Under tisdagens Timbroseminarium diskuterades konservatism. En av deltagarna var Sverigedemokraternas Mattias Karlsson. Men hur trovärdig är den konservativa fasaden? Den försiktiga konservatism han argumenterade för under seminariet stämmer inte alls överens med den krigsretorik Karlsson använder sig av i andra sammanhang.
Naftasyndikat var ett sovjetiskt oljebolag som under 1920- och 30-talen drev bensinmackar över hela Sverige. Var det egentligen en enda stor täckmantel för spioneri? Petter Bergner recenserar Fredrik Malms bok om sin morfars far Einar Kruse, som var direktör för Naftasyndikat och senare ekonomiansvarig i Vänsterpartiets föregångare SKP.
200 års historia avhandlas med varierande djup i Svante Nordins nya bok. Författaren växer nya insikter för de epoker han själv tycks mest intresserad av, men lämnar andra mindre utforskade. Hur Sverige fick sin demokrati blir klart och tydligt. Om vad som ledde fram till det finns betydligt mer att berätta än det Nordin avslöjar.
Historieprofessorn Dick Harrisons senaste bok är faktaspäckad och väl berättad och kommer knappast att göra en historieintresserad läsare besviken. Temat är dock något diffust, och ansatserna till samtidskommentar svaga.
Principen att all offentlig makt utgår från folket är inte så bra som den låter. Den inställningen gör att det saknas gränser för vad som kan anses ingå i det offentliga åtagandet; gränser som Sverige i dag är i stort behov av. Regeringsformen behöver reformeras.
Örebrostadsdelen Vivalla kan ses som en metafor för Sveriges utveckling från stormaktstiden till i dag. På gården som gett stadsdelen dess namn växte barockpoeten Lars Wivallius upp. Mellan 1994 och 2008 fick stadsdelen representera det sömniga medelklasslivet genom tv-serien "Svensson Svensson". I dag förknippar nog de flesta stadsdelen med vår tids akuta problem: segregation, bilbränder och återvändande IS-terrorister.
Den moraliserande regleringsiver som tar sig uttryck i rökförbudet på uteserveringar har en lång historia i Sverige. Under 1900-talet var nykterhetsnämnderna och deras informatörer det mest långtgående experimentet – en social kontroll som ledde till stora intrång i den personliga integriteten och ett angiverisamhälle.
På söndag är det premiär för den avslutande säsongen av Game of Thrones. Under skimret av magi och hjältemod visar sig en förkapitalistisk värld i all sin fattigdom, brutalitet och instängdhet. Serien är en påminnelse om vad marknadsekonomin har befriat oss från, och hur bra den moderna kapitalistiska civilisationen är i jämförelse.
Författaren Roy Scranton tycker att vi ska sluta kämpa emot klimatförändringarna och i stället lägga oss och dö med värdighet. Greta Thunberg vill att alla ska känna panik, och en global despoti är Torbjörn Tännsjös enda hopp. Outsinliga och uråldriga är mänsklighetens domedagsvisioner.
Det pågående liberala inbördeskriget om vem som ska få kalla sig liberal är ofruktbart. Det har aldrig funnits en enda, sann och oförfalskad liberalism. Den liberala idétraditionen är spretig och ibland självmotsägande. Det är en styrka, inte en svaghet.
I 21 tankar om det 21:a århundradet kan Yuval Noah Harari inte riktigt bestämma sig för om han vill skriva en framtidsspaning som går på bredden eller på djupet. Men bland vildsinta spekulationer och färdigtuggade argument döljer sig en och annan glimrande insikt.
Hur hade det gått till om världens frälsare hade fötts i Stockholm 2018? Till att börja med hade vi inte haft den tideräkning vi utgår från. Vi hade varit helt andra än dem vi är, kanske inte ens levt i en demokrati. Men låtsas som om allt är som vanligt. Den 25 december föds ett speciellt barn som några säger har kommit för att rädda världen – mitt i klimatkrisen.
I libertarianska kretsar är det populärt att ifrågasätta immateriella rättigheter, som patent och upphovsrätt. Det tyder på bristande förståelse för hur välstånd skapas. I själva verket var det immateriella rättigheter som gav oss såväl Europas industriella renässans, den vetenskapliga revolutionen och det moderna kunskapssamhället, skriver Nima Sanandaji.
Jordan B Peterson kritiseras – bland annat – för att vara banal, ytlig och pseudointellektuell. Det är adjektiv som passar minst lika bra in på många av hans kritiker. Petersons livsråd handlar inte bara om att bädda sängen; de uttryck för en filosofi i antikens tradition. Om det är en bra eller dålig filosofi återstår dock att se.
I dag är det 300 år sedan Karl XII stupade i en löpgrav vid Fredrikstens fästning i Norge. Det är också 150 år sedan statyn över krigarkonungen avtäcktes på Karl XII:s torg i Stockholm. Men tvärtemot en ofta kolporterad bild av kungastatyer som ett uttryck för ett slags överhetskultur, kom statyn till genom en insamling från allmänheten, på initiativ av den radikale författaren August Blanche.
Vid första anblicken kan det verka som att arbetarrörelsen socialiserade Sverige. I själva verket bär dock borgerligheten en stor skuld för socialiseringen. Svensk näringslivshistoria lär oss att det farligaste inte är när socialistiska partier driver socialistisk politik, utan när nominellt icke-socialistiska partier gör det – för då finns det ingen som säger emot.
Hundra år efter dubbelmonarkins fall börjar synen på Österrike-Ungern omvärderas. Från att ha symboliserat något mossigt och förlegat framträder bilden av en förfluten guldålder av mångkultur, frihandel och fredligt samarbete. I den sjunkna Habsburgmonarkin finns fröet till hela Europatanken, säger Walburga Habsburg Douglas, barnbarn till den siste kejsaren.
50 år efter 68-vänsterns entré i svenskt samhälls- och kulturliv präglar dess idéer fortfarande Sverige, även om mycket har blivit bättre sedan vad Mats Johansson kallar ”de svarta åren”. Två nyligen återpublicerade böcker om 68-rörelsen och dess inverkan på Sverige under kalla kriget påminner även en generation som aldrig upplevde den tiden om vikten att lära sig av historien.
Sverige har haft tullar sedan urminnes tider. Kampen för frihandel spänner över århundraden, och segrarna varvades med bakslag. Även om den frihandelsvänliga linjen till slut tog överhanden, återstår än i dag kvarlevor av den gamla merkantilismen.
Fredrik Segerfeldts bok om kolonialism är ett upplysningsverk med välbehövlig fakta om mänsklighetens värsta illdåd. Efter en lång redogörelse för en rad missförstånd beträffande den europeiska imperialismen lämnas dock läsaren vind för våg att dra sina slutsatser. En bok med ansatser till att ge läsaren fördjupad globalhistorisk insikt bör ta ett tydligare ställningstagande än så.