv trotskist.
Coronakrisen kan leda till något bättre
Många oroar sig för att nationalism och protektionism kommer att stärkas i spåren av krisen. Men det måste inte bli så. Tvärtom kan den få fler att inse värdet av kapitalism, digitalisering och globalisering, menar Fredrik Erixon och Björn Weigel.
Som att se någon drunkna i sin egen navel
Den amerikanske författaren Jonathan Safran Foer har nyss släppt boken Det är vi som är klimatet – hur man räddar världen, i vilken han efter många om och men landar i att räddningen för klimatet är att sluta äta kött. Per-Ola Olsson har läst och är måttligt imponerad.
Hur långt kan det gå?
Regeringen skärper nu förbudet mot allmänna sammankomster till att gälla fler än 50 personer, jämfört med de 500 personer som var den tidigare gränsen. Finns det några juridiska hinder för att förbjuda människor att ses fler än två och två? Eller att sätta hela regioner, till exempel Stockholm, i karantän?