Människor tenderar att bli mer provocerade av den som säger att något är fel, än av den som orsakat felet. Dreven mot Stina Oscarson, Katerina Janouch och Chang Frick visar på ilskan mot den som sagt det vi inte vill prata om – medan de som orsakat de påtalade problemen slipper undan.
Skolverkets förslag om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning är ett grundskott mot den klassiska bildningstanken. Det är också ett svek mot dem som inte kommer från studiemotiverade hem, och som berövas en referensram som är nödvändig för att förstå såväl det förflutna som samtiden.
På torsdag börjar Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Smedjans chefredaktör Lars Anders Johansson finns på plats alla fyra dagarna. Träffa honom i Timbros monter och lyssna till intressanta intervjuer och författarsamtal.
Vår tendens att tillskriva djur mänskliga egenskaper har lett till gott djurskydd, men det har en oroande baksida. Ett jämställande av människor och djur minskar människans relativa status och avhumaniserar henne – en förutsättning för alla de hemskheter som människor kan tänkas göra mot varandra.
Politiker försöker lösa Sveriges integrationsproblem med ogenomtänkta, kortsiktiga beslut. Sedan måste lärare, poliser och sjukvårdspersonal ute i verkligheten försöka städa upp efter dem. Det är tack vare dem, inte tack vare politiken, som Sverige fortfarande faktiskt fungerar.
Kunskaps- och bildningsnivån i samhället står inte och faller med folkbiblioteken. Där intresset finns organiserar sig människor självmant för att uppnå sina mål. Kanske hade landets bibliotek, och folkbildningen i sig, rentav tjänat på ett minskat offentligt uppdrag.
Först ansågs det vara ett problem att svenska näringslivstoppar läste för lite. När det sedan visade sig att de i själva verket läste mer än genomsnittet ansågs det vara ett tecken på ett orättvist klassamhälle. Kanske är det så att de som stör sig på både bildade och obildade direktörer stör sig mer på direktörer än på något annat.
Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renässans är en tankeväckande uppgörelse med moderniteten och vad hon kallar “ratiosamhället”. Men det är också en ideologiskt färgad kapitalismkritik som gör anspråk på att förklara mer än vad den gör.
Efterfrågan på traditionell arkitektur skjuter i höjden, men efter hundra år av modernistisk dominans finns få etablerade arkitekter som vill eller klarar att tillgodose den. Smedjan har träffat två företrädare för den nya generation arkitekter som hämtar inspiration ur traditionen och är fast beslutna att rita sådant som människor uppskattar.
Intresset för strömningstjänsten Spotify tycks vara omättligt. ”Spotify inifrån” är den senaste boken om de svenska tekniknördarna bakom företaget. Under ytan visar det sig att Spotifys väg till marknadsdominans varit kantad av kriser. Sven Carlsson och Jonas Leijonhufvud har skrivit en detaljrik bok om tjänsten som revolutionerat musikbranschen.
Sverige har omfattande problem med integrationen av nyanlända invandrare. Samtidigt som utanförskapsområdena blir fler växer sig parallella samhällsstrukturer starkare. Den norske statsvetaren och författaren Asle Toje har besökt Göteborg för att ta reda på vad detta beror på.
Skall man kritisera en politiker bör det ske för det han sagt och inte för det man tror att han sagt. Det gäller också om politikern heter Jimmie Åkesson. Men människor hör i höre.
Brittiska parlamentariker belönas ovanifrån för foglighet och underifrån för synlighet, men ges inga incitament för kritisk granskning. Detta påverkar lagstiftningens kvalitet, och i längden även medborgarnas förtroende. Linnea Dubois har läst Isabel Hardmans bok Why We Get the Wrong Politicians.
Örebrostadsdelen Vivalla kan ses som en metafor för Sveriges utveckling från stormaktstiden till i dag. På gården som gett stadsdelen dess namn växte barockpoeten Lars Wivallius upp. Mellan 1994 och 2008 fick stadsdelen representera det sömniga medelklasslivet genom tv-serien "Svensson Svensson". I dag förknippar nog de flesta stadsdelen med vår tids akuta problem: segregation, bilbränder och återvändande IS-terrorister.
Under våren har polisen blivit alltmer våldsam i sina interaktioner med svenska fotbollssupportrar. Syftet är att skapa en tryggare fotbollsupplevelse, men den ökade brutaliteten är kontraproduktiv och riskerar att helt ta död på svensk fotbollskultur, skriver Henrik Dalgard.
HBO-serien Chernobyl om kärnkraftolyckan i Sovjetunionen 1986 bör inte ses som ett inlägg i dagens kärnkraftsdebatt Tjernobyl inte har mycket gemensamt med dagens kommersella reaktorer.. Däremot är serien en nyttig påminnelse om vad totalitära samhällssystem gör med människor och de förödande konsekvenser som detta kan få.
I Stockholm och andra svenska städer tvingas kulturinstitutioner att stänga ned på grund av klagomål från gnälliga grannar. Men levande städer förutsätter ett levande kulturliv. Det är hög tid att fastighetsägare och kommunpolitiker slutar att lyssna på gnällspikarna. Den som vill ha lugn och ro kan med fördel flytta ut på landet eller till villaförorten.
Ju noggrannare man studerar hedersförtryck, desto mörkare ser situationen ut. Journalisten Galaxia Wallins djupintervjuer med sju av hederskulturens offer i Sverige visar hur djupt rotat problemet är. Det minsta vi kan göra är att aldrig sopa problemen under mattan av rädsla för att verka främlingsfientlig.
Filmer som inte passerar genom samtidens politiskt korrekta nålsöga anses ofta ha ”åldrats dåligt”. Monty Pythons Life of Brian befinner sig i riskzonen för denna stämpel, men i själva verket är det som så ofta omvärlden som har åldrats dåligt, inte filmen.
Progressiva pedagogers subtila klassförakt, och skolans strävan efter att tillfredsställa individens behov framför kollektivets, står i vägen för en gemensam kunskapsbas i samhället. Ebba Busch Thor har rätt: En litterär kulturkanon är precis vad den svenska skolan behöver, skriver läraren Isak Skogstad.