Äntligen rör det på sig i valhemlighetsfrågan. Det svenska systemet har länge gjort det för enkelt att dra slutsatser om hur andra röstar, och för svårt att värja sig mot insyn i röstningsförfarandet. Nu är en förbättring inom synhåll, men först efter valet.
Bensinskatten höjs. Flygskatten höjs. Tobaksskatten skrivs upp. Och det sker nästan helt under radarn. Alldeles för få av väljarna kommer att reflektera över att de förlorar ytterligare en bit av sin ekonomiska frihet. Större delen av de skatter vi betalar är i praktiken dolda, och det saboterar en av demokratins grundpelare: den informerade väljaren.
De stabila partisystem som dominerat Europa gungar på många håll. Auktoritär populism är i dag den tredje politiska kraften. Vi behöver en diskussion om vad som kan komma i stället – och om den djupa staten, skriver Karin Svanborg-Sjövall i den andra texten om den borgerliga debatten om samhällskontraktet.
Elitförakt och ökad misstänksamhet mot en juridifiering av politiken vittnar om ett skifte i synen på folkviljan. Behövs en konservativ broms till den liberala elitens dominans? I två texter skriver Karin Svanborg-Sjövall om hur 2017 års debatter om samhällskontraktet blottar nya konfliktlinjer inom borgerligheten.
Motståndet mot identitetspolitiken kommer inte bara från höger. I en ny bok riktar Per Molander svidande kritik inte bara mot upplysningsfilosofins förnuftstro, utan även mot dagens postmodernism, utifrån ett vänsterperspektiv. Uppfattningen att den fria tanken och den fria viljan utgör grunden för politiskt handlande finns fortfarande på båda sidorna av politiken.
Demokratin i västvärlden är ansatt från många håll, men framför allt hotas den av minskad legitimitet och spänningar inom det politiska systemet. Politikens professionalisering, ökat avstånd mellan medborgare och makthavare och elitistiskt förakt för vanligt folk är några av de faktorer som bidragit till dagens ökade motsättningar.
Just nu blir ungdomar äldre utan att riktigt växa upp; en sorts Peter Pan-generation som inte tar steget över i vuxenlivet. I en ny bok analyserar den amerikanske senatorn Ben Sasse vad det beror på, och hans problembeskrivning stämmer väl in på Sverige. Ålderssegregation, dålig impulskontroll och oförmåga till kritiskt tänkande riskerar att skada både vår konkurrenskraft och vår demokrati.
Den meritokrati som gjort västvärlden rik grundläggs i skolan. Nu håller skolan på att raseras, och dra meritokratin med sig i fallet. Problemen går djupare än driftsform, lärarkompetens, skolval och ordningsregler. I en ny bok beskriver fyra experter hur synen på vad som är kunskap och hur man lär sig har förändrats i Sverige – och förklarar varför detta ligger bakom de sjunkande skolresultaten och vad man kan göra åt det. Smedjan har träffat Magnus Henrekson, redaktör för boken.
DEBATT. Sverige har för många riksdagsledamöter i förhållande till antalet medborgare. Ju fler de är, desto svårare blir det ansvarsutkrävande som är nödvändigt för en fungerande demokrati. Och pengarna som finansierar riksdagsledamöternas löner, extrabostäder, resor och pensioner har viktigare användningsområden, skriver Benjamin Dousa, förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet.
Mikuláš Dzurinda var Slovakiens premiärminister lika länge som Reinfeldt var Sveriges statsminister. Under den tiden hann Slovakien gå med i Nato, EU och OECD, reformera ekonomin och sänka marginalskatten till 19 procent. Alexander Fritz Englund intervjuar Dzurinda om frihet, kommunism och möjligheterna för drastiska reformer i dag.
Det är fel att tillåta Nordiska Motståndsrörelsen att medverka under Almedalsveckan. Men det är inte första gången svensk offentlighet visar en anmärkningsvärd tolerans mot nazister, skriver Andreas Johansson Heinö.
I Kalifornien fattas många beslut via folkomröstningar. Det gör det svårt att utkräva ansvar för dåliga beslut, och sådana finns det många av i Kaliforniens politiska historia. Delstaten är illa skött, och den långtgående direktdemokratin bär en del av skulden.
I boken The End of Europe beskriver journalisten James Kirchick ett Europa tyngt av eurokris, flyktingkris, rysk expansionism, antisemitism och ett vacklande EU. Det allra främsta problemet är dock oförmågan att lära sig av historien.
I helgen röstade det turkiska folket med enkel majoritet bort stora delar av sina demokratiska rättigheter till förmån för ett mycket mer auktoritärt presidentstyre under President Erdogan. Utöver att detta innebär en negativ och islamistisk framtid för turkarna och Europas gränsområde ger det oss anledning att reflektera över vilket skydd våra egna fri- och rättigheter åtnjuter.
För de flesta av oss kommer livet att fortsätta mer eller mindre som vanligt efter terrordådet på Drottninggatan. För dem som dödats eller skadats för livet är slaget över. Nu är det upp till oss alla att se till att det inte händer igen. ”Keep calm and carry on” innebär mer än att bara fortsätta som om ingenting hade hänt.