DET NYA UNGERN, DEL 1. Förra månaden led Viktor Orbán sitt största valnederlag på ett årtionde. I borgmästarvalet i Budapest blev den ungerska regeringens korruption frågan som lyckades ena miljöpartister, liberaler och högerextrema i sitt motstånd mot regeringspartiet Fidesz.
Väst vinner inte längre krig. I boken Goliath förklarar Sean McFate varför och hur det kan ändras. Det är smutsigt. Men om nu porrfilmer på tv får terroristerna att sluta strida, kanske det är vad väst ska sända till en del hopplösa oroshärdar i stället för ännu fler stridsflygplan.
70 år efter maktövertagandet över Kina menar Kommunistpartiet att man måste vara lojal till partiet för att vara en patriot. Denna argumentationslinje har en del västerländska ledare understött genom att hävda att Kina är ett hot på grund av en civilisationskonflikt. Men det är inte den kinesiska civilisationen som är ett hot, utan Kinas politiska system.
Carl Bildts gärning på det utrikespolitiska området är allt annat än okontroversiell. Ändå har den omgärdats av en närmast underdånig respekt i moderata kretsar. Den senaste tidens debatt om Bildts insatser på den internationella arenan kommer inte en dag för tidigt, menar Daniel Schatz, doktor i statsvetenskap och fri skribent.
Utställningen 1989 – kultur och politik är en vacker skildring av ett vackert år då folk reste sig mot förtryckare av alla slag och diktaturer började falla samman. Mattias Svensson har besökt Nationalmuseums utställning om ett år då stora delar av världen reste sig från förtryck, men inte mycket hände i Västvärlden.
Om Frankrike vill ha en gemensam EU-budget måste Frankrike först kunna finansiera sin egen budget. I en ny bok försöker Frankrikes finansminister övertala oss att ställa upp på den franska visionen för EU, men ett land som inte haft en balanserad statsbudget sedan 1974 har vissa förtroendeproblem.
Efter åratal av åsiktskorridorer, intersektionell genuspolitik, rasifieringsdebatter, trendiga och räddhågsna friskrivningar och icke-tyckanden i svensk politik så är det inte utan att man längtar efter en glad liberal. Och då menar jag inte en uppsluppen folkpartist, om nu någon sett en sådan, utan en framtidsoptimistisk marknadsliberal.
Efter två år i med Donald Trump i Vita huset har ett attitydskifte skett i amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Även om han väljs bort nästa år kommer han att ha satt sina spår – inte så mycket i relationen till Ryssland som i förhållandet till Kina och synen på allianser.
DEBATT. Alltför många gånger i historien har Socialdemokraterna låtit bli att välja sida mellan demokrati och diktatur, förrän i sista minuten. Nu upprepar sig historien med frågan om Venezuela. Såväl svenska väljare som förtryckta i andra länder förtjänar en svensk utrikespolitik som vågar stå upp för demokrati och frihet även i motvind.
Hon utlöste en demokratisk kris, portades från Mellanösterns enda fungerande demokrati och anklagade Nato för att hota Sverige. Får Margot Wallström förnyat förtroende som utrikesminister lär hon dessutom sitta i Vänsterpartiets knä. Det ser mörkt ut för utrikespolitiken den kommande mandatperioden.
I en torr het öken sitter 170 000 flyktingar fast i ett flyktingläger, och just den gerillarörelse som porträtteras som deras frihetskämpar bär en stor skuld till det. I en ny bok beskriver Anna Roxvall och Johan Persson den humanitära katastrofen i Västsahara på ett medryckande sätt, men skildringen av de politiska orsakerna är alltför ytlig och naiv.
Handel med omvärlden är avgörande för Sveriges framtid. Däremot är Sverige dåligt på att främja export utomlands. Exportfrämjandet fungerar ofta som konferensturism för offentliganställda, när det som behövs är kompetens och förståelse för vad omvärlden behöver och vill ha.
Ekonomiska sanktioner lyfts ofta fram som ett verktyg för demokratisering, men verkligheten är mer komplicerad än så. Sanktionerna mot Ryssland har exempelvis stärkt, snarare än försvagat, Vladimir Putins regim. Problemet är att sanktioner underminerar ekonomisk och individuell frihet i länderna de riktas mot. De som drabbas är först och främst är vanliga människor och företag, inte regimerna man vill skada.
Regeringens feministiska utrikespolitik har två problem: teorin och praktiken. Nyligen publicerades en handbok i feministisk utrikespolitik som illustrerar både de teoretiska problemen, och hur dåligt det fungerar att omsätta dem i praktiken.
John McCain blev aldrig president, men ändå en informell ledare för den fria världen. Den amerikanske senatorn, krigshjälten och före detta presidentkandidaten John McCain har gått bort. Stefan Olsson tecknar ett porträtt av en amerikansk politiker som blev känd och uppskattad för sitt engagemang för friheten långt utanför USA:s gränser.
SÅ PLANERAR KINA ATT TA ÖVER VÄRLDEN. Genom inhemsk innovation, utländska företagsförvärv och industrispionage har Kina uppnått en snabb teknikutveckling. Tävlingen mot USA om positionen som världsledande inom ny teknik förutspås kunna leda till ett nytt kallt krig. I Sverige verkar vi däremot allt annat än förberedda på vad det innebär om Kina blir en högteknologisk stormakt.
Barack Obama lovade förändringar i USA:s utrikespolitik, men var för försiktig och för övertygad om att han skulle lyckas. I en ny bok beskriver hans rådgivare Ben Rhodes Obamas utrikespolitik. På ytan är den slående lik Donald Trumps. Kommer den nuvarande presidenten att lyckas där hans föregångare misslyckades?
Handelspolitik är sällan en het valfråga, men den här gången behöver handelsfrågorna uppmärksamhet. Ska Sverige fortsätta vara en framgångsrik handelsnation kan vi inte passivt låta den internationella utvecklingen mot handelskrig, bojkottar och tullar rulla vidare.
Kinas storsatsningar på handel speglar den europeiska imperialismen på fler sätt än vad som syns vid första anblicken. Samtidigt har landet i hundratals år varit en imperialmakt. Det är en historia Kina verkar vilja återupprepa, skriver Fredrik Segerfeldt.
50 ÅR SEDAN 1968. Sveriges utrikespolitiska självbild går att spåra tillbaka till 68-rörelsen. Olof Palmes, Socialdemokraternas och Sveriges stöd till FNL skapade vår uppfattning om oss själva som internationella vägvisare – trots att den sida vi stödde i Vietnamkriget resulterade i en kommunistisk diktatur. Claes Arvidsson skriver om hur Vietnam fortfarande präglar svensk utrikespolitik 50 år senare.