I gig-ekonomin råder du över din egen arbetstid. Du får också en tydlig koppling mellan antalet arbetade timmar och de pengar som du drar in. Den förlorade sociala samvaron med kollegorna på kontoret vägs upp av mer tid med vännerna, och den förlorade tryggheten från en fast anställning vägs upp av friheten i tillvaron.
I sin nya bok Global migration: Orsaker och konsekvenser ger nationalekonomen Joakim Ruist en gedigen grund att stå på för alla som vill diskutera migration och migrationspolitik. Boken är den bästa introduktionen till samtida migration man kan hitta, men håller sig väl försiktig kring svaren på de frågor den lyfter.
Värnskatten är i objektiv mening en liten skatt, men den är viktig som symbolfråga. Att regeringen nu tar steg för att göra det är positivt, men det räcker inte. De svenska marginalskatterna måste fortsätta sänkas, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
Sedan valet 2014 har Miljöpartiet tonat ned sin tillväxtfientliga retorik. Nu är bara frågan när partiet slutar motverka tillväxt i praktiken. Att Pågen inte kan starta en fabrik i Malmö på grund av risken för elbrist är en konsekvens av de klimatskatter partiet har drivit på för. Vill man hjälpa klimatet är det fel väg att gå att hindra ekonomisk tillväxt.
Det skärpta amorteringskravet hämmar bostadsmarknaden, leder till ökade klyftor i samhället och begränsar unga på bostadsmarknaden. Ändå är det enbart KD och L som vill ta bort det. Det är ett underbetyg för de andra partierna, skriver Joline Göttfert, nationalekonomistudent och vice ordförande för MUF Västerbotten.
Svensk frihet och demokrati förtjänar ett starkt försvar. Då räcker varken den nuvarande försvarsbudgeten eller de två procent av BNP som de borgerliga partierna föreslagit. Fyra procent av BNP borde gå till försvaret – till en början, skriver Catarina Kärkkäinen och Sten Storgärds, FMSF.
Få saker har fått vänstern att rasa som krav på att staten sparar i svåra ekonomiska tider. En bok som sammanfattar ny forskning visar att det är värre att staten höjer skatterna.
Självkörande fordon kommer att innebära en revolution för den individuella friheten i paritet med när privatbilismen slog igenom. Det menar Stefan Fölster och argumenterar för att både personer som i dag är förhindrade att själva köra bil och många av dagens bilförare kommer att gynnas av den nya tidens frihetsmaskiner. Dessutom är det samhällsekonomiskt lönsamt.
Klimat-Greta har vuxit till ett internationellt fenomen och har blivit en förebild för många unga. Min förebild är en annan Greta: min farmor som föddes 1894 och lärde mig cirkulär ekonomi långt innan det blev ett modebegrepp. Handling och erfarenhet är bättre än panik som grund för samhällsförändring.
Det finns ingen motsättning mellan socialt ansvar och vinstmaximering. Tvärtom är socialt ansvar en konkurrensfördel. Därför har Milton Friedmans ofta citerade konstaterande att "företagens enda sociala ansvar är att skapa vinster" missförståtts, menar Carl-Johan Westholm, doktor i statsvetenskap.
Sverige slänger miljarder skattekronor i sjön varje år. Jason Potts, professor i nationalekonomi och en av världens främsta experter på innovationspolitik, menar att de 30 miljarder regeringen lägger på företagsstöd är rent slöseri. Den bästa innovationspolitiken är en fungerande marknadsekonomi.
Premiepensionen ger pensionsspararna en möjlighet att själva bestämma över sina pengar och få god avkastning. Nu hotar förslag om ökad statlig kontroll att göra premiepensionsfonderna till de nya löntagarfonderna. Håll politikerna borta från pensionsmiljarderna.
Låt inte teknokrater och skatteromantiker styra över hur stor andel av medborgarnas pengar staten har att röra sig med. Nästa skattereform bör utgå från frihetliga principer. Till exempel bör det införas krav på kvalificerad majoritet vid beslut om skatter.
Svenska kronan har tappat stort i värde under de senaste fem åren och varken finanspolitiken eller penningpolitiken verkar kunna stödja en stabil växelkurs över tid. Verktygen finns helt enkelt inte i en osäker politisk miljö med obefintlig inflation och negativ ränta. Svenskarna har blivit relativt betydligt fattigare och risken är uppenbar att golvet går ur kronan när nästa lågkonjunktur eller kris slår till. Varför pratar ingen om det?
Oavsett om blockkedjetekniken används av riksbanker eller i privata valutor är en bankrevolution på väg. Med tanke på hur banksystemet ser ut i dag behöver det inte vara något dåligt.
Regeringens byggsubventioner används knappt, i den mån de används snedvrider de marknaden, och dessutom är de förmodligen olagliga. Ändå finns de med i Januariöverenskommelsen. I stället borde de avskaffas, skriver juristen Estrid Faust.
Lundaprofessorn Ingemar Ståhl argumenterade i många decennier för marknadslösningar, trots att tidsandan var en helt annan. Han kritiserade hyresregleringen och lade grunden för dagens lånebaserade studiemedelssystem. Ståhl kommer säkerligen att bli aktuell igen, skriver Mårten Viberg, som läst en ny bok om hans gärning.
Sveriges bankmarknad har länge dominerats av fyra storbanker. En ökad konkurrens skulle gynna både konsumenterna och den finansiella stabiliteten. Till exempel kan man göra det skattefritt att flytta sitt fondsparande mellan banker, skriver Alexandra Rojas, nationalekonomistudent vid Lunds universitet.
Det finns ingen övre gräns för hur mycket man måste betala i arbetsgivaravgifter, men däremot har de socialförsäkringar man får för pengarna en maxgräns. Politikerna borde endera erkänna för väljarna att arbetsgivaravgifterna egentligen är en skatt, eller göra det rättvisa och införa ett tak.
Samtidigt som den offentliga sektorn blir allt rikare och mäktigare distanserar den sig alltmer från sina uppdragsgivare: väljarna. När de folkvalda först och främst representerar förvaltningarna de styr – vem representerar då medborgarna?