Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Staden

Under 2024 har Timbro staden som tema. Syftet är att visa och beskriva ett marknadsliberalt urbant mandat.  

Visst har konservatismen ett konkret innehåll

Ingen ideologi kan ha en metod som grund. På samma sätt som ingen maträtt kan ha receptet som ingrediens. Alla ideologier består av en vision om hur man vill att politiken ska påverka samhället och sedan en metod för att uppnå detta. Så också konservatismen. Det menar Hugo Fiévet.

Tjugo år är ingen tid alls

Under tisdagens Timbroseminarium diskuterades konservatism. En av deltagarna var Sverigedemokraternas Mattias Karlsson. Men hur trovärdig är den konservativa fasaden? Den försiktiga konservatism han argumenterade för under seminariet stämmer inte alls överens med den krigsretorik Karlsson använder sig av i andra sammanhang.

Liberal tillnyktring välkomnas

Har den klassiska liberalismen spelat ut sin roll? Eller är det frihetliga perspektivet tvärtom viktigare idag än på länge? Smedjan fortsätter debatten om huruvida libertarianer borde omfamna staten, med ett inlägg av Fredrik Hultman, som tar avstånd från abstrakta frihetsideal.

Låt inte liberalismen bli maktens redskap

IDÉDEBATT | Tyler Cowen har många tänkvärda resonemang kring en liberalism som betonar statens kapacitet. Men som ny ideologisk inriktning riskerar en sådan tankevärld att bli maktens redskap. Detta är den första texten i en serie där vi tar tempen på den klassiska liberalismen.

Har alla liberaler blivit statskramare?

Allt fler tycks mena att vi idag ställs inför samhällsproblem som kräver att statens kapaciteter utvidgas. Stämmer det? Har i så fall den klassiska liberalismen spelat ut sin roll? Eller är det tvärtom så att det statskritiska perspektivet behövs ännu mer, just därför. I dag inleder Smedjan en debattserie där vi låter ett antal borgerliga skribenter mötas i frågan om statsliberalismen.

Det republikanska kulturkriget

Den amerikanska högern byggdes upp av en konservativ rörelse efter andra världskriget. Genom att mobilisera mot socialism och kommunism vann den ett stort inflytande över USA och övriga världen. Nu löses den gamla majoriteten upp, och en ny höger tar dess plats.

Den ständigt närvarande Geijer

Erik Gustaf Geijer löper som en röd tråd genom 1900-talets politiska debatter. Liberaler, konservativa och socialdemokrater kan alla hitta inspiration i hans texter. Stig-Björn Ljunggren reflekterar över en politisk filosof som dyker upp i allt från egnahemsrörelsen till interna SSU-konflikter.

Den radikalkonservative arvtagaren

Sverigedemokraterna gör anspråk på att vara ett konservativt parti. Under en lång tid har de försökt anamma gamla högersymboler för att bygga en legitimitet inom borgerligheten. Sverigedemokraterna är emellertid inte ideologiska arvtagare till den gamla högern, utan deras rötter finns bland dem som högern stötte bort.

Konservatismens skeptiska kunskapssyn

Konservatismen beskrivs ofta som ett förhållningssätt, och inte en regelrätt ideologi. Det riskerar att leda till att konservatismen förväxlas med ren pragmatism. Konservatismen har en särskild kunskapssyn som förklarar försvaret av traditioner.

Moderater och socialdemokrater måste fortsätta bråka

Tongivande debattörer som ex-ministern Anders Borg och Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg vill se ett regeringssamarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. En sådan regeringskonstellation skulle dock vara lika ologisk och ideologiskt osammanhängande som Januariöverenskommelsen.

Ingen grundlagsreform utan tradition

Regeringsformen har ofta kritiserats från borgerligt håll för att öppna för demokratisk despotism. Genom 1974 års grundlagsreform byttes Montesquieus maktdelningslära i 1809 års regeringsform ut mot folksuveränitetsprincipen i 1974 års regeringsform. Den nya regeringsformen är dock betydligt bättre än sitt rykte.

1989 var ett upp och nedvänt 1968

Det politiska minnet är kort. I dag finns ingen vettig människa som beklagar det politiska jordskred som inträffade 1989. Men 1989 var det annorlunda. Fram till dess bedrevs kulturkriget som inletts 1968 ensidigt från det öppna samhällets motståndare. I dag är 1989 års idéer hotade på nytt.

1 2 3 4