Värnskatt

Värnskatten var formellt en del av den statliga inkomstskatten. 2019, sista året den togs ut, betalades den på årsinkomster över 703 000 kronor och ungefär 400 000 svenskar betalade värnskatt.

Bakgrund

Värnskatten infördes 1995. Den innebar att marginalskatterna för höginkomsttagare ökade till över 50 procent och därmed frångicks principen om ”hälften kvar av en löneökning” som varit vägledande i Århundradets skattereform 1990–1991. Värnskatten skulle egentligen vara tillfällig, men blev kvar i 25 år.

Hur påverkas skatteintäkterna?

Skatteintäkterna uppgick 2019 till cirka 6 miljarder kronor. Flera forskare – till exempel Bertil Holmlund och Martin Söderström, Peter Birch Sørensen samt Jukka Pirttilä och Håkan Selin – har dock dragit slutsatsen att avskaffad värnskatt förmodligen i slutändan ökar statens skatteintäkter: Sverige ligger på fel sida av Lafferkurvan. Det beror på att sänkt marginalskatt gör att det lönar sig mer att tjäna pengar, och då ökar även intäkterna från exempelvis arbetsgivaravgifter och kommunalskatt. Läs mer i rapporten ”Den kostsamma värnskatten”.

Lär dig mer om skatter

Boken Allt du behöver veta om skatter förklarar lättförståeligt hur marginalskatter, arbetsgivaravgifter, moms, miljöskatter och bolagsskatt fungerar.