I Sverige har företag inga juridiska möjligheter att värja sig mot mediala övertramp. Det är ett problem. Pamina Falck på Näringslivets Medieinstitut har rest till Norge, där lagstiftningen ser helt annorlunda ut, för att ta reda på vad Sverige kan lära sig.
Individualistiska värderingar är dominanta i Sverige. Samtidigt utmanas de, både av konservativa tänkare och av strukturer i samhället, som klan, klass och genus. Därför måste individualismen försvaras. Alternativen är skrämmande, menar Jesper Ahlin Marceta.
En tredjedel. Så mycket varnar WTO för att världshandeln kan minska i år till följd av coronaviruset. Nu lär vi oss något viktigt om hur värde egentligen skapas – och vad som händer när det inte gör det.
Regeringens förslag om extra befogenheter innebär en gigantisk maktöverföring från riksdag till regering. Även efter att regeringen har tillmötesgått oppositionens synpunkter kvarstår stora problem, menar Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt.
Sveriges Radio tog ställning för ena sidan i en konflikt, men den ansvarige chefen Klas Wolf-Watz vill inte ställa upp på intervju. Näringslivets medieinstitut har granskat medierapporteringen om det mytomspunna ”Externatet” vid Lunds psykologprogram.
Corona-pandemin har uppenbarat ett antal oroande tendenser och tankemönster i svensk politik och samhällssyn. Det finns en uppenbar risk att de åtgärder som tas till för att mildra krisen blir både bestående och skadliga för samhällets och ekonomins fortsatta utveckling.
Coronaviruset illustrerar behovet av en stram finanspolitik. Om Sverige hade lånat i högkonjunktur och låtit statsskulden stiga skulle de åtgärder som nu presenteras vara mer kostsamma att genomföra.
Lena misstänker att Margaret Thatcher var drabbad av postmodernism när hon sa att ”there is no such thing as society” och känner mitt i allt elände hopp, för första gången på ett decennium. Varför? Lyssna på dagens Smedjanpodd, om kloka myndigheter, kraften i frivillighet och varför välfärdsstaten förvånar båda Lena och Karin.
Hårdkokta sanningsägare underskattar alltid frihetens kraft och vad människor kan åstadkomma på egen hand. Ross Douthat är den senaste i raden att ha skrivit en tänkvärd och insiktsfull bok, The decadent society, som ändå slutar i slapp kapitulation för tidsandan.
Regeringen vill, med anledning av den pågående coronakrisen, få till en slags undantagslagstiftning. I vårt remissvar avstyrker vi förslaget i sin helhet.
I måndags godkände Ungerns parlament en lag om nationellt nödläge som ger premiärminister Viktor Orbán rätten att styra – mot Coronaviruset och mot en hägrande diktatur, skriver Adam Bartha, chef för tankesmedjan EPICENTER.
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Myndigheternas kommunikation är tafatt, otydlig och motsägelsefull, menar kritikerna. Utgår i man ifrån hur svensk kriskommunikation kom till och hur Sverige då såg ut är det dock inte förvånande. Länge har den byggt på idén att om myndigheter säger vad som ska göras så gör svenska folket det. Det fungerade förr men inte nödvändigtvis längre.
Har liberalismen spelat ut sin roll eller är den tvärtom mer relevant än någonsin? Författarsamtal med Johan Norberg med anledning av nyutgivningen av hans bok "Den svenska liberalismens historia".
I dagarna har Magdalena Andersson öppnat upp för ett ökat statligt ägande av näringslivet. Nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh menar att hela det kapitalistiska samhällskontraktet nu står på spel -är det främst människor eller företagsstrukturer som ska ges stöd under kristider? Och hur visar sig de nuvarande trygghetssystemen hålla pall? I dagens poddsamtal pratar han med Karin Svanborg-Sjövall om gigekonomins betydelse, den svenska tilliten och människans förmåga att, trots allt, fatta kloka beslut.