
Ingångslönens effekt på sysselsättningen i Sverige
#18 | Högre ingångslöner leder till en minskad sysselsättning för låginkomsttagare. Sven-Olov Daunfeldt skriver om den empiriska litteraturen inom området, med ett speciellt fokus på Sverige.
Sveriges utanförskap växer när fackförbunden vägrar släppa in de mest utsatta på arbetsmarknaden. Många nyanlända saknar gymnasieutbildning samtidigt som Sverige bara har fem procent enkla jobb och världens högsta ingångslöner. Den svenska modellen står också inför stora utmaningar när allt fler småföretagare väljer bort kollektivavtal. Dessutom är egenföretagare nu överrepresenterade bland låginkomsttagare, trots att de i genomsnitt arbetar betydlig mer än anställda. Inom området arbetsmarknad arbetar vi för en mer modern, dynamisk och inkluderande arbetsmarknad.

#18 | Högre ingångslöner leder till en minskad sysselsättning för låginkomsttagare. Sven-Olov Daunfeldt skriver om den empiriska litteraturen inom området, med ett speciellt fokus på Sverige.

Arbetskraftsinvandring bidrar med stora värden till ekonomin och företagens kompetensförsörjning. Men Socialdemokraterna går till val på att avveckla den svenska modellen för arbetskraftsinvandring och kraftigt begränsa möjligheten att arbeta i Sverige. I den här rapporten granskar Caspian Rehbinder fyra argument som lyfts mot arbetskraftsinvandring.

Sveriges föräldraledighet framhålls ofta som en förebild och jämställdhetsreform. I verkligheten visar den sig missgynna kvinnors karriärer, löneutveckling och arbetskraftsdeltagande. Dessutom är den dyr i förhållande till andra länder, och kostnaderna växer stadigt. I den här rapporten har Dennis Avorin granskat de vanligaste argumenten för Sveriges generösa föräldraledighet.

Livepodd på NK med aktuella författare.

Taximarknaden är fortfarande hårt reglerad. Det skapar dyrare resor och höga hinder in på marknaden, samtidigt som våra bilar inte används på ett effektivt sätt. En avreglering skulle innebära billigare och tryggare resor samtidigt som utsläppen skulle minska, menar rapportförfattaren Gustaf Palmér, magister i analys av ekonomi och organisation från Uppsala universitet.

Är Sveriges semesterlag förlegad? Dennis Avorin, analytiker och verksam inom EU, har gått igenom semesterlagens olika delar, graden av inkomstbortfall för varje lagstadgad semesterdag och vilka grupper som egentligen omfattas av lagen. I vilken utsträckning utnyttjar svenskarna egentligen sin semester, vad händer när dagar brinner inne och borde det vara lagligt att förhandla bort ledighet mot arbetstidsförkortning eller löneförhöjning?


MEDBORGARLÖN DEL 6. På det hedonistiska 70-talet var idén om att undfly löneslaveriet och befria sig från arbetets ok populär. Men till skillnad från då är lönearbete i dag en bristvara, och det förändrar frågan om medborgarlön. Bristen på arbetstillfällen gör att vi är mer fångade i arbetslinjens diktatur än någonsin, skriver historieprofessorn Lars Trägårdh.


#15 | Regeringen har under sommaren hävdat att 90-dagarsgarantin kommer att uppnås vid årsskiftet. Isak Kupersmidt visar att det inte stämmer. Tvärtom misslyckas regeringen med varje del av den ursprungliga garantin, som har definierats om för att målet ska nås.


MEDBORGARLÖN DEL 5. Idén om medborgarlön är i grunden en kommunistisk idé. Både borgare och socialdemokrater borde vända sig mot den: I ett borgerligt samhälle är det orättvist att ge lika lön för olika arbete, och det socialistiska samhället fungerar inte om människor inte är beredda att arbeta efter egen förmåga. Men att medborgarlön är en dålig idé innebär inte att den inte kommer att genomföras, skriver Jasenko Selimović, ledamot i Europaparlamentet.


MEDBORGARLÖN DEL 4. Det enda riksdagsparti som tagit idén om medborgarlön på så stort allvar att den föreslagits i partiprogrammet är Miljöpartiet. Vad som gör frågan svår är att den är för vag på en teoretisk nivå – men ju mer konkret förslaget blir, desto svårare blir det att enas kring, skriver Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet 2002–2011.




The Swedish labor market makes use of twelve different forms of employment subsidies involving three percent of the entire active work force. In this paper Dennis Avorin, business analyst active within the EU, shows how the costs of these subsidies have become particularly pressing after the Swedish government in 2016 commissioned the Swedish Employment Agency to create 5,000 public relief jobs before the end of 2020.


MEDBORGARLÖN DEL 3. Basinkomst för alla medborgare behandlas som en radikal idé. I själva verket fungerar välfärdsstaten i praktiken på nästan samma sätt – den som inte är villig att försörja sig själv kommer knappast att lämnas att svälta ihjäl. Att införa basinkomst i Sverige skulle egentligen inte innebära någon särskilt omvälvande förändring.


MEDBORGARLÖN DEL 2. Idéer om medborgarlön vinner alltfler anhängare. Ett system där alla får pengar utan motprestation förespråkas inte bara från vänster, men liberaler som är för medborgarlön glömmer något viktigt: Man har inte rätt till andras pengar.


MEDBORGARLÖN DEL 1. Den sociala och ekonomiska trygghet som staten tillhandahåller måste ge utrymme för självbestämmande, behandla människor lika och göra det lättare att lämna bidragsberoende. Basinkomst är det bästa sättet att uppnå det. Rätt utformat är det pragmatiskt, effektivt och rättvist.




Regeringen satsar på nya anställningssubventioner som beredskaps- och traineejobb. Enligt den samlade forskningen är dock subventionerade anställningar det minst effektiva av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I den här rapporten visar företagsanalytikern Dennis Avorin hur dagens lapptäcke av anställningssubventioner vuxit fram och summerar forskningsläget om effekterna av subventioner.


Ali Esbati är arg på ”Pling-jobben” – att få arbetspass via sms. Men hur mycket vänstern än nostalgitrippar över industrisamhället och dess guldklockor, kommer utvecklingen inte vridas tillbaka, skriver Siri Steijer i en replik på Aftonbladet Debatt.


Egenföretagare är överrepresenterade i gruppen med allra lägst inkomst och jobbar i genomsnitt mer än en arbetsdag mer i veckan än anställda. Nima Sanandaji kommenterar kartläggningen i EFN.


I rapporten ”Nödvändighetsföretagarna" har tekn. dr Nima Sanandaji undersökt företagares villkor på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på egenföretagare. De är både överrepresenterade i gruppen med allra lägst inkomster och jobbar i genomsnitt mer än en arbetsdag mer i veckan än anställda. Även om många blir företagare av fri vilja finns också en grupp som tvingas till företagande, eftersom arbetskraftskostnaderna är så höga i Sverige att de inte kommer över trösklarna till att få en anställning.


Under morgonen diskuterade vår Siri Steijer med LO Sverige i Aftonbladet Morgon om deras fokus på ojämlikhet mellan ett fåtal VD:ar och industriarbetare.


Ikväll kom ett oväntat men mycket glädjande besked: familjen Ahmadi, som Timbro startade en insamling för tidigare i veckan, får stanna i Sverige i ytterligare två år med ett tillfälligt…