Kulturkriget bygger inga hus
En materialistisk vänster som lovar allt åt alla växer. Men högern saknar svar.
8 december 2025
Ylva Johansson har misslyckats som arbetsmarknadsminister
DEBATT: Efter fem år som arbetsmarknadsminister tar Ylva Johansson nu plats i EU-kommissionen. Som arbetsmarknadsminister har hon haft en central roll i regeringen med ansvar för ett viktigt område. När hon nu lämnar bör hon granskas för sina insatser, skriver Isak Kupersmidt och Caspian Rehbinder.
Att ta plats i sin egen kropp
Socialkonstruktivistiska teorier om vad som formar människan har tagit stor plats i det offentliga rummet de senaste åren, främst i debatten om kön. Samtidigt förekommer begreppet ”naturligt” i flera olika politiska debatter. I en ny bok argumenterar filosofiprofessorn Fredrik Svenaeus för att det finns en objektiv verklighet, och det naturliga är att ta plats i den.
80: Likriktad skola, antimeritokrati och regeringens vapenpopulism
Det behövs fler vägar in till högre utbildning, företag och organisationer som strävar efter att ”spegla samhället” bidrar alla till att göra det lite mer orättvist, och regeringen når nya populistiska höjder med sina utspel i vapenfrågan.
Feminism gynnar kvinnor, inte jämställdhet
Liberala Studenter vill minska mäns chanser att läsa vidare trots att män redan är underrepresenterade vid universiteten. Det är ännu ett tecken på att många feminister inte alls strävar efter jämställdhet, utan efter att flytta fram kvinnors positioner.
Kappvändarlandet Sverige
Det är inget konstigt att byta åsikt. Men att först svartmåla personer av en annan uppfattning, och sedan plötsligt själv byta uppfattning utan att någonsin motivera det eller be om ursäkt, är djupt ohederligt. Framför allt om man är förtroendevald.
Fler jobbar med jobbskatteavdraget
Lägre bidrag och lägre skatter på arbete leder till fler i arbete. Det finns det gott om forskningsstöd för. Även om jobbskatteavdraget i sig är svårt att utvärdera pekar erfarenheter från andra länder på att 100 000–150 000 fler är i jobb i Sverige tack vare avdraget.
Det behövs fler vägar till kunskap och bildning
Det svenska skolsystemet är för slappt och för auktoritärt på samma gång. Igen utbildning passar för alla och strävan efter likriktning riskerar att skapa ett system som inte passar för någon. Sverige skulle behöva fler vägar till kunskap och bildning, inte färre. Att ersätta skolplikten med läroplikt vore ett steg i rätt riktning.
1989 var ett upp och nedvänt 1968
Det politiska minnet är kort. I dag finns ingen vettig människa som beklagar det politiska jordskred som inträffade 1989. Men 1989 var det annorlunda. Fram till dess bedrevs kulturkriget som inletts 1968 ensidigt från det öppna samhällets motståndare. I dag är 1989 års idéer hotade på nytt.
Postkoloniala forskare ger en falsk bild av förorten
Det har länge funnits en obenägenhet att lyssna på människor i förorten. Anledningen står till stor del att finna i den postkoloniala forskning där man tagit på sig rollen av att föra de förtrycktas talan.
Förorten bortom schablonbilderna
Två saker sticker ut i Peter Esaiassons nya bok ”Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro): det relativt höga förtroendet för myndigheterna och det välmenande föreningslivets utanförskap.
79: Magnus Ranstorp
Har världen blivit tryggare eller otryggare? Ska man behandla terrorister som fiendesoldater eller som gängkriminella? Fungerar massövervakning i terrorbekämpningssyfte? Smedjanpodden får besök av terrorforskaren Magnus Ranstorp.
Värna den svenska tunga industrin – för klimatets skull
Att behålla tung industri i Sverige är en av de effektivaste klimatåtgärderna. Svensk export av industriprodukter förhindrar lika stor mängd utsläpp i andra länder som vi svenskar faktiskt släpper ut. Dyra miljöregler motarbetar i praktiken vårt främsta miljöpolitiska verktyg.
Vårdens materielbrist är politikens misslyckande
Trots att Sverige inte drabbats av vare sig krig, en naturkatastrof eller en epidemi lamslås sjukvården i fem regioner av materielbrist. De ansvariga politikerna kan inte skylla ifrån sig på leverantören: det är regionerna själva som bär det yttersta ansvaret för krisen.
Automatisera bort förvaltningens aktivister
Att tjänstemännen blir allt färre medan aktivisterna tar allt större plats är ett demokratiskt problem. Tekniken erbjuder dock en möjlig lösning. Automatiseringen av offentlig sektor kan användas till att avväpna aktivisterna och återupprätta tjänstemannaidealet.
Det finns mer än en konservatism
I dag talas det om ett ”konservativt block” i svensk politik, men precis som liberalismen rymmer konservatismen flera olika inriktningar. Under den konservativa etiketten finns en djup klyfta mellan olika konservativa idétraditioner med helt olika synsätt på statens roll. Att de konservativa partierna kan betraktas som ett block är allt annat än självklart.
Politik är att vilja – att regera är att kunna
Med januariöverenskommelsen har Sverige fått en regering som inte vill, stödpartier som inte kan och en opposition som inte får. Krisen i Arbetsförmedlingen det tydligaste exemplet.
78: Erik Lakomaa
Vad är det som får kommunala byggprojekt att ständigt överskrida sin budget? Varför införs EU:s vapendirektiv trots att det inte verkar finnas några fördelar med det? Smedjans redaktörer talar med Erik Lakomaa, forskare och ekonomihistoriker.
Att ha och äta Brexitkakan
Irland är nyckeln till Brexit. Det går inte att samtidigt lämna den inre marknaden, ha en öppen gräns på Irland och undvika gränskontroller mellan Nordirland och resten av Storbritannien. Konflikten mellan dessa mål förklarar Toryregeringens Brexitdilemma.
Sluta spegla samhället
I identitetspolitikens tidevarv har alla möjliga samhällsaktörer fått för sig att de behöver ”spegla samhället” genom att anställa en viss andel kvinnor och minoriteter. Kanske tror de att de gör något bra, kanske låtsas de bara, men genom att snedvrida konkurrensen bidrar de i själva verket alla till att göra världen mindre rättvis.
Direktdemokraterna: Den svenska demokratin är inte färdigutvecklad
DEBATT. Den svenska representativa demokratin är inte slutpunkten för demokratins utveckling. Folkomröstningar är en form av medborgerligt beslutsfattande som kan komplettera systemet och hjälpa det att bättre tillgodose medborgarnas behov, skriver Daniel Nordenström, Direktdemokraterna.