Nittiotalets valfrihetsreformer eller åttiotalets privatiseringsidéer räcker inte. Det borgerliga svaret på framtidens välfärdspolitik är en avgränsad välfärdsstat, som också ger människor ökade möjligheter att betala för det de mest av…
I vilket land finns världens bästa sjukvård, frågar den amerikanske läkaren Ezekiel Emanuel i en ny bok. Han visar att rika länders sjukvårdssystem står inför liknande problem, men att några…
Uppsala universitet har inrättat ett forskningsprogram om "Nyliberalism i Norden". Men för att förstå de reformer som gjordes, ofta av socialdemokrater, så måste man också ta i beaktande den kritik som fanns mot DDR-Sverige och bristande dynamik inom välfärdssektorn. Detta tycks forskarna bortse ifrån, menar Janerik Larsson.
Den gångna helgen gick Södersjukhuset i Stockholm upp i stabsläge, och en anställd jämförde situationen med en krigszon. Den vanligaste förklaringen till kaoset är resursbrist, men roten till problemet sitter snarare i sjukvårdens organisation och arbetssätt.
Marknadsekonomi och privata alternativ levererar valfrihet och bättre resultat. Ändå vill en stor del av det svenska samhällets beslutsfattare använda ett planekonomiskt system för att styra över välfärden. Så löser vi inte dagens problem, skriver Gunnar Hökmark.
De senaste dagarna har en rad inlägg publicerats om näringslivets opinionsbildning och borgerlighetens ideologiska vägval. Är marknadsliberalismen på väg ut? Medvetna missförstånd och felaktiga påståenden staplas på varandra, menar Timbros vd, Karin Svanborg-Sjövall.
Upprördheten över deckardrottningen Camilla Läckbergs nya klinik har präglat den gångna veckan. Karin Svanborg-Sjövall menar att vi ska vara glada över att det finns någon som vill investera i en sönderreglerad vårdsektor, efter Socialdemokraternas vinsthaveri.
Skattehöjningar kommer inte att lösa välfärdens finansieringsproblem. Det kommer att krävas privat finansiering i form av egenavgifter och försäkringar för att få ekvationen att gå ihop. Det är ett hot mot vänsterns välfärdsmodell, så det är inte förvånande att de som försvarar dagens system skruvar upp tonläget.
Kristdemokraternas kris, vinster i välfärden och Reepalus bluff, vårdköer, män på BB och de bästa dödsmetallskivorna.
I syfte att ”belysa orättvisorna” med friskolesystemet har SVT skapat en hemsida där man kan göra massansökningar till friskolor, och på köpet ge dem en dos extra byråkrati. Det är ingen överraskning, med tanke på hur SVT:s rapportering om friskolor har sett ut hittills.
Problemet är inte bara att debatten om vinster i välfärden förs på fel sätt. Det är också fel sak vi diskuterar. I stället för att dividera om offentlig respektive privat regi, måste vi ifrågasätta det större systemet. Den skattefinansierade välfärdsmodell vi i dag tar för given förtjänar att ifrågasättas.
Få verkar begripa vad regeringens vinstförslag går ut på. Självaste statsministern har misslyckats med att beskriva det korrekt. Det mesta talar för att själva syftet är vilseledning: Ju lättare det blir att förstå regeringens förslag, desto tydligare skulle det bli hur extremt radikalt det faktiskt är.
Regeringens förslag om ”vinsttak” i välfärden bygger på felaktiga kalkyler gjorda utifrån felaktiga frågeställningar och uppnår fel resultat i förhållande till det som felaktigt påståtts vara förslagets syfte. Och statsministern ansåg att en presskonferens om detta var fel ställe att befinnas sig på.
En felaktigt presenterad nyhet i Dagens Industri fick TT att dra tillbaka sin notis och konstatera att gymnasieminister Anna Ekström uttalat sig på felaktiga premisser. Men det hade begränsad effekt. Många av de tidningar som publicerade den ursprungliga texten struntade i TT:s uppmaning. TT:s redaktionschef Daniel Kjellberg medger att systemet med rättelser inte fungerar tillräckligt bra och lovar att se över rutinerna.
Regeringen kommer att föreslå ett vinsttak för välfärdsföretag. Även om den verkar ha riksdagsmajoriteten emot sig, har den stöd hos väljarna. Men en av de viktigaste komponenterna i en demokrati är att majoriteten inte ska tillåtas förtrycka minoriteten. De som i dag väljer en skola, vårdcentral eller hemtjänst i privat regi ska ha rätt att göra det, oavsett vad andra väljare tycker om det.