Riksidrottsförbundet får två miljarder av staten varje år för att stötta svensk idrott. Men hälften av pengarna når aldrig idrottsföreningarna. Stryp pengarna till Riksidrottsförbundet och låt kommunerna finansiera idrotten istället.
The 2017 Timbro Authoritarian Populism Index is the only Europe-wide comprehensive study that aims to shed light on whether populism poses a long-term threat to European liberal democracies. The Index explores the rise of authoritarian populism in Europe by analysing electoral data from 1980 to the summer 2017.
Lafferkurvan är ett välkänt diagram som används för att illustrera att sänkt skatt ibland kan ge ökade skatteintäkter. Lafferkurvan förknippas med Ronald Reagans skattesänkningar under 1980-talet, men dess existens är okontroversiell inom nationalekonomin. Kunskapen om Lafferkurvan har ökat under de senaste två decennierna, varför man kan prata om en återkomst för Lafferkurvan, menar Jacob Lundberg i rapporten "Lafferkurvans återkomst".
Taximarknaden är fortfarande hårt reglerad. Det skapar dyrare resor och höga hinder in på marknaden, samtidigt som våra bilar inte används på ett effektivt sätt. En avreglering skulle innebära billigare och tryggare resor samtidigt som utsläppen skulle minska, menar rapportförfattaren Gustaf Palmér, magister i analys av ekonomi och organisation från Uppsala universitet.
Det finns tre systemfel som gör att staten subventionerar kommunala skattehöjningar. Det gör att kommunalskatterna riskerar att bli högre än de annars hade varit, menar vår chefsekonom Jacob Lundberg i denna rapport.
Mediernas kris har inte undgått någon. Fallande upplagor, minskande intäkter och sparkade journalister. Kulturminister Alice Bah Kuhnke har sagt att hon har svårt att sova på grund av tidningarnas ekonomiska situation. Men hur ser det egentligen ut? Kan vi sova gott om natten? Stefan Melesko – docent i medieekonomi och före detta vd för Dagens Nyheter – skriver i denna rapport om läget för den svenska tidningsbranschen. Melesko ger en initierad bild av tidningsbranschens historia, nuläge och framtid.
Hyresregleringen är en subventionskarusell som gynnar starka grupper på bekostnad av andrahandshyresgäster och skattebetalare, menar Estrid Faust, jurist, och Gustav Karreskog, doktorand i nationalekonomi, i rapporten ”Vägen till marknadshyror”. De föreslår att hyresregleringen avskaffas helt för nya hyreskontrakt och att marknadshyror gradvis fasas in för existerade kontrakt.
Hyresregleringen begränsar utbudet av hyresrätter, minskar den sociala rörligheten och pressar ut människor på den svarta marknaden, menar Emil Bustos, doktorand i nationalekonomi, och Elis Örjes, masterstudent i nationalekonomi, i rapporten ”En reformerad hyresmarknad för ökad jämlikhet”. De har båda tidigare varit ordförande för Socialdemokratiska ekonomklubben. För att lösa problemen föreslår de att marknadshyror ska gälla vid nya kontrakt, så att hyressättningen gradvis blir marknadsanpassad.
Den som köper något av ett privat företag för sina egna pengar måste i regel betala moms. Men den som betalar skatt till kommunen och får en tjänst i utbyte behöver inte betala moms. Detta gör att kommunerna har incitament att höja kommunalskatterna och öka det kommunala åtagandet, menar vår chefsekonom Jacob Lundberg. Han tycker att Sverige och EU borde göra som Nya Zeeland och fullt ut inkludera kommunerna i momssystemet.
Är Sveriges semesterlag förlegad? Dennis Avorin, analytiker och verksam inom EU, har gått igenom semesterlagens olika delar, graden av inkomstbortfall för varje lagstadgad semesterdag och vilka grupper som egentligen omfattas av lagen. I vilken utsträckning utnyttjar svenskarna egentligen sin semester, vad händer när dagar brinner inne och borde det vara lagligt att förhandla bort ledighet mot arbetstidsförkortning eller löneförhöjning?
Den totala skattesatsen för en person som går från bidrag till arbete kan vara så hög som 86 procent för en ensamstående utan barn och 88 procent för en tvåbarnsförälder, visar vår chefsekonom Jacob Lundberg i färska beräkningar.
The Swedish labor market makes use of twelve different forms of employment subsidies involving three percent of the entire active work force. In this paper Dennis Avorin, business analyst active within the EU, shows how the costs of these subsidies have become particularly pressing after the Swedish government in 2016 commissioned the Swedish Employment Agency to create 5,000 public relief jobs before the end of 2020.
Timbros Authoritarian Populism Index publicerades första gången 2016. Syftet var att kartlägga populismens ställning i europeisk politik. Sedan dess har indexet översatts till flera språk och citerats i såväl forskning som i media i ett stort antal länder. För att uppdatera bilden har nu en ny upplaga tagits fram: Timbro Authoritarian Populism Index 2017.
Under de senaste decennierna har Sverige kraftigt liberaliserat alkoholpolitiken, men inte när det kommer till servering. I denna rapport visar Thea Andersson hur godtyckligt serveringstillståndet hanteras av Sveriges kommuner och ger förslag på hur systemet skulle kunna reformeras för att förbättra för både krögare och krogbesökare.
Regeringen satsar på nya anställningssubventioner som beredskaps- och traineejobb. Enligt den samlade forskningen är dock subventionerade anställningar det minst effektiva av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I den här rapporten visar företagsanalytikern Dennis Avorin hur dagens lapptäcke av anställningssubventioner vuxit fram och summerar forskningsläget om effekterna av subventioner.
Mediegranskaren Mats Olin har till denna rapport studerat SVT:s ekonomireportrars publiceringar under ett års tid. Fram träder en bild där reportrarna har missat de viktigaste ekonomifrågorna och i stället fokuserat på tre ämnen: Skattemygel, välfärdsföretag och storföretag.
Våra trygghetssystem är inte en gång för alla givna och tiden är kommen att tänka nytt. Stefan Fölster och Robert Gidehag skissar på en ny modell med välfärdskonton och hur sådana skulle kunna införas i Sverige.
Sverige är ett av de länder i Europa som har mest skatter och förbud på vardags- och nöjesliv, visar nya Nanny State Index 2017 som rankar EU-länderna efter hur mycket de försöker styra människors livsstil. Det är bättre än förra året, då Sverige var näst värst, men mycket beror på att e-cigaretter oavsiktligt blev oreglerade – något som är på väg att förändras. Samtidigt förbereder regeringen sexton nya förbud. Vad gäller livsstilsregleringar pågår ett race to the bottom i Europa, och Sverige ligger kvar i ledningen.
I rapporten ”Nödvändighetsföretagarna" har tekn. dr Nima Sanandaji undersökt företagares villkor på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på egenföretagare. De är både överrepresenterade i gruppen med allra lägst inkomster och jobbar i genomsnitt mer än en arbetsdag mer i veckan än anställda. Även om många blir företagare av fri vilja finns också en grupp som tvingas till företagande, eftersom arbetskraftskostnaderna är så höga i Sverige att de inte kommer över trösklarna till att få en anställning.
I Landskrona har skolresultaten vänt tydligt uppåt, även där 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Otryggheten och gängkriminaliteten har pressats tillbaka. Hur gick det till, och vad kan en alltmer förlamad rikspolitik lära av den skånska kommunen som brottades med utanförskap och otrygghet långt innan frågorna slog igenom på nationell nivå?