EU:s vapendirektiv håller på att implementeras i Sverige, men regeringens förslag innehåller betydligt strängare regler än vapendirektivet. Ändå påstår regeringen – felaktigt – att EU kräver det. Smedjan intervjuar forskaren Erik Lakomaa om ett djupt problematiskt lagförslag.
I veckans avsnitt av Smedjanpodden träffar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn den dynamiska sportskytten Pia Clerté. Clerté är flerfaldig svensk mästarinna i flera sportskyttegrenar och har i flera år engagerat sig i den offentliga debatten kring vapenlagstiftning och skytte.
Trots att inget parti någonsin har gått till val på strängare vapenlagar har vapenlagstiftningen skärpts årtionde för årtionde. Aktivistiska tjänstemän driver fram strängare lagar utan att väljarna får möjlighet att ta ställning till dem – men efter valet 2018 är det annorlunda. Om M, KD, C och SD håller sina löften kan vapenlagstiftningen till slut komma att röra sig i en sundare riktning.
I andra avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn vad som är poängen med att demonstrera på första maj. Är det verkligen rimligt att arbetarrörelsen har en egen helgdag? Och om de nu skall ha det, varför stal marxisterna dagen från anarkisterna?
När EU:s vapendirektiv klubbades var det till slut skrivet på ett vis som inte behövde innebära någon större skada för svenska vapenägare – förutsatt att Sverige implementerar det utan tillsatser. I stället föreslår utredningen en implementering med extra allt.
DEBATT. Precis som fruktat vill regeringen begränsa det lagliga vapenägandet mer än EU-direktivet kräver. Bland annat vill utredaren införa tillståndsplikt på vapendelar och placera fler halvautomatiska vapen i den väldigt hårt reglerade kategori A. I stället borde regeringen hålla sig till vapendirektivets miniminivå, skriver Pia Clerté, svensk mästarinna i dynamiskt gevär.
Med en ny vapenlag som gör privata vapenägare till en del av totalförsvaret, rundar det tjeckiska parlamentet EU:s nya vapendirektiv. När debatten om den inhemska implementeringen av direktivet nu börjar i Sverige bör frihetligt sinnade politiker inspireras av det tjeckiska exemplet.
VAPENDIREKTIVET DEL 2. Att få vapenlicens i Sverige tar tid. Det drabbar jägare och driver vapenaffärer i konkurs. Nu riskerar EU:s vapendirektiv att göra licenshanteringen ännu svårare. En grupp svenska tjänstemän, övertygade om att insatser mot lagliga vapen hjälper mot illegala vapen, stödjer direktivet.
VAPENDIREKTIVET DEL 1. Nästa vecka röstar EU-parlamentet om ett nytt vapendirektiv. Det finstilta kan komma att innebära betydande begränsningar för lagliga vapenägare, men trots ett utbrett missnöje ser parlamentet ut att rösta ja. Frågan är om inte EU har tagit lika stor skada av processen som jägare och sportskyttar riskerar att drabbas av.