Regeringens byggsubventioner används knappt, i den mån de används snedvrider de marknaden, och dessutom är de förmodligen olagliga. Ändå finns de med i Januariöverenskommelsen. I stället borde de avskaffas, skriver juristen Estrid Faust.
Lundaprofessorn Ingemar Ståhl argumenterade i många decennier för marknadslösningar, trots att tidsandan var en helt annan. Han kritiserade hyresregleringen och lade grunden för dagens lånebaserade studiemedelssystem. Ståhl kommer säkerligen att bli aktuell igen, skriver Mårten Viberg, som läst en ny bok om hans gärning.
Sveriges bankmarknad har länge dominerats av fyra storbanker. En ökad konkurrens skulle gynna både konsumenterna och den finansiella stabiliteten. Till exempel kan man göra det skattefritt att flytta sitt fondsparande mellan banker, skriver Alexandra Rojas, nationalekonomistudent vid Lunds universitet.
Det finns ingen övre gräns för hur mycket man måste betala i arbetsgivaravgifter, men däremot har de socialförsäkringar man får för pengarna en maxgräns. Politikerna borde endera erkänna för väljarna att arbetsgivaravgifterna egentligen är en skatt, eller göra det rättvisa och införa ett tak.
Samtidigt som den offentliga sektorn blir allt rikare och mäktigare distanserar den sig alltmer från sina uppdragsgivare: väljarna. När de folkvalda först och främst representerar förvaltningarna de styr – vem representerar då medborgarna?
Det är inte svårt att förstå att krisen i Venezuela är resultatet av en socialistisk regims strävan efter att behålla makten, vilket pris medborgarna än måste betala för det. Därför är det märkligt att svensk mediebevakning så envist undviker denna förklaring, skriver León Poblete, forskare i ekonomi.
Politiker måste våga erkänna att det finns målkonflikter. Varje krona som går till kamelcenter i Göteborg kunde ha gått till vård, skola eller polis i stället. Det kan vara dags att på allvar överväga tanken att varje skattebetalare får välja själv vad hennes pengar ska gå till, i stället för att överlåta beslutet åt regering och riksdag.
En aktuell bok om Nobelpristagaren James M Buchanan gör en halmgubbe av en av efterkrigstidens viktigaste samhällsvetare, i ett försök att utmåla honom som ett nav i reaktionär opinionsbildning. Den som vill förstå den politiska makten har goda skäl att bortse från den beskrivningen.
Den amerikanska kapitalismen har ingen fläckfri historia, men däremot ett obestridligt värde. I en ny bok beskriver Alan Greenspan och Adrian Wooldridge dess historia från tiden då den USA:s statsmakt var liten och tillbakadragen, till dagens superreglerade finansmarknad.
Planerar du att bli diktator eller drogbaron? Då kanske nationalekonomi är något för dig. Det finns en växande kategori böcker som förklarar nationalekonomi för en bredare publik. Här ger John Norell, som driver Instagramkontot Econbooks, sina sju bästa julklappstips.
Statliga stöd till företag och offentligt riskkapital uppgår till omkring 28 miljarder. Dessa utgifter motiveras med förekomsten av marknadsmisslyckanden på kapitalmarknaden. I själva verket är det svårt att bevisa att det finns ett problem. Risken för felanvändning av skattemedel är därmed högst påtaglig, skriver tre forskare från forskningsinstitutet Ratio.
Arbetstempot i samhället tycks öka hela tiden. Kan det vara så att industrialiseringen och standardiseringen av arbetsuppgifter nu på allvar nått oss som arbetar i traditionella tjänstemannayrken? Att vi nu på bredden upplever följderna av produktivitetsökningen som nådde industrin redan på 1800-talet? Vad innebär det för synen på arbetet ur ett klassiskt liberalt perspektiv?
Det finns inga rationella skäl för att beskatta företagsvinster. Samtidigt är bolagsskatten krånglig, dyr att administrera, och drar in förhållandevis lite skatteintäkter. Bolagsskatten borde inte bara sänkas utan avskaffas helt, skriver Niclas Virin, tidigare direktör i Riksskatteverket.
Som ett brev på posten kommer de, nyhetsinslagen om kritiken mot Black Friday-rean. Företrädare för olika vänsterorganisationer ges ännu ett tillfälle att vädra sina konsumtions- och tillväxtkritiska synpunkter. Det är förstås lockande för vilken redaktör som helst som delar aktivisternas sympatier. Men ingen är faktiskt tvungen att shoppa på Black Friday.
Sveriges väg till ekonomiskt välstånd gick via entreprenörerna. I en ny bok visar Anders Johnson hur entreprenörernas insatser, både lyckade och misslyckade, inte bara präglade sin tid utan speglade den. Vilken typ av människor som lyckades och vilka företag som blev framgångsrika säger mycket om vår historia – och påminner om att inte ta utvecklingen för given, skriver Benjamin Juhlin.
Handel med omvärlden är avgörande för Sveriges framtid. Däremot är Sverige dåligt på att främja export utomlands. Exportfrämjandet fungerar ofta som konferensturism för offentliganställda, när det som behövs är kompetens och förståelse för vad omvärlden behöver och vill ha.
Vänsterns favoritekonomer har dragit fel slutsatser om inkomstskillnader. Låg- och medelinkomsttagare har inte sett sina löner stagnera de senaste årtiondena utan gjort stora vinster. Vad vänsterekonomerna missar är att de som var låginkomsttagare för flera decennier sedan ofta har rört sig uppåt till en ny inkomstgrupp i dag.
En av årets ekonomipristagare, Paul Romer, har idéer om ”charter cities”, att skapa en zon med ett annat lands institutioner på ett fattigt lands territorium. Försöken i Honduras och på Madagaskar har hittills misslyckats, men hans koncept bör inte avskrivas helt trots kritiken, skriver Fredrik Segerfeldt.
Varje år subventionerar de kommunala skattebetalarna hyresreglerade lägenheter med miljardbelopp, genom att kommunen upplåter marken där de byggs billigare än marknadspris. I systemet för prissättning av tomträtter skor sig fastighetsbolag och personer som kommit över billiga hyresrätter på att tomträttspriserna är kraftigt nedsatta. Anledningen är hyresregleringen, skriver Estrid Faust, jurist med bakgrund i fastighetsbranschen.
William Nordhaus får ena halvan av årets ekonomipris till Nobels minne. Sedan flera decennier har han utvecklat klimatekonomiska modeller som kan användas för att räkna ut den optimala klimatpolitiken. Modellerna är ett ovärderligt verktyg för alla som är intresserade av en vetenskapsbaserad klimatpolitik, skriver Jacob Lundberg.