Det brittiska folket röstade för att lämna EU och parlamentet röstade för att följa deras vilja. Nu låtsas Brexitmotståndarna som om ett nej till EU inte alls är ett nej, och gör allt för att hindra folkviljan från att få genomslag. Premiärminister Boris Johnson har att välja mellan att svika parlamentet och att svika väljarna.
Boris Johnson kämpar för att uppfylla vallöften och genomdriva det brittiska folkets vilja så som den uttryckts såväl i folkomröstningen som i parlamentariska omröstningar. En rad parlamentariker sätter sig på tvären, även i hans eget parti. Obstruerandet mot genomförandet av Brexit är en demokratisk travesti, skriver Daniel Åkerman, statsvetarstudent i Uppsala.
Emma Carlsson Löfdahl har fortsatt kvittera ut arvode från riksdagen samtidigt som hon utretts för bedrägeri. Riksdagsledamöter ska inte tvingas avgå på grund av brottsmisstankar – de kan vara ogrundade. Men de ska inte heller kunna säga att de tar time out och sedan lyfta arvode för en tom stol. Riksdagen behöver genomtänkta time out-regler.
Psykologiska mekanismer gör politiker mer benägna att anpassa sig efter andra politiker än efter sina väljare, och enskilda aktivister kan styra hela organisationer i sin egen riktning. Ska vi kunna motverka det krävs goda institutioner.
Den brittiska regeringen har återinstallerat den konservative filosofen Roger Scruton som ordförande för en bostadskommission, en post från vilken han fick sparken efter en smutskastningskampanj från vänster. Det är hög tid att också den svenska borgerligheten slutar låta vänstermegafoner definiera vem som ska få komma till tals i offentligheten.
EU-parlamentet saknar legitimitet och kontrollmakten är obefintlig. Därmed fattar parlamentet beslut utan att på ett effektivt sätt behöva stå till svars inför väljarna. Det är helt enkelt dags att lägga ner det.
Inför EU-valet och den kvinnliga rösträttens jubileumsdag hördes många stora ord om vår demokratiska plikt och hur rösträtten är den viktigaste rättigheten vi har. Men det viktigaste är inte att vara en av flera hundra miljoner röstberättigade som bestämmer vem som ska bestämma över oss de kommande åren, utan de rättigheter vi har som skydd mot dem som bestämmer.
Den bristande kunskapen om vad EU faktiskt gör är ett stort demokratiskt problem, och ansvaret delas mellan unionen själv, skolan och journalistkåren. De sista som bör axla lärarrollen och folkbilda om EU är dock de politiska partierna.
Resultaten av SvD:s EU-valkompass visar att den klyfta mellan etablissemang och väljare som låg bakom Brexit även finns i Sverige. De borgerliga partierna behöver anpassa sig efter sina väljares syn på EU.
Det sjunkande förtroendet för public service bör vara en väckarklocka för alla som vill slå vakt om saklighet och opartiskhet. Kultur- och demokratiminister Amanda Lind svävade på målet när hon konfronterades om public services opartiskhet och saklighet på en debatt som Publicistklubben arrangerade, skriver Carl-Vincent Reimers från Näringslivets Medieinstitut.