Handel med omvärlden är avgörande för Sveriges framtid. Däremot är Sverige dåligt på att främja export utomlands. Exportfrämjandet fungerar ofta som konferensturism för offentliganställda, när det som behövs är kompetens och förståelse för vad omvärlden behöver och vill ha.
De borgerliga partierna röstar alla för att omvandla licensavgiften till en public service-skatt, trygga rum verkar påfallande otrygga och trots handelskrig och ekonomiska sanktioner bryr sig folk fortfarande inte särskilt mycket om frihandel.
Ekonomiska sanktioner lyfts ofta fram som ett verktyg för demokratisering, men verkligheten är mer komplicerad än så. Sanktionerna mot Ryssland har exempelvis stärkt, snarare än försvagat, Vladimir Putins regim. Problemet är att sanktioner underminerar ekonomisk och individuell frihet i länderna de riktas mot. De som drabbas är först och främst är vanliga människor och företag, inte regimerna man vill skada.
I de rika ländernas verktygslåda som används för att fixa och laga i Afrika börjar det mesta se slitet och obrukbart ut. Det är hög tid att afrikanska ledare tar egna initiativ för att stimulera handel och ekonomi, och nu äntligen tycks det ske. Ett frihandelsområde för hela kontinenten är på gång.
Sverige har haft tullar sedan urminnes tider. Kampen för frihandel spänner över århundraden, och segrarna varvades med bakslag. Även om den frihandelsvänliga linjen till slut tog överhanden, återstår än i dag kvarlevor av den gamla merkantilismen.
Sverige sjunker från plats 25 till plats 43 på listan över de mest ekonomiskt fria länderna i världen. Det är resultatet av fyra år med en vänsterregering, och borde utgöra en alarmklocka. I stället är förutsättningarna för företagande långt ned på dagordningen i Sverige – och det kan komma att stå oss dyrt, skriver Christofer Fjellner, Europaparlamentariker för Moderaterna.
Handelspolitik är sällan en het valfråga, men den här gången behöver handelsfrågorna uppmärksamhet. Ska Sverige fortsätta vara en framgångsrik handelsnation kan vi inte passivt låta den internationella utvecklingen mot handelskrig, bojkottar och tullar rulla vidare.
Export förutsätter import. Att Donald Trump inte har förstått det är grunden till hans missriktade syn på handel. Billig import är inte något man bör försvara sig mot, utan något som gynnar det egna landets medborgare.
Marknadsekonomins globala seger har besegrat fattigdom världen över. De senaste 30 åren har en miljard människor gått från det som kallas relativt välstånd till nära fem miljarder i dag. Fattigdomen må vara besegrad i region efter region, men den är ännu inte övervunnen. För att nå dit krävs fortsatt ekonomisk tillväxt och mer marknadsekonomi.
Frihandel är viktigt men inte viktigare än demokrati och mänskliga rättigheter. Handel främjar ofta utveckling och ökad frihet – men sambandet är inte självklart. Den kan också vara ett redskap för förtryckande regimer som inskränker mänskliga rättigheter. Därför är tullar inte alltid av ondo, skriver Mats Fält, ordförande för kommunfullmäktige i Tyresö, apropå Trumps hot om handelskrig.
I morgon röstar riksdagen igenom EU:s frihandelsavtal med Kanada, Ceta. I princip alla tullar mellan EU och Kanada avskaffas, men avtalet river också ned flera andra handelshinder. Vänsterröster som Katalys målar upp detta som ett hot, men i själva verket gör Ceta svenska företag och konsumenter till vinnare.